Att jämföra tillverknings- och tjänsteföretag är inte att jämföra ytterligheter i en tid då kunskap är viktigt för alla företag. Vi tror att resultatet hade sett annorlunda ut och att skillnader lättare kunnat urskiljas om urvalet hade bestått av rena kunskapsfö- retag och industriföretag. Resultatet av denna uppsats visar att tjänsteföretag inte re- dovisar information om kompetensutveckling, rekrytering och utbildning i större ut- sträckning än tillverkningsföretag som vi hade förväntat oss. Det kan bero på att de tjänsteföretag som ingår i studien inte är beroende av personalens kunskap på samma sätt som exempelvis ett konsultföretag är. Anledningen till att vi ändå jämförde till- verkningsföretag och tjänsteföretag är att vi valde att utgå från företag med de mest omsatta aktierna på börsens A-lista och där var de utvalda tjänsteföretagen de enda tjänsteföretag som fanns. Det skulle vara intressant att se resultatet av en undersök- ning som jämförde typiska kunskapsföretag och typiska industriföretag. Som diskute- rades i analysen drog investmentföretagen ner resultatet för tjänsteföretagen och ett urval utan investmentföretag skulle ge ett annat resultat. Som vidare studier kan ett förslag vara att undersöka motiven till att investmentföretagen redovisar så lite in- formation om sin personal.
Popcorns (1992) teori om att företag väljer att anpassa sig till trender kan stödjas med hjälp av denna uppsats. Den tydligaste trenden är att årsredovisningarna generellt blir allt tjockare. Det har lett till att frivillig information om personal också har ökat men att andelen inte ökat lika mycket. Det kan också ses som en trend att allt fler företag väljer att redovisa informationen om sin personal i ett eget avsnitt. Information om kompetensutveckling hade sin höjdpunkt på slutet av 1990-talet, vilket kan ses som en trend. Redovisning av kompetensutveckling har sedan dess minskat, även om den fortfarande är bland den vanligast förekommande informationen om personal. En möjlig trend som är för tidig att fastslå är information om hälsa. Det verkar som att den nya lagstiftningen om redovisning av sjukfrånvaro ledde till att, framförallt till- verkningsföretag, började redovisa mer information om personalens hälsa. Det vore intressant att vidare undersöka effekten av lagstiftningen. Ökningen av frivillig tilläggsinformation om hälsa kan vara en utvecklig mot frivilliga hälsobokslut från företagens sida. Den ökade informationen skulle mycket väl kunna leda till att god redovisningssed tar lagstiftningen ett steg längre. Om det i framtiden blir en lagstadg- ning om hälsobokslut vore det intressant att undersöka effekterna av denna.
Vidare kan förslag på fortsatta studier vara att se om Linnalas resonemang om sam- band mellan dåligt nettoresultat och mängden tilläggsinformation även kan visa sig i
~Slutsats~ samband mellan dåliga sjukfrånvarotal och mängd tilläggsinformation samt samband mellan dåliga könsfördelningstal och mängd tilläggsinformation.
~Referenslista~
Referenslista
Aronsson, T., & Ottosson, E. (1992). Varför tilläggsinformation!?. Lund: Ekonomi- högskolan vid Lunds universitet.
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori -policy och –praxis (1:a uppl.). Trelleborg: Liber AB.
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik (S. Andersson, övers.). Lund: Stu- dentlitteratur. (Originalarbetet publicerat 1992)
Bern, L. (2002). Humankapitalisten – den nya ekonomins professionella aktör. Falun: Ekerlids förlag.
Björklund, M., & Holmqvist, Y. (1999). Personal Ekonomisk Redovisning – en praktisk
handledning. Malmö: Liber Ekonomi.
Borgström, M., & Brunnberg, O. (2001). Ickefinansiell tilläggsinformation – en jämfö-
rande studie av börsbolags årsredovisningar. Jönköping: Internationella
Handelshögskolan.
Boxall, P., & Purcell, J. (2003). Strategy and Human Resource Management – manage-
ment, work and organisations. Bristol: J. W. Arrowsmith Ltd.
Bukh, P. N., Larsen, H. T., & Mouritsen, J. (2000). Constructing intellectual capital statements. Scandinavian Journal of Management, Vol 17 No. 1, s. 87-108. Buzby, S. (1975). Company size, listed versus unlisted stocks, and the extent of fi-
nancial disclosure. Journal of Accounting Research, Vol 13 No. 2, s. 171-195. Cooke, T. E. (1989). Voluntary corporate disclosure by Swedish companies. Journal
of International Financial Management and Accounting, Vol 1 No. 2, s. 171-
195.
Cronsell, N., Engvall, J., & Karlsson, P. (2003). Hälsoarbete och hälsobokslut – en
handbok för arbetsgivare. Uddevalla: MediaPrint.
Dahmström, K. (2000). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersök-
ning. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, B., & Patel, R. (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genom-
föra och rapportera en undersökning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2002). Ground Rules for Good Research – a ten point guide for social
researchers. Buckingham: Open University Press.
Edenhammar, H., & Thorell, P. (2005). Företagens redovisning – att förstå årsredovis-
~Referenslista~ Edvinsson, L., & Malone, M. S. (1997). Det intellektuella kapitalet (C. Ekberg, övers.).
Malmö: Liber Ekonomi. (Originalarbetet publicerat 1997)
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (1999). Att utreda, forska och rapportera (6:e uppl.). Malmö: Liber AB.
Fields, T. D., Lys, T. Z., & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice. Journal of Accounting and Economics, Vol 32 No. 1-3, s. 255-307. Gray, D. (2001). Intellectual capital – measuring and enhancing the true value of your
business. Harlow: Pearson Education Limited.
Gröjer, J-E. (2002). Grundläggande redovisningsteori (5:e uppl.). Lund: Studentlittera- tur.
Gröjer, J-E., & Johanson, U. (1996). Personalekonomisk Redovisning och Kalkylering. (2:a uppl.). Borås: Arbetarskyddsnämnden.
Gröjer, J-E., & Stark, A. (1978). Social Redovisning. Stockholm: Studieförbundet När- ingsliv och Samhälle.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvanti-
tativa metoder (B. Nilsson, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbe-
tet publicerat 1986)
Iseskog, T. (2003). Redovisning av sjukfrånvaro. Uppsala: Thomson Fakta AB.
Johanson, U., & Nilsson, M. (1990). Personalekonomi – En litteraturstudie. Stock- holm: Stockholms Universitet.
Jonzén, H., Krüger, R., & Renå, T. (2002). Personalredovisning och media – utveck-
lingen under ett decennium. Lund: Ekonomihögskolan vid Lunds universi-
tet.
Linnala, T. (2005, 18 februari). Mer bortförklaringar än skryt i boksluten. Dagens In-
dustri. Hämtad 2005-02-20, från www.di.se
Ljungdahl, F. (2004). Föreläsningsunderlag för kursen Externredovisning och Företags-
värdering. Hämtad 2004-10-08, från Internationella Handelshögskolans i
Jönköping webbplats: http://jibsnet.hj.se/documents/index.asp?SID=11&GID=kurs_EXTRE
D&PID=3041
Ljungdahl, F. (2004). Föreläsningsunderlag för kursen Redovisningens normer och revi-
sion. Hämtad 2004-12-13, från Internationella Handelshögskolans i Jön-
köping webbplats: http://jibsnet.hj.se/documents/index.asp?SID=11&GID=kurs_REDREV&PID=73425
~Referenslista~ Lönnqvist, R. (1997). Årsredovisning – kommenntarer och övningar till Årsredovis-
ningslagen. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B. (2001). Annual Reporting Practices: Information about Human Resources in Corporate Annual Reports in Major Swedish Companies. Journal of
human resource costing and accounting, Vol 6 No 1. s. 39-52.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Froskningsmetodikens grunder – Att planera, genom-
föra ochc rapportera en undersökning (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (1990). Qualitative Research & Evaluation Methods (3:e uppl.). Thou- sand Oaks: Sage Publications.
Popcorn, F. (1992). Popcornrapporten (A. Preis, övers.). Uddevalla: Risbergs Tryckeri AB. (Originalarbetet publicerat 1991)
Rimmel, G. (2003). Human Resource Disclosures – A Comparative Study of Annual Re-
porting Practice About Information, Providers and Users in Two Corpora- tions. Göteborg: School of Economics and Commercial Law at Göteborg
University.
Smith, D. (1997). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Stewart, T. A. (1997). Intellectual Capital – The new wealth of organizations. New York: Doubleday.
Subbarao, A. V., & Zéghal, D. (1997). Human Resources Information Disclosure in Annual Reports: An International Comparison. Journal of Human Re-
source Costing and Accounting, Vol 2 No. 2, s. 53-73.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive accounting theory: a ten-year per- spective. Accounting Review, Vol 65 No. 1, s. 131-156.
~Årsredovisningar (1995,1997, 1999, 2001, 2003)~
Årsredovisningar (1995,1997, 1999, 2001, 2003)
Electrolux Getinge Industrivärden Investor SCA SEB Securitas Skandia SKF SSAB Svenskt Stål Svenska Handelsbanken Trelleborg~Bilagor~
Bilaga 1 – A-listan
ABB TeliaSonera
ASSA Abloy Trelleborg
AstraZeneca Volvo Atlas Copco Autoliv Electrolux Ericsson Föreningssparbanken Gambro Getinge Holmen Industrivärden Investor Nokia Nordea SEB Sandvik SCA Scania Securitas Skandia Skanska SKF SSAB Svenskt Stål Stora Enso Svenska Handelsbanken SwedishMatch
~Bilagor~