De tolkningar vi gjort i undersökningen är att man på skola B styrt och riktat diskussionerna till de nationella proven, både i arbetslaget närmast klassen och för samtliga lärare på skolan. I resultatet från vår undersökning framkommer att en tydlighet i form av en genomarbetad planering underlättar arbetet med de nationella proven på samtliga nivåer. Denna plan skulle kunna vara en väg mot ökad måluppfyllelse, tack vare dess tydliga struktur. I nuläget tycks denna struktur delvis saknas på skola A när det handlar om det fortsatta arbetet efter de nationella provens genomförande. I vår undersökning framkommer det att ett målmedvetet och riktat arbete på organisationsnivå är ett sätt att nå ökad måluppfyllelse. En slutsats som vi kan dra, utifrån våra resultat, är att det behövs en tydlig ledning som ger lärarna förutsättningar för arbetet med skolutveckling där de nationella proven kan ha en bidragande funktion. Viktiga aspekter för skolors framgång är bland annat skolorganisationen och arbetssätten, enligt Lundahl (2010).
Hur giltig kan vår undersökning vara för andra skolor då vår uppsats endast grundar sig på
två skolor? Detta anses vara svårigheten med kvalitativa studier eftersom det inte går att dra generella slutsatser av vår undersökning. Denna undersökning är avgränsad till ett fåtal lärare och skulle kunna utvidgas till att även innefatta intervjuer med rektorer för att få ytterligare kunskap och förståelse kring genomförandet av de nationella proven. Ett framtida forskningsområde är föräldrarnas syn i de nationella proven, om hur de uppfattar syftet med proven och vad de anser vara viktigt som förälder att känna till i detta arbete.
Larsson (2008) beskriver den kvalitativa studien som ett sätt att ge form åt och synliggöra nya infallsvinklar och insikter, vilka sedan gynnar till diskussioner. I vår undersökning har vi inte för avsikt att dra några generella slutsatser, däremot är det önskvärt att vår uppsats ger upphov till fortsatta diskussioner i ämnet.
Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra hur två skolor arbetar med de nationella proven i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Vi kan utifrån våra resultat dra en slutsats om att en tydlig ledning som ger förutsättningar till ett riktat skolutvecklingsarbete där tid till diskussioner avsätts och följs upp, på ett kvalitativt sätt, påverkar arbetet i riktning mot tydliga strukturer och arbetssätt med de nationella proven och det fortsatta arbetet. Detta i sin tur skulle kunna bidra till att öka elevernas måluppfyllelse på längre sikt.
Referenser
Ahlberg, Ann (2009): Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ann Ahlberg, red:
Specialpedagogisk forskning, s 9-28. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, Jan (2006): Vi inför nationella prov i årskurs tre. Dagens nyheter. Publicerad 06- 11-29 [Kan hämtas från http://www.dn.se/debatt/vi-infor-nationella-prov-i-arskurs-tre] [Hämtad 2012-03-18].
Boesen, Jesper (2006): Assessing mathematical Creativity. Comparing national and teacher-
made tests, explaining differences and examining impact. Doctoral thesis no. 34, 2006
Department of Mathematics and Mathematical Statistics: Umeå University.
Borgström, Eric & Yassin, Daroon (2010): Tioåringar skriver nationellt prov. I Kent Adelmann, red: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten s 25-33 Malmö: Holmbergs AB.
Denscombe, Martyn (2010): Forskningshandboken –för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010) Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Vetenskapsrådets rapportserie nr.2:2010. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hargreaves, Andy (2004): Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur.
Harlen, Wynne & Deakin Crick, Ruth (2003): Testing and motivation for learning.
Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Vol. 10, No. 2, pp 169 - 207
Johansson, Bengt (1984): Frits Wigforss – Utvärdering, standardprov och betyg. [Kan hämtas från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0405_83-84_4.pdf ] [Hämtad 2012-02-
16].
Korp, Helena (2011): Kunskapsbedömning Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket, Erlanders Sverige AB.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2010). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Jan-Axel (1994): Fråga rätt – vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning
Stockholm. Stockholm: Kylén förlag AB.
Larsson, Hans (2008): Dom är så oroliga. En studie om skolpersonals tal om elever i
relationssvårigheter. Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.
Larsson, Staffan (2001): Om generaliseringar från kvalitativa studier. Bidrag till konferensen ”Ethnography and learning”, 14 – 15 mars 2001.
Larsson, Staffan (2005): Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik Vol 25, pp 16- 35. [Kan hämtas från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757].
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket [http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575]
Ljung, Bengt-Olov (2000): Standardproven – 53 år i skolans tjänst. Rapport från PRIM- gruppen, nr 17. Lärarhögskolan i Stockholm.
Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94.
Stockholm:Skolverket.
Lundahl, Christian (2009): Varför nationella prov? – framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2010): Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. I Christian Lundahl & Maria Folke-Fichtelius, red: Nationella prov – ett redskap med
tvetydiga syften. s 223 – 240. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2011a): Bedömning för lärande. Finland: Bookwell AB.
Lundahl, Christian (2011b) Nationella prov ifrågasätts - rapport svt.se sänt: 2011-05-24
http://svt.se/2.22620/1.2435392/nationella_prov_ifragasatts [Hämtad 2012-02-04].
Lunneblad, Johannes & Asplund Carlsson, Maj (2009): De kommer från nordost. Om skolkonkurrens och elevidentitet i ämnet svenska som andraspråk. Utbildning &
Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 18 (2), s 87 – 103.
Lunneblad, Johannes & Asplund Carlsson, Maj (2010): En prövningens tid. Om det nationella
provet i svenska i Skolår 5. Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 s 81–96.
Magne Holme Idar & Krohn Solvang Berndt, (1997): Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Román, Henrik (2010): Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. I Christian Lundahl & Maria Folke-Fichtelius red: Tre partiers bedömningspolitik 1990-2007. s 201 – 219. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, Karin (2011): Aktionsforskning som formativ utvärdering. I Agneta Hult & Anders Olofsson red: Utvärdering och bedömning i skolan – För vem och varför? s 143 – 162 Stockholm: Natur och Kultur. v
i till den
Skolverket (1999): Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets grundskolor
med eleverna i årskurs 9. Skolverkets rapport nr 170. Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket (2000): Måns och Mia.
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt_bedomningsstod/2.1193/2.1312 [Hämtat 2012-01-31].
Skolverket (2004): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande
huvudrapport. Rapport nr. 250. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008a): Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med
skriftliga omdömen . Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008b): Central rättning av nationella prov. Nr 64-2008:258 Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a): Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b): Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Allmänna råd. Stockholm: Fritzes .
Skolverket (2011c): Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av
genomförandet 2011. Stockholm: Skolverket.
SOU 1942:11: Betygssättning i folkskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Svenska Dagbladet (2009): [Kan hämtas från http://www.svd.se/nyheter/utrikes/engelsk- skola-stalls-pa-prov_3702837.svd 2009-10-24] [Hämtad 2012-03-17]
Säljö, Roger (2007): Lärande, kunskap och kampen mellan traditionalism och progressivism. I Lärarförbundet: I kunskapens namn – en antologi om kunskap, makt och kreativitet. Lärarförbundet: Elanders Gummessons AB.
Tobiassen, Johnny & Thomassen, Erik (2000): Det nationella provsystemet – sett med
norske øyne. Stockholm: Skolverket.
Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildnings- och kulturdepartementet (2006-11-30): Uppdrag till Statens skolverk att föreslå
Utbildningsdepartementet (2007-11-22): Uppdrag till Statens skolverk angående mål i
årskurs 3. Stockholm: Regeringen ( U2207/7471/S).
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Erlanders Gotab: Vetenskapsrådet.
Von Wright, Moira (2010): Initiativ och följsamhet i klassrummet. En studie i de pedagogiska
villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande. Örebro: Örebro
universitet.
Wahlström, Ninni (2009): Mellan leverans och utbildning - om lärande i en mål- och
resultatstyrd skola. Göteborg: Daidalos AB.
Wang, Lishing & Beckett, Gulbahar & Brown, Lionel (2006): Controversies of Standardized Assessment in School Accountability Reform: A Critical Synthesis of Multidisciplinary Research Evidence. Applied Measurement in Education, Volume 19, Number 4, 2006 pp 305-328.
Webley, Kayla (2012): Why It's Time to Replace No Child Left Behind. 0040781X, 1/23/2012, Vol. 179, Issue 3. Database: Academic Search Elite.
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Intervjufrågor
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Förberedelse: