I detta avsnitt förs en avslutande diskussion angående den metod som använts under studiens gång.
Vidare ges förslag på vidare forskning.
47
6.1 Metoddiskussion
Syftet med denna undersökning var att 1) identifiera vad som kan tänkas motivera medarbetare inom detaljhandeln samt 2) om en organisations CSR-aktiviteter kan upplevas påverka arbetsmotivationen bland medarbetarna. Utifrån undersökningens syfte anser vi att den valda metoden i form av kvalitativ ansats var lämplig för denna typ av studie. Genom de semistrukturerade intervjuerna där respondenterna fick möjligheten att svara fritt på öppna frågor har man haft möjlighet att få en djupare förståelse för ämnet och således kunnat besvara studiens syfte och frågeställningar.
I ett inledande stadie av arbetsprocessen var tanken att studien skulle handla om CSR och hur en organisations aktiviteter kopplat till CSR kan tänkas motivera den anställde. Efter flertalet diskussioner författarna emellan samt med handledare kom man dock fram till att arbetet istället skulle ta en huvudsaklig inriktning mot arbetsmotivation och inom ramarna för det även undersöka om CSR kan upplevas påverka densamma. Man ändrade således uppsatsens ursprungliga syfte och formulerade om frågeställningarna. Efter transkriberingen av den första intervjun upptäcktes det att frågorna som var formulerade i intervjuguiden inte gav den relevanta informationen som önskades för att besvara det ursprungliga syftet. Detta då man i intervjun med respondenten tenderade att hamna i samtal rörande strategier och tillvägagångssätt för att motivera snarare än vilka faktorer och känslor som respondenten själv upplevde kopplat till arbetsmotivation. Detta bidrog till att intervjuguiden formulerades om och att en del frågor lades till medan andra togs bort i hopp om att få önskad relevant empiriskt material som studien grundas på. När alla intervjuerna var gjorda ansåg man att frågorna som användes under intervjutillfällena gav intressant och tillräckligt material för att kunna besvara frågeställningarna.
Tillvägagångssättet för att få kontakt med butiksmedarbetare som kunde tänka sig att ställa upp i studien utgick från telefonsamtal samt fysiska möten där tider för intervjuer bokades. Man upplevde under studiens gång inga direkta svårigheter med att få tag på personer som kunde medverka och samtliga respondenter visade engagemang för undersökningen. I och med att studien haft en hermeneutisk utgångspunkt så är möjligheterna för tolkning av resultatet stora. Även om man
48
försökt att hålla sig så neutralt inställd som möjligt under intervjuernas gång kan man inte bortse från att tidigare erfarenheter och ett visst förhållningssätt till teorin kan ha kommit att påverka studiens resultat. Genom att man haft en medvetenhet kring detta under studiens gång har man försökt att analysera resultatet på ett så jämlikt sätt som möjligt, varför studiens trovärdighet kan upplevas som hög.
En eventuell begränsning i studien kan vara att tillförlitligheten kan ha påverkats på så sätt att respondenterna svarat på frågorna som ställdes på ett social önskvärt sätt. Med detta menar man att svaren som framkom i studien eventuellt kan ha varit svar som respondenterna ansåg vara ”de rätta svaren”. Detta var någonting som diskuterades innan intervjuerna ägde rum, och för att på bästa sätt försöka undvika sådana scenarion delades intervjufrågorna upp i olika teman som respondenterna var fria att svara på hur de ville. Vidare ansågs det viktigt att hålla intervjuerna i avslappnade miljöer, varför man valde att hålla intervjuerna i bekväma miljöer som respondenterna kände igen, exempelvis lagerlokalen i butiken de arbetade i eller närliggande cafeteria som respondenten rekommenderat för intervjun.
6.2 Förslag till vidare forskning
Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som kan verka som motiverande för butiksmedarbetare inom detaljhandeln. Vidare var syftet att undersöka huruvida ett företags CSR-aktiviteter kan upplevas påverka arbetsmotivationen. Uppfattningen man fått är att området arbetsmotivation kopplat till CSR är ett relativt outforskat område. Det finns dock flera artiklar som belyser CSR och dess koppling till en medarbetares känsla av tillfredsställelse men det är dock inte klargjort huruvida det rör sig om känslor av engagemang eller motivation. Det skulle på så vis vara intressant att utföra en mer djupgående studie gällande hur en organisations arbete med CSR påverkar en medarbetare samt försöka identifiera vilka typer av känslor som kan uppstå kopplat till CSR.
En ytterligare intressant inriktning på studie skulle vara att närmare undersöka hur Herzbergs hygienfaktorer uppfattas av medarbetare inom detaljhandeln. I intervjuerna som gjordes framkom det att en del faktorer som Herzberg klassificerar som hygienfaktorer, alltså sådana faktorer som inte är motivationsskapande men kan bidra till missnöje om de inte tillfredsställs, var motiverande
49
för medarbetarna inom The Body Shop samt H&M. På grund av att man under intervjuerna upplevde att det uppstod vissa osäkerheter och svårigheter i att förklara varför faktorerna verkade som motiverande skapades en nyfikenhet kring om det kan vara så att faktorerna snarare leder till ett missnöje om de inte tillfredsställs än att de skapar känslor av motivation.
Då denna studie är av kvalitativ karaktär skulle det vara intressant att utföra en likadan studie men på ett kvantitativt sätt. Det skulle vara intressant att studera samma frågeställningar med hjälp av enkäter istället för intervjuer, detta för att fler respondenter ska få möjligheten att medverka i studien och att man därmed kan dra slutsatser utifrån en större urvalsgrupp.
50