Jag har tidigare kommit fram till att 1 § LOB uppfyller kraven som finns i art. 5(1). Det betyder däremot inte att 1 § LOB helt kan undgå kritik, utan enbart att den uppfyller de krav som EKMR stadgar. Ett stadgande som ligger till grund för tiotusentals omhändertaganden per år bör vara så klart och tydligt som möjligt. ED har dock tagit upp en aspekt i anslutning till diskussionerna om en lagbestämmelses kvalité, nämligen att det är omöjligt att nå en absolut precision i stadgandena. En absolut precision skulle också innebära onödig stelhet och göra lagen mindre anpassningsbar allt eftersom samhället förändras med tiden.246 Det säger också sig självt att en person kan utgöra en fara för sig själv eller annan på många olika sätt och likaså kan en person vara inkapabel att ta hand om sig själv på många olika sätt. Detta medför att en heltäckande lagbestämmelse förmodligen inte är möjlig och inte heller eftersträvbar.
Trots mitt ovanstående resonemang skulle LOB bli tydligare om lagen kunde exemplifiera vad som menades med begreppen ”fara för sig själv eller annan” eller ”inte kan ta hand om sig själv”. Exemplifieringen behöver inte vara mer omfattande än att den tar upp det som stadgats i förarbetena, exv. att en person utgör en fara för sig själv genom att han p.g.a. sin berusning vinglar ut i en trafikerad väg. Genom exemplifieringen får både allmänheten och de som ska verkställa omhändertagandet direkt från lagtexten en bättre uppfattning om när ett omhändertagande ska ske.
Det finns dock, enligt mig, ett fundamentalt problem vad avser LOB och det gäller inte lagen i sig utan dess rättstillämpning. Även om en lag är tydlig och håller väldigt hög kvalité leder det inte per automatik till bättre rättstillämpning. Enligt 1 § st. 2 LOB
246
finns ett absolut förbud mot omhändertaganden inne i bostäder. Trots att detta stadgande är tydligt och klart i sin betydelse sker omhändertaganden enligt LOB inne i bostäder.247 Likaså är det tydligt att enbart de som inte kan ta hand om sig själva eller som utgör fara för sig själva eller annan får omhändertas. Trots detta genomförs omhändertaganden som kritiseras för att ha skett på helt andra grunder.248 I dessa fall är problemet inte att 1 § LOB skulle vara otydlig, utan att de som verkställer omhändertagandena enligt LOB tillämpar lagen medvetet eller omedvetet felaktigt eller godtyckligt.
Det ovanstående leder till en diskussion om förmansprövningen i 5 § LOB. Förmansprövningen är enligt min mening helt enkelt inte ett tillräckligt bra instrument ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Förmansprövningen måste antingen reformeras på ett sådant sätt att den uppfyller art. 5(4):s krav eller ersättas helt av någon annan typ av prövning. En metod skulle vara att införa någon form av nämnd som prövar om beslutet av ett omhändertagande är korrekt genomfört. Missbruksutredningens föreslår att LOB ska skrivas om och att de som har omhändertagits enligt LOB ska föras till en av landstinget anordnad enhet för tillnyktring.249 Vid dessa enheter för tillnyktring borde det vara möjligt att införa en ”sjukhusnämnd” eller liknande. Nämnden borde till exempel kunna avgöra om den omhändertagne är så pass berusad att han kan hållas kvar, dvs. om lagens kriterier är uppfyllda. En sjukhusnämnd borde kunna uppfylla kravet på oberoende både från den verkställande makten och från parterna. Dock kvarstår problemet med förmansprövningen för de omhändertagna som inte förs till en sjukhusinrättning utan till polisarresten eller till sin bostad, eftersom det då fortfarande blir förmannen som får ansvara för prövningen.
En annan metod vore att reformera förmansprövningen, främst genom att ersätta förmannen med en utomstående person eller nämnd och att införa någon form av allmänt ombud som kan tillvarata den omhändertagnes intresse.250 Det är givetvis svårt att spekulera i hur förmannen ska ersättas, men kanske skulle det kunna gå att ordna en jourhavande domare eller liknande.
Den enligt mig bästa metoden är att behålla förmansprövningen men att införa en domstolsprövning av omhändertagandet på det sätt som Fylleristraffutredningen
247
Se kapitel 5.3 248 Se kapitel 5.3
249 Förslag till ny 4 § LOB angivet i SOU 2011:35, volym 1 av 2, s. 60
250 Försvarsunderrättelsedomstolen har exempelvis en Integritetsskyddsombud som ska tillvarata den enskildas intresse, 5 § Lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol
föreslog när LOB infördes.251 Ett domstolsförfarande skulle tillförsäkra den som har omhändertagits en möjlighet att både få juridiskt bistånd och en möjlighet att få sin röst hörd. Bevisningen mot den omhändertagne skulle kunna ifrågasättas, vittnen höras m.m. Utöver de rent processrättsliga fördelarna tillkommer också en fördel i form av att en mer enhetlig rättstillämpning skulle kunna uppnås.
Över huvud taget är jag skeptisk till resonemanget att rätten till domstolsprövning enligt 2 kap. 9 § RF, som är en absolut rättighet, inte ska tillämpas gentemot LOB enbart p.g.a. att frihetsberövandena räknas som kortvariga.252 Det blir enligt mig ohållbart att påstå att en domstolsprövning inte är behövlig om man tar hänsyn till kritiken mot LOB253, följdverkningarna av ett omhändertagande254 och det omfattande antalet som blir omhändertagna255.
Det går givetvis inte att undkomma att ett domstolsförfarande skulle komma att kosta samhället mer än den förmansprövning som sker idag. Frågan om det rent ekonomiskt är värt att införa en domstolsprövning faller utanför syftet med denna uppsats, men jag kan konstatera att det kan vara nödvändigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och framför allt för att 5 § LOB ska uppfylla kravet i art. 5(4).
251 Se kapitel 3.3.1 252 Se kapitel 3.3.1 253 Se kapitel 5 254 Se kapitel 4 255 Se kapitel 4.2
11 – Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1973:90 Förslag till ny regeringsform Prop. 1975/76:113 Om ändring i brottsbalk m.m. Prop. 1975/76:155 Om vissa körkortsfrågor Prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten
Prop. 1981/82:8 Om lag om vård av missbrukare i vissa fall, m.m. Prop. 1983/84:111 Med förslag till polislag m.m.
Prop.1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Prop. 1996/97:175 Ändringar i polislagen m.m. Prop. 1997/98:124 Ny körkortslag m.m.
Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
Prop. 2009/10:175 Demokrati, delaktighet och tillväxt
Utskottsbetänkanden
JuU 1975/76:37 Justitieutskottet betänkande
KU 1986/87:29 Om ledning av den statliga förvaltningen
Departementsserien
Ds 2001:31 Omhändertagande av berusade personer enligt LOB.
Statens offentliga utredningar
SOU 1968:55 Bot eller böter
SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter: regeringsformen SOU 1982:64 Frihetsberövande vid bråk och berusning
SOU 1993:60 Polisens rättsliga befogenheter, delbetänkande SOU 2002:117 Polisverksamhet i förändring – del 2
SOU 2010:29 En ny förvaltningslag
SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende: individen, kunskapen och ansvaret – volym 1 och 2
Rikspolisstyrelsens författningssamling
FAP 023-1 (RPSFS 2000:57) Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om omhändertagande av berusade personer
FAP 255-1 (RPSFS 2000:2) Rikspolisstyrelsens allmänna råd om förmansprövning på distans m.m.
FAP 551-3 (RPSFS 2009:13) Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen
Transportstyrelsens handböcker
Handbok för omprövning av körkortsinnehav, version 2.1, 2012
Rättsfallsförteckning
Svenska rättsfall NJA 2003 s.495 HovR B 1097-11 RÅ 83 2:10 RÅ 1986 ref 113 RÅ 1987 not 475 RÅ 1991 ref 34Rättsfall från Europadomstolen och Europa kommissionen
Amuur v. France, 19776/92 23/09/1998
Ashingdane v. The UK, 8225/78 28/05/1985
Assanidze v. Georgia, 71503/01 08/04/2004
Baranowski v. Poland, 28358/95 28/03/2000
Benham v. The UK, 19380/92 10/06/1996
Benjamin and Wilson v. The UK, 28212/95 26/09/2002
Bilgin v. Turkey, 23819/94 16/11/2000
Bouamar v. Belgium, 9106/80 29/02/1988
Bozano v. France, 9990/82 18/12/1986
Conka v. Belgium, 51564/99 05/02/2002
De Wilde, Ooms and Versyp v. Belgium ,
2832/66, 2835/66, 2899/66 18/06/1971
D.N v. Switzerland, 27154/95 29/03/2001
Dougoz v. Greece, 40907/98 06/03/2001
Drozd and Janousek v. France and Spain, 12747/87 26/06/1992
E v. Norway, 11701/85 29/08/1990
5100/71, 5101/71, 5102/71, 5354/72, 5370/72 08/06/1976
Enhorn v. Sweden, 56529/00 25/01/2005
Fodale v. Italy, 70148/01 01/06/2006
Giulia Manzoni v. Italy, 19218/91 01/07/1997
Grauslys v. Lithuania, 36743/97 10/10/2000
Gusinskiy v. Russia, 70276/01 19/05/2004
Guzzardi v. Italy, 7367/76 06/11/1980
Igdeli v. Turkey, 29296/95 20/06/2002
Herz v. Germany, 44672/98 12/06/2003
Hilda Hafsteinsdóttir v. Iceland, 40905/98 08/06/2004
HL v. The UK, 45508/99 05/10/2004
H.M. v. Switzerland, 39187/98 26/02/2002
Jablonski v. Poland, 33492/96 21/12/2000
Kampanis v. Greece, 17997/91 13/07/1995 Kemmache v. France (No. 3), 17621/91 24/11/1994 Keus v. The Netherlands, 12228/86 25/10/1990 Koendjbiharie v. The Netherlands, 11487/85 25/10/1990
Labita v. Italy, 26772/95 08/03/2000
Lanz v. Austria, 24430/94 31/01/2002
Lukanov v Bulgaria, 21915/93 20/03/1997
Margareta and Roger Andersson v. Sweden,
12963/87 25/02/1992 Megyeri v. Germany, 13770/88 12/05/1992 Musial v. Poland, 24557/94 25/03/1999 Neumeister v. Austria, 1936/63 07/05/1974 Niedbala v. Poland, 27915/95 04/07/2000 Nikolova v. Bulgaria, 31195/96 25/03/1999 Olsson v. Sweden (No. 1), 10465/83 24/03/1988
Quinn v. France, 18580/91 22/03/1995
Raimondo v Italy, 12954/87 22/02/1994
R.M.D v. Switzerland, 19800/92 26/09/1997
Saadi v. The UK, 13229/03 29/01/2008
Sabeur Ben Ali v. Malta, 35892/97 29/06/2000
Shishkov v. Bulgaria, 38822/97 09/01/2003
Singh v. The UK, 23389/94 21/02/1996
Steel and others v. The UK, 24838/94 23/09/1997
Tréboux v. France, 7217/05 03/10/2006
Tyrer v. The UK, 5856/72 25/04/1978
Van Droogenbroeck v. Belgium, 7906/77 24/06/1982
Von Bülow v. The UK, 75362/01 07/10/2003
Waite v. The UK, 53236/99 10/12/2002
Weeks v. The UK, 9787/82 02/03/1987
Winterwerp v. The Netherlands, 6301/73 24/10/1979
Witold Litwa v. Poland, 26629/95 04/04/2000
Wynne v. The UK (no. 2), 67385/01 16/10/2003
X v. The UK, 7215/75 05/11/1981 X and Y v. Sweden, 7376/76 07/10/1976
Justitieombudsmannen
JO-beslut 4375-2003 JO-beslut 274-2007 JO-beslut 2027-2007 JO-beslut 2309-2009 JO- beslut 2579-2010 JO-beslut 5244-2011Litteratur
Bernitz Ulf, Heuman Lars, Leijonhufvud Madeleine, Seipel Peter, Warnling-Nerep Wiweka & Vogel Hans-Henrich, Finna rätt – juristens källmaterial och
arbetsmetoder. Tolfte upplagan, Norsteds Juridik, Vällingby 2012
Danelius Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, fjärde upplagan, Norstedts
Juridik, Stockholm 2012
Granér Rolf, Patrullerande polisers yrkeskultur, Socialhögskolan Lunds
Greer Steven, The European Convention on Human Rights: achievements,
problems and prospects, Cambridge University Press, Cambridge 2006
Holmberg Erik, Stjernquist Nils, Isberg Magnus, Eliason Marianne, Regner
Göran, Grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, tredje upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm 2012
Jacobs Francis Geoffrey, White Robin, Ovey Clare, The European convention
on human rights, femte upplagan, Oxford University Press, Oxford 2010
Janis Mark Weston, Kay Richard, Bradley Anthony, European Human Rights
Law: Text and Materials, tredje upplagan, Oxford University Press, Oxford
2008
Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän
rättslära, Norstedts juridik, Stockholm 1995
Strömberg Håkan, Lundell Bengt, Speciell förvaltningsrätt, artonde
omarbetade upplagan, Liber, Malmö 2011
Van Dijk Pieter, Van Hood Fried, Van Rijn Arrjen, Zwaak Leo, Theory and
practice of the European Convention on Human Rights, fjärde upplagan,
Intersentia, Antwerpen 2006
Internetkällor
Nationalencyklopedin, sökord alkoholmissbruk, hämtad den 21/9 2012,
http://www.ne.se/lang/alkoholmissbruk
Hjort Lina, De godtyckligt inspärrade, Arbetaren den 27/1 2009, läst den 29/10 2012, www.arbetaren.se
Mjörnberg Mikael, Mister friheten utan misstanke om brott, Folkbladet den 10/7 2010,
läst den 29/10 2012, www.folkbladet.se
Brink Bosse, Polisen hanterar fyllerilag olika, Svenska Dagbladet den 17/11 2008, läst
den 29/10 2012, www.svd.se
Rydeman Johan, Jägare blev av med vapnen efter tupplur, Hallandsposten den 03/01