Avslutande diskussion och förslag till vidare forskning

4. Metod och material

6.2 Avslutande diskussion och förslag till vidare forskning

Min undersökning har fokuserat på ett urval dokument som hör samman med gymnasiereformen som nu är en realitet. Vi skriver oktober år 2011 i almanackan och det undervisas under en övergångsperiod i två parallella system i den svenska gymnasieskolan, där även betygsättningen sker med hjälp av två olika betygsskalor. Den kompetens och den kunskap som varit aktuell i myndighetsdokument och styrdokument som föregått reformen har saknat tydlig anknytning till vetenskaplighet och

teoribildningar. Vygotskijs socialkonstruktivistiska perspektiv förklaras som grundläggande i Skola för bildning (Läroplanskommittén 1992), och det kan fortfarande sägas att den syn på kognitiv utveckling som är knuten till språkliga, kulturella och praktiska sammanhang är giltig (Läroplanskomittén 1992).

Nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006a) definierades år 2006 och utövar en påverkan på det svenska utbildningsväsendet. Hur kan vi vara säkra på att det är just dessa kompetenser som är rådande och gällande i en framtid så nära förestående som år 2020? Digital kompetens refererar vi till som grundläggande kunskapsdefinition när det gäller undervisning och IKT. Men vilka egna resultat har vi att utgå från och vad bör vi ta med oss från vår egen svenska historia av implementering av IKT och den forskningen som gjorts under nästan fyra decennier? Skolverket tolkar nyckelkompetensernas målsättning till varje medborgares goda liv med möjligheter till självförsörjning, samtidigt väljer man aktivt att inte stödja diskursen för dessa.

För vidare forskning skulle det vara intressant att se hur definitionen av digital kompetensen anpassas till framtida IKT-system och applikationer. Att datorn med skärm och tangentbord redan idag har ersatts med funktioner som utföres med hjälp av läsplattor eller smarta telefoner, innebär att vikten av lärandet fortsatt kommer att ligga på information och kommunikation.

I ett sociokulturellt perspektiv har människors förmåga att lära och att utvecklas- såväl kollektivt som individuellt- ingen bestämd gräns. Vi skapar hela tiden redskap med vars hjälp vi kan lösa fysiska och intellektuella problem (Säljö 2000. Sid 73).

Människan kommer alltid att utveckla lärande och institutioner kommer att presentera ett urval av den kunskap som är aktuellt i en tid, historiskt och situerat. Så länge den svenska skolan ser det som sin uppgift att utbilda för ett samhälle i ständig förändring är det viktigt att denna kunskap är relevant. Kommer vi att utgå från episteme (Gustavsson 2002), den säkra faktakunskapen, eller influeras det framtida kunskapsinnehållet med grader av doxa Gustavsson 2002) ute i våra skolor? Digital kompetens, hur än begreppet tolkas, kommer svenska gymnasieungdomar att tillägna sig genom flertalet sociala praktiker.

Litteraturlista

Alexandersson, M. & Hansson, T. (red.) (2011). Unga nätmiljöer: nya villkor för samarbete

och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Alsheimer, L. (2004). Bildningsresan: från ensidig instrumentell utbildning till

sammanhangsskapande bildning. Stockholm: Prisma.

Andersson, B. (2001). Visionärerna: [Ellen Key, Jean Jacques Rousseau, John Locke, Maria

Montessori, Celestin Freinet, John Dewey, Paolo Freire, Alexander S. Neill, Ivan Illich, Nils Christie, Reggio Emilia]. Jönköping: Brain Books.

Arfwedsson, G (1998). När vi talar om lärare. Didactica Minima 44-45. Didaktikcentrum. Stockholm: HLS förlag.

Berg, G (1999). Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling: en bok för skolutvecklare om

skolans styrning. 2., rev. uppl. Stockholm: Gothia

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge. Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund:

Studentlitteratur.

Castells, M. (2002). Internetgalaxen: reflektioner om Internet, ekonomi och samhälle. Göteborg: Daidalos.

Engquist, A (1994). Kommunikation på arbetsplatsen: chefen, medarbetaren, gruppen. (2a uppl) Stockholm: Rabén Prisma.

Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. (3., [rev.] utg.) Stockholm: Natur och kultur. Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity

Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Fibaek Laursen, P. (2005). Didaktik och kognition: en grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Foucault, M (1969). The Archeology of Knowledge. (2 uppl.) London: Routledge.

Foucault, M (1994) The order of things: an archeology of the human sciences. New York: Vintage books.

Föreningen för svensk undervisningshistoria (1988). Utbildningshistoria. 1988. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk.

Gossas, M. & Lundqvist, T. (2010). Ubikvitär framtid?: IT-perspektiv på stat och samhälle. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.

Hallberg, P. (1992). Litterär teori och stilistik. (4. uppl.) Göteborg: Akademiförlaget. Hartman, S.G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. (1. utg.)

Stockholm: Natur och kultur.

Hylen, J & Skarin, (2008) Framtidens utbildning i Norden- Konkurrens och samverkan i en

globaliserad värld.Tema Nord 2008:553. Nordiska Ministerrådet: Köpenhamn

Idvall, M. & Schoug, F. (red.) (2003). Kunskapssamhällets marknad. Lund: Studentlitteratur. Ilshammar, L & Larsmo, O (2005). 404:Utflykter i glömskans landskap. Stockholm: Atlas Johansson, K, Lindblom, P & Rask SR (2007). Unga nätkulturer: Röster om nätet, framtiden,

värderingar och lärande. Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Läroplanskommittén (1992). Skola för bildning: huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna

förlaget.

Negroponte, N. (1995). Leva digitalt: om datorer, CD-ROM och Internet - för de redan frälsta

& oss andra ängsliga. Stockholm: Bonnier.

Richardson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. (7., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Riis, U (red.) (1997). Pedagogik, teknik eller ekonomi?: en baslinjebestämning av KK-

stiftelsens kommunbaserade skolutvecklingsprojekt. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Universitetet.

Rudberg, B. (1980). Termer i pedagogik och psykologi: innebörd och ursprung : en

etymologisk ordbok. Lund: LiberLäromedel.

Skolverket (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 SKOLFS 2006:24. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2010a) Gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes

Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, L. (1997). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.

Tebelius, U., Aderklou, C. & Fritzdorf, L. (2003). ITiS som incitament till skolutveckling: den

nationella utvärderingen av IT i skolan: surveystudien, 2000-2003. Halmstad: Högskolan i Halmstad.

Tengström, E. (1987). Myten om informationssamhället: ett humanistiskt inlägg i

Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare.(2.,[omarb.] uppl.)Stockholm: Liber Tydén, T. & Blücher, S. (2006). Nätverk som redskap för kompetensutveckling: en studie av

kunskapsnätverk i Stockholms stad. Falun: Dalarnas forskningsråd.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Internetkällor

Aasen, P, Hetland, P & Wasson, B (2010) En evaluering av KK-stiftelsens forskningsprogram

om Lärande och IT 2000-2009. LearnIT. Göterborgs universitet (Hämtad 2011-08-25). http://gu.se/digitalAssets/1317/1317614_evalueringsrapportlearnit_2010.pdf

Alliansen (2010) Utbildningsrapport (Hämtad 2011-08-20).

http://www.alliansen.se/wp-content/uploads/2010/06/Alliansens-utbildningsrapport.pdf Ananiadou & Claro (2009) 21st Century Skills 2009 and Competences for New Millennium

Learners in OECD Countries. Ananiadou & Claro (2009) OECD Publishing (Hämtad 2011.10.29).

http://dx.doi.org/10.1787/218525261154

Computer Sweden Språkwebb (hämtad 2011-07-20) http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=ubikvi

De Pablos, J (2010) Higher Education and the Knowledge Society. Information and Digital

Competencies. Information and Digital Competencies in Higher Education. [online

monograph]. Revista de Universidad y Sociedad del Conocimiento (RUSC). Vol.7, No.2. UOC (Hämtad 2011-08-30).

http://rusc.uoc.edu/ojs/index.php/rusc/article/view/v7n2-de-pablos/v7n2-de-pablos-eng EU (2006a) Europaparlamentets och rådets rekommendation (2006/962/EG) (Hämtad 2011-

03-22)

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF EU (2006b) Handlingsprogram för livslångt lärande (Hämtad 2011-09-23)

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006D1720:SV:HTML EU (2008) Kommissionens lagstiftnings och arbetsprogram (Hämtad 2011-10-20) http://ec.europa.eu/atwork/programmes/docs/clwp2008_sv.pdf

EU (2010a) Commission staff working document Demography Report 2010 (Hämtad 2011- 10-24)

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/population/documents/Tab/report.pdf EU (2010b) Digital Agenda för Europa (Hämtad 2011-09-15)

EU (2010c) Kommissionens handlingsprogram för 2011 (Hämtad 2011-09-20) http://ec.europa.eu/atwork/programmes/docs/cwp2011_sv.pdf

Forskning i Halmstad (2003) Nationell utvärdering ItiS (Hämtad 2011-11-05)

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.140157Menu/article/attachment/ITiS_slutrapport_dec 2003.pdf

Hall, P. & Löfgren, K. (2004) The Rise and Decline of a Visionary Policy: Swedish ICT-policy

in Retrospect in Information Polity, 9(3-4). IOS Press, pp. 149 - 165 (Hämtad 2011-10- 29)

http://dl.acm.org/citation.cfmid=1412502&CFID=51455608&CFTOKEN=46893373 Hood, C. (2011) From FOI World to WikiLeaks World: A New Chapter in the Transparency

Story? Governance, 24: 635–638. doi: 10.1111/j.1468-0491.2011.01546.x (Hämtad 2011- 10-29)

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-0491.2011.01546.x/pdf

Högskoleverket (2009) Förkunskaper och krav i högre utbildning (Hämtad 2011-09-29) http://www.hsv.se/download/18.1dbd1f9a120d72e05717ffe3991/0916R.pdf

Krumsvik, R (2008) Educational technology, epistemology and discourses i curricula i Nor- way. US-China Education review, Volume 5, No 5. p1-17. (Hämtad 2011-10-29) http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED502578.pdf

Kroksmark, T (2009) Learn IT – en vetenskaplig pappersmassefabrik. Pedagogiska magasinet. No 4 2009 (Hämtad 2011-08-25)

Kariros Future (2008) Skola 2021 (Hämtad 2011-05-4)

http://www.kairosfuture.com/sv/system/files/Skola%202021%20Sammanfattning_0.pdf LearnIT (2010) Evalueringsrapport LearnIT (Hämtad 2011-08-26)

http://www.learnit.org.gu.se/digitalAssets/1317/1317614_evalueringsrapportlearnit_2010.pdf LIKA-projektet (2008) Verksamhetsrapport (Hämtad 2011-10-20)

https://files.pbworks.com/download/E8OMrglfMe/lika/17299758/LIKA_Verksamhetsrapport _2008.pdf

Moodley, S (2005) The promise of E-development? A Critical Assessment of the State, ICT for

Poverty Reduction Discourse in South Africa. Perspectives on Global development and Technology, Volume 4, Issue 1. (Hämtad 2011-08-30)

http://content.ebscohost.com.lt.ltag.bibl.liu.se/ContentServer.aspT=P&P=AN&K=17065869& S=R&D=aph&EbscoContent=dGJyMNHr7ESeqK44zOX0OLCmr0mep7BSsK64S66Wx WXS&ContentCustomer=dGJyMPGpt0mwqbVQuePfgeyx44Dt6fIA

Newsweek (2011) When-twitter-attacks.print (Hämtad 2011-08-28)

OECD (2005a) DeSeCO – Definitions and selections of competencies (Hämtad 2011-10-05) http://www.oecd.org/document/17/0,3746,en_2649_39263238_2669073_1_1_1_1,00.html OECD (2005b) Definition and selection och keycompetences (Hämtad 2011-10-10)

http://www.deseco.admin.ch/bfs/deseco/en/index/02.parsys.43469.downloadList.2296.Downl oadFile.tmp/2005.dskcexecutivesummary.en.pdf

Pedersen, J. (1998) Informationstekniken i skolan: en forskningsöversikt.Stockholm: Statens skolverk (hämtad 2011-10-26)

http://www.hundochkatter.se/Forskninginomdetspec.ped.omr.enkunskovers.pdf

Piratpartiet 2011 (Hämtad 2011-10-20)

http://www.piratpartiet.se/integritet

Regeringen (1992) En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan,

sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan, Proposition 1992/93:220

(Hämtad 2011-10-31)

http://data.riksdagen.se/fil/104c3d36-1002-43b2-ab1c-f13dcae2717e

Regeringen (1999) En förnyad lärarutbildning. Regeringens proposition 1999/2000:135. (Hämtad 2011-08-20)

http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/45/df80f045.pdf

Regeringen (2006) En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.(Hämtad 2011-10-30) http://data.riksdagen.se/fil/4fd876df-05ac-4745-a7c0-3c8c10dff260

Regeringen (2008a) Framtidsvägen- en förändrad gymnasieskola (Hämtad 2011-05-04) http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/15/87/7ccb8cd4.pdf

Regeringen (2008b) Kommitté Teknikdelegation (Hämtad 2011-08-24) http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/92/60/4c88e895.pdf

Regeringen (2008c) Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (Hämtad 2011-05-20) http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/64/61/66728528.pdf

Regeringen (2008d) Teknikdelegationen kommitédirektiv (Hämtad 2011-10-05) http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/92/60/4c88e895.pdf

Regeringen (2009) Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Proposition 2009/10:89 (Hämtad 2011-09-20)

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/93/30/100696be.pdf

Regeringen (2010a) Lärling – En bro mellan skola och arbetsliv, SOU 2010:19 (Hämtad 2011-10-20)

Regeringen (2010b) Vändpunkt Sverige -Ett ökat intresser för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. SOU 2010:28 ( Hämtad 2011-10-20)

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/48/68/74acb451.pdf

Regeringen (2010c) Regleringsbrev för Skolverket (Hämtad 2011-06-20)

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.126388Menu/article/attachment/Regleringsbrev2011. pdf

Regeringen (2011a) IT i människans tjänst - En digital agenda för Sverige (Hämtad 2011-08- 25)

http://www.regeringen.se/sb/d/14375

Regeringen (2011b) Gymnasieförordning, SFS 2010:2039 (Hämtad 2011-01-19)

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.121721!Menu/article/attachment/SFS%25202010- 2039.pdf

Regeringen (2011c) Skollag, SFS nr: 2010:800 (Hämtad 2011-11-19)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800&format=text Regeringen (2011d) Det här är OECD. (Hämtad 2011-11-20)

http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/72918

Riksdagens revisorer (2001) ItiS – En statlig satsning på IT i skolan (Hämtad 2011-06-07) http://www2.riksdagen.se/internet/rrweb.nsf/cfebcc69fe00ecebc125673d0037d9d7/389502c7

20e26eb6c1256b750053eceb/$FILE/ra010210.pdf

Skarin, T (2007) Effektivt användande av IT i skolan, analys av internationell forskning. Rapport 17. Myndigheten för skoluveckling. Stockholm: Liber

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1906

Skolverket (2000a) SKOLFS 2000:27 (Hämtad 2011-08-20) http://www.skolverket.se/skolfs?id=682

Skolverket (2000b). Tankar om lärande och IT -en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket; 2000. (hämtad 2011-10-20)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=654

Skolverket (2004) Läroplaner och kursplaner som styrinstrument. Dnr:2003:1767 (Hämtad 2011-07-19)

http://rektor.ncm.gu.se/media/rektor/styrmedel.pdf

Skolverket (2008a) Nycklar till ett framgångsrikt liv,-om EU:s nyckelkompetenser. Intern rapport (Hämtad 2011-06-15)

Skolverket (2008b) Digital kompetens, -en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Internt arbetsmaterial.(Hämtad 2011-07-12)

http://idisk.mac.com/jonas.hallebrand/Public/Digital%20kompetens.pdf

Skolverket (2009a) Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner

för gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G) (Hämtad 2011-06-01) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2324

Skolverket (2009b)Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns

utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser, U2008/8180/S. Dnr 84-2008:3780 (Hämtad 2011-11.19) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244

Skolverket (2010b) Rapport 350. (Hämtad 2011-11-09) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2445

Skolverket (2011a) Ämnesplan Samhällskunskap ( Hämtad 2011-09-02)

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_k urser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=SAM

Skolverket (2011b) Ämnesplan Svenska ( Hämtad 2011-09-02)

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_k urser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=SVE

Skolverket (2011c) Ämnesplan Matematik ( Hämtad 2011-09-02)

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_k urser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MAT

Skolverket (2011d) PIM praktisk IT och mediekompetens (Hämtad 2011-10-15) http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/Om-PIM/Vad-ar-PIM/

Skolverket (2011e) Eleverna och nätet. Pisa 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och

värdera digital information. Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=2607

TUISAB (2010) The Ubiquitous Information Society Advisory Board (Hämtad 2011-10-30) http://www.arjentietoyhteiskunta.fi/files/319/TVT_opetuskayton_suunnitelma_SWE.pdf Utbildningsdepartementet (2002) Utildningsdepartementets arbetsgrupp (Hämtad 2011-10-

30)

http://www.itochutbildning.se/wp-content/uploads/2009/11/n%C3%A4sta-steg.pdf Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed (Hämtad 2011-10-31)

Underlag för kritisk diskursanalys

EU (2006a) Europaparlamentets och rådets rekommendation (2006/962/EG) (Hämtad 2011- 03-22)

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF Regeringen (2008c) Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (Hämtad 2011-05-20) http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/64/61/66728528.pdf