Denna del avser sätta studiens resultat i dess sammanhang. Centrala aspekten av denna studie var att få inblick i skönlitteraturarbete av fyra svenska som andraspråkslärare på högstadiet och gymnasiet.
Ett av huvudresultaten i denna studie är att lärarna uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisningstid men känner ändå att det inte räcker. Detta visar på den starka rollen och höga statusen skönlitteraturen har i undervisningen men säger samtidigt mycket även om dem som den utesluter, nämligen lärare som inte använder skönlitteratur i lika stor utsträckning. På ett sätt kan man tolka studiens resultat som att skönlitteratur, enligt deltagande lärare, måste användas i SVA-klassrummet; om man inte gör det finns det risk att man betraktas som dålig lärare. På liknande sätt bör även en viss typ av skönlitteratur användas, helst kvalitetslitteratur (Nordberg & Nylöf 1990) med hög status som återspeglas även i skolans styrdokument (Skolverket u.å.).
Skönlitteratur anses vara ett sätt att få iaktta världen och personer utifrån andras perspektiv. Kunskapen som förmedlas genom skönlitteratur har potential till att göra läsare mer empatiska (Landmark & Wiklund 2012) vilket kan leda till ett förbättrad tolerans. Detta är i synnerhet relevant för SVA-klassrummet, en mötesplats för diverse kulturer, erfarenheter, värden och normer.
Dessa egenskaper är viktiga att ta hänsyn till i val av skönlitteratur i SVA-klassrummet där även skolans styrdokument spelar en central roll. Det breda tolkningsutrymmet som dessa ger lärare i val av arbetssätt gör också att det vilar ett ganska stort ansvar på de enskilda lärarna i just val av skönlitterära texter. Några specifika riktlinjer i styrdokumenten finns inte.
Deltagare i denna studie påpekar att de brukar välja texter som är nära eleverna och som möjliggör att de känner igen sig. Frågan är dock om denna närhet till texter och igenkänning gynnar elevernas läsintresse. Som Economou (2015) konstaterar, vet redan SVA-elever hur det är att vara nyinflyttat till ett nytt land och utsatt för en okänt kultur. Det är oklart hur skönlitterära texter med fokus på invandring och flykt påverkar elever som själva har gått igenom liknande omvandling och potentiell trauma. Det är inte heller någonting som lärare i denna studien verkar reflektera över. Eftersom skönlitteraturval är i viss mån anpassad till gruppen kan det vara kontroversiellt och utpekande att upprepat tilldela skönlitterära texter till tidigare utsatta elever där de får känna igen sig i. Det som ligger bakom sådana val av skönlitteratur är kategorisering av elever och vidmakthållande av vi-dem-debatten (SOU 2005:56)
som riskerar att försvåra deras integration i det svenska samhället samt ha negativa konsekvenser för deras språkinlärning. Det vore ytterst intressant att utforska elevernas uppfattning om vad skiljer texter de kan relatera till från texter de känner igen sig.
I SVA-klassrummet ligger språkkunskaper på olika nivåer. För att elever ska kunna förstå skönlitterära texter samt för att få känna den känslan av belöning som läsning medför, väljer vissa lärare lättlästa texter. Detta val är ytterligare en dimension av de avvägningar lärare behöver göra i samband med skönlitteraturrelaterad undervisning.
Lättläst skönlitteratur finns både i originalversion samt i form av översatta texter ursprungligt skrivna på antingen svenska eller ett annat språk. Just på grund av att lättläst skönlitteratur är på uppgång (Nordenstam & Olin-Scheller 2017) och den används av tre lärare i denna studie, är den värt att diskutera. Enligt informationen erhållen av Vilja Förlag (2018) är deras lättlästa texter översättningar av andra språks lättlästa versioner. Om originalversionen exempelvis är skriven på franska är den svenska lättlästa versionen en översättning av den engelska lättlästa texten som i sig är en översättning av den franska lättlästa versionen. Det behövs inte mycket fundering för att se problematiken i detta. Den
25
Specialpedagogiska skolmyndigheten (Lundberg och Reichenberg 2008) i Sverige har definierat krav på lättlästa texter. Ingen forskning om andra länders lättlästa krav samt översättningsriktlinjer är dock lättillgängliga. Med tanke på detta är debatten om lättläst faktisk är lättläst ytterst befogad.
Även om alla studiens deltagare betonar vikten av elevernas tidigare erfarenheter samt kulturella och språkliga bakgrund tar de förvånande lite hänsyn till deras modersmål. Detta återspeglar den ideologin som Mattson (2007 i Mattlar 2008) skriver om; han hänvisar till en tro ”på reellt existerande svenska gemensamma goda värderingar” (194) och ”bilden av det goda och enhetliga svenska samhället” (194). Enligt vissa forskare (Mattson 2007 i Mattlar 2008) hotas denna svenskheten av den nykomne invandraren, en ”främmande och kaotiskt de andra” (194). Oavsett om detta gäller för SVA-klassrummet eller ej återspeglar sig denna ideologin i avsaknaden av modersmål under ordinarie undervisning; anledning till det förmedlas aldrig. Istället erkänner SVA-lärare i denna studie att läsande på modersmål inte är ett alternativ i deras undervisning och samtidigt hänvisar de till modersmålsundervisningen som elever har rätt till. Dock vet inte de fyra lärarna om elever ens läser modersmålskurser. De kan inte heller med säkerhet svara på frågan om elever faktiskt får läsa på modersmål under dessa lektioner. Deras svar består av antaganden. Denna undvikande eller avsaknad av reflektion över vikten av modersmål i andraspråksundervisningen är förvånande om inte alarmerande och verkar strida emot skolans styrdokument (Gy11 2011; Lgr11 2018). Genom avsaknad av modersmålstexter och samtidig närvaro av till exempel engelska språket i SVA-undervisningen vidmakthålls den språkliga hierarkin som råder i Sverige (Hult 2012). Samtidigt upprätthåller man den enspråkiga ideologin som enligt Karrebæk (2013) fortfarande finns i många skolor. Faktum att elever får läsa texter skrivna av författare från olika delar av världen tyder på ett viss öppenhet till andra kulturer. Denna öppenhet kan dock vara vilseledande med tanke på att inga andra språk förutom svenska släpps in i undervisningen. Det är lärarens ansvar att i den demokratiska andan som präglar svenska skolväsendet tar vara på, vårda och främja all kapital eller språkliga resurser som elever har. Forskning visar (Ladberg 2000; Wagner, Strömqvist & Uppstad 2010) att modersmål är en bro mellan första och andraspråk vilket även återspeglas i skolans styrdokument (Gy11 2011; Lgr11 2018). För att få en rättvis förståelse för det utrymme som modersmål har i skönlitteraturbaserad SVA-undervisning behövs det vidare forskning.
Lärare i denna studie betonar betydelsen som skönlitteratur har för utveckling av SVA-elevernas läsvanor och läslust. Just läslust kan problematiseras i detta sammanhang. Studiens deltagare lägger stor vikt på att väcka läslust hos elever som i stort saknar läsande förebilder. Dock verkar den rådande ideologin om homogen svenskhet dominera även denna aspekt av undervisningen. Texter som används i SVA-klassrummet är uteslutande svenska. Både studiens deltagare och forskning generellt är enade om att ”läsare skapar läsare” (Chambers 2011:115). Men frågan om vilka läsare och vilka språk återstår obesvarad. För att väcka läslust är läsning på just svenska språket kanske inte det viktigaste elementet. För att faktiskt sätta elever i fokus och göra allt en lärare kan för att väcka deras läslust bör även läsning på elevernas modersmål övervägas.
Studiens deltagare påpekar skönlitteraturens positiva påverkan på generell andraspråksutveckling, ökat ordförråd, kunskap om svenska demokratiska värderingar, förståelse för grammatiken, utveckling av läsvanor och sist men inte minst, läslusten. Denna potential som skönlitteratur har i SVA-undervisningen är således väldigt bred vilket även förklarar dess flitiga användning i klassrummet. Faktum att skönlitteratur förment används i hälften av undervisningstiden av studiens fyra deltagare måste dock ses med kritiska ögon. Dessa deltagare valde frivilligt att delta i studien vilket i sig betyder att de är positivt inställda till skönlitteratur i SVA-undervisningen. Detta ses emellertid inte som en brist i studiens genomförande utan som en tillgång. Det är inte meningen att studiens resultat ska generaliseras i termer av skönlitteraturanvändning i SVA-klassrummen landet runt. Istället presenteras det resultat och slutsatser dras baserat på information erhållen av fyra lärare med positivt om inte entusiastiskt inställning till skönlitteratur i SVA-undervisningen. Detta ger en mer djupgående förståelse för skönlitteraturabete i SVA-klassrummet av just dessa fyra lärare. För att få en bredare och mer representativ information om hur SVA-lärare använder skönlitteratur i sin undervisning behövs det dock mycket mer omfattande studie med flera deltagare. Vidare skulle det vara intressant att inte bara intervjua SVA-lärare utan även observera deras undervisning under en längre period. Detta skulle eliminera risken för potentiella diskrepanser mellan det deltagare säger att de gör och det de faktiskt gör. Ett ytterligare förslag på vidare forskning skulle även kunna omfatta SVA-elever för att få inblick i deras egna uppfattningar, preferenser och valmöjligheter i relation till skönlitterära texter i klassrummet.
26
Referenser
Abrahamsson, N. & Bylund, E. (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red.). Vetenskapsrådets
Rapportserie Flerspråkighet – En Forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, 153-246.
[Elektronisk resurs].
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Flerspraakighet_ VR_2012.pdf. Nedladdat 2018.10.20.
Ahlgren, K. (2014). Narrativa identiteter och levande metaforer i ett andraspråksperspektiv. Diss., Stockholm: Stockholms universitet.
Alleklev, B. & Lindvall, L. (2000). Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla.
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2007). Interbedömarreliabilitet – Ett Tillförlitligt Mått På Standardiserade Intervjuer?. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 24 (1): 45-58. doi: 10.1177/145507250702400103. Nedladdat 2018.10.11.
Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området.
Kulturrådets skriftserie 2015:3. [Elektronisk resurs]. urn:nbn:se:hb:diva-13402. http://www.kulturradet.se/sv/publikationer_/Med-lasning-som-mal/. Nedladdat 2018.10.29 Axelsson, M. (2000). Framgång för alla. Från att inte kunna - till att inte kunna låta bli att läsa. I Hans
Åhl (red.). Svenskan i tiden - verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag, 9-23.
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Boglind, A. & Olofsson, M. (2017). Nyanlända elever och skönlitteratur. Språk-, läs- och
skrivutveckling – Grundskola åk 7-9, Gymnasieskola språkintroduktion. Modul: Nyanländas språkutveckling. Del 5: Nyanlända elever och skönlitteratur. [Elektronisk resurs].
https://www.su.se/polopoly_fs/1.379002.1522058773!/menu/standard/file/Artikel_Nyanlända_e lever_och_skönlitteratur_Boglind_Olofsson_2017.pdf. Nedladdat 2018.10.23.
Boyatzis, R. E. (1998). Transforming qualitative information: Thematic analysis and code development. London: SAGE.
Brodow, B. & Rininsland, K. (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skolan: praktik och teori. Lund: Studentlitteratur.
Bråbäck, L. & Sjöqvist, L. (2001). Kan man vara dumdristig om man är modig? Om skönlitteratur som medel för lärande. I Kerstin, N. (red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Prisma, 208-224.
Carleson, V. (2003). Försvar för den lättlästa boken. I Norberg, I. (red.). Läslust och lättläst: att
förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst, 206-211.
Carleson, V. & Norberg, I. (2003). Pojkars och flickors läsning. I Norberg, I. (red.). Läslust och lättläst:
att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst, 58-80.
Chambers, A. (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. Ny uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren. Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., uppl. Huddinge : X Publishing.
27
Cox Eriksson, C. (2017). Läslyftsmodul: Tidig läsundervisning, 4. Att arbeta medvetet med ordförrådet. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs]. urn:nbn:se:du-26825. Nedladdat 2018.10.28. Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl.
Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.
Dörnyei, Z. (2007). Research methods in applied linguistics: quantitative, qualitative, and mixed
methodologies. Oxford: Oxford University Press.
Economou, C. (2015). Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum. Acta Didactica Norge 9 (1): 1-20. [Elektronisk resurs]. http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.5617/adno.1704. Nedladdat 2018.10.23.
Egelund, N. (red.). (2012). Northern Lights on PISA 2009 – Focus on Reading. Köpenhamn: Nordic Council of Ministries.
Enström, I. (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och
samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 169-195.
Ewald, A. (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss., Malmö: Malmö högskola.
Felski, R. (2008). Uses of literature. [Elektronisk resurs]. Malden, Mass.: Blackwell.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet. [Elektronisk resurs].
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf. Nedladdat 2018.10.18.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 2., uppdaterade uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Gy11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.
Hallesson, Y. (2015). Textsamtal som lässtöttande aktivitet: Fallstudier om textsamtals möjligheter och
begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning. Diss., Stockholm: Stockholms
Universitet.
Hult, F. (2012). English as a transcultural language in Swedish policy and practice. TESOL Quarterly,
46(2), 230-257. [Elektronisk resurs]. http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/41576046.
Nedladdat 2018.11.30.
Hult, F. & Pietikäinen, S. (2014). Shaping discourses of multilingualism through a language ideological debate. The case of Swedish in Finland. Journal of Language and Politics 13 (1): 1-20. [Elektronisk resurs]. https://doi.org/10.1075/jlp.13.1.01hul. Nedladdat 2018.11.29.
Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red.). (2012). Flerspråkighet: En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Elektronisk resurs]. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Flerspraakighet_ VR_2012.pdf. Nedladdat 2017.11.20.
28
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och
samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ingemansson, M. (2016). Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Jaspers, J. (2014). Stylisations as teacher practice. Language in Society 43(4): 371-393. doi:10.1017/S0047404514000360. Nedladdat 2018.11.10.
Karrebæk, M. S. (2013). ’Don’t speak like that to her!’: Linguistic minority children’s socialization into an ideology of monolingualism. Journal of Sociolinguistics 17 (3): 355-375. doi:10.1111/josl.12035. Nedladdat 2018.12.10.
Kroskrity P. V. (2010). Language ideologies – evolving perspectives. I Karrebæk, M. S. (2013). ’Don’t speak like that to her!’: Linguistic minority children’s socialization into an ideology of monolingualism. Journal of Sociolinguistics 17 (3): 355-375. doi:10.1111/josl.12035. Nedladdat 2018.12.10.
Krashen, S. (2004). The power of reading: Insights from the research. New York: Heinemann/Libraries Unlimited.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Körling, A. (2003). Läsning från början. I Norberg, I. (red.). Läslust och lättläst: att förebygga och
reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst, 10-25.
Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Landmark, D. & Wiklund, I. (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på
litteraturundervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Lapadat, J. C. (2010). Thematic Analysis. I Mills, A. J., Durepos, G. & Wiebe, E. (red.). Encyclopedia
of case study research. Thousand Oaks, California: SAGE Publications. doi:10.4135/9781412957397. Nedladdat 2018.10.14.
Lgr11 (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Ny, rev. uppl. Stockholm: Skolverket.
Lightbown, P. M. & Spada, N. (2006). How languages are learned. 3. uppl. Oxford: Oxford Univ. Press. Lindberg, I. (2006). Med andra ord i bagaget. I Bjar, L. (red.). Det hänger på språket: lärande och
språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur, 57-85.
Lindberg, I. (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 481-518.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst?. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Löthagen, A. (2003). Litteraturarbete i svenska som andraspråk. I Norberg, I. (red.). Läslust och lättläst:
att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst, 149-167.
Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur. Diss., Lund: Lunds Universitet.
29
Malmgren, G. 2003. Svenskämnet som demokrati- och “värdegrundsämne”. Utbildning & Demokrati
12 (3): 63-76. [Elektronisk resurs].
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsdoj& AN=edsdoj.43b96eb0aaf8488c958c83130f3db2ff&site=eds-live&scope=site. Nedladdat 2018.10.19.
Mattson, T. (2007). Chefen har ordet: Framtiden kräver nytänkande. I Mattlar, J. (2008).
Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005).
Diss., Uppsala: Uppsala Universitet.
McCormick, K. (1994). The Culture of Reading and the Teaching of English. Manchester: Manchester University Press.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskola. [Elektronisk resurs]. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1151440&dswid=8047. Nedladdat 2018.10.22. Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, populärlitteratur. (u.å.). [Elektronisk resurs].
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/populärlitteratur. Nedladdat 2018.12.20. Nasiell, A. & Bjärbo, L. (red.). (2007). Boken om läslust: en handbok om att väcka ungas läsintresse,
7-15 år. Stockholm: Barnens bokklubb.
Nikolajeva, M. (2014). Memory of the Present: Empathy and Identity in Young Adult Fiction. Narrative
Works 4 (2). [Elektronisk resurs].
https://journals.lib.unb.ca/index.php/NW/article/view/22784/26461. Nedladdat 2018.11.20. Norberg, I. (2003). Läsning av skönlitteratur. I Norberg, I. (red.). Läslust och lättläst: att förebygga och
reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst, 92-108.
Norberg, I., Körling, A., Ahlén, B. & Burstedt, L. (2003). Att skapa en läskultur. I Norberg, I. (red.).
Läslust och lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund:
Bibliotekstjänst, 38-57.
Nordberg, J. & Nylöf, G. (1990). Kulturbarometern i detalj: tema litteratur och bibliotek. Stockholm: Sveriges radio.
Nordenstam, A. & Olin-Scheller, C. (2017). Att göra gott: Svenska förlags- och författarröster om lättläst ungdomslitteratur. Barnboken tidskrift för barnlitteraturforskning 40 (2017): 1-16. [Elektronisk resurs]. http://dx.doi.org/10.14811/clr.v40i0.268. Nedladdat 2018.11.10.
Olin-Scheller, C. (2007). Mellan Dante och 'Big Brother': En studie om gymnasieelevers textvärldar. Diss., Karlstad: Karlstad universitet.
Parkvall, M. (2015). Sveriges språk i siffror: vilka språk talas och av hur många?. Stockholm: Språkrådet.
Pettersson, T. (2015). Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. Göteborg: Makadam.
Patton, M. Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods: Integrating theory and practice. 4. uppl. Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc.
Rasmusson, M., Oskarsson, M., Eliasson, N., Lundgren, M., Karlsson, K. G., Fredriksson, U., Petterson, A. & Sollerman, S. (2016). PISA 2015 : 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse
30
och matematik. Skolverket. [Elektronisk resurs]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33688. Nedladdat 2018.11.16.
Reichenberg, M. (2009). Vad gör en text lättläst? Modul: Strukturerad läs- och skrivundervisning Del
2: Kriterier för textval. [Elektronisk resurs].
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundsärskola/008_strukturerad-
las-o-skrivundervisn/Del_02/material/flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M8_grs_02A_01_kriterier.doc x. Nedladdat 2018.10.29.
Richards, L. (2015). Handling qualitative data: a practical guide. 3. uppl. Los Angeles: SAGE. Rosenblatt, L. M. (1995). Literature as exploration. 5. uppl. New York: Modern Language Association
of America.
Sharif, H. (u.å.). ”Jag kan mycket, men inte på svenska”: Nyanlända gymnasieelevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. Skolverket. [Elektronisk resurs]. https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2a44b/1532510039124/Artikel_Fl ersprakighet_HasssanSharif.pdf. Nedladdat 2018.12.10.
SCB. (2017). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): Minskat bokläsande bland unga
vuxna. [Elektronisk resurs]. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/fritid-2014-2015/. Nedladdat 2018.11.10.
SFS 2009:600. Språklag. Kulturdepartementet.
Skolverket (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i
årskurserna 7–9 och i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs].
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?testGuid=4FD7233777914A7F88DE5A9A034 76A31&documentGuid=8F815B1B5F384EAEB8B052C6D4167787. Nedladdat 2018.11.13. Skolverket (u.å.). Kursplanen i svenska som andraspråk. Grundskolan. Skolverket. [Elektronisk resurs].
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55 935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2639.pdf?k=2639. Nedladdat 2018.12.20. SOU (2013:58). Lättläst. Stockholm: Fritzes.
SOU (2005:56). Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige. Stockholm:
Kulturdepartement.
Sundin, M. (2007). Lättläst: så funkar det. Stockholm: Jure.
Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter: om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Diss., Göteborg : Göteborgs universitet.
Vilja Förlag. 2018. E-mail 3 oktober < info@viljaförlag.se >.
Visén, P. (2015). Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter Textsamtalets
möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program. Diss., Stockholm: Stockholms Universitet.
Wagner, Å. K. H., Strömqvist, S. & Uppstad, P. H. (2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok
om skriftspråkslärande. Lund: Studentlitteratur.
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa
31
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, 62-80.
Zachrison, M. (2014). Invisible voices: understanding the sociocultural influences on adult migrantsʼ
second language learning and communicative interaction. Diss., Linköping: Linköpings
Universitet.
Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
32
Bilagor
Bilaga A. Intervjuguide
1. Vilken utbildning har du? Vilken utbildning i SVA har du? 2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Ungefär: hur många elever går på skolan? 4. Ungefär: hur många elever läser SVA? 5. Hur länge har du arbetat med SVA?
6. Vilka kurser undervisar du just nu? Hur många timmar i veckan? 7. Använder du skönlitteratur i undervisningen?
8. Hur stort utrymme får skönlitteratur i undervisningen?
9. Hur tolkar och använder du kursplanernas riktlinjer angående skönlitteratur?
10. Vad tänker du på när du väljer skönlitterära texter för SVA elever? Hur väljer du skönlitteratur i undervisningen? Genre, ämne, tema? (genre, topic, theme) Varför?
11. Hur motiverar du elever att läsa texten? Varför ska de läsa skönlitteratur?
12. Kan skönlitteratur påverka språkinlärningen för barn som har svenska som andraspråk? Om ja, hur?
13. Vilka för- och nackdelar ser du med skönlitteratur i undervisningen för elever som har svenska som andraspråk?
14. Använder du lättläst skönlitteratur? Varför? Varför inte?
15. Vad är din uppfattning om lättläst skönlitteratur? För- och nackdelar?
16. Hur ser dina elevers språkliga och kulturella bakgrund ut? Spelar dina elevers språkliga och kulturella bakgrund någon roll i ditt val av skönlitteratur?
17. Enligt dig: är det viktigt att elever kan relatera till det de läser? Får de läsa på sitt modersmål? 18. Vilka böcker har du använt i undervisningen det senaste året?