Avslutande diskussion och framtida forskning

Det här arbetet har, trots sin begränsning, kunnat belysa viktiga aspekter kring svårigheterna med att bevara ett modersmål i ett nytt land. Tydligt är att det inte är positiva attityder eller vilja som saknas hos de intervjuade mödrarna att stötta sina barns modersmålsutveckling. De gör så gott de kan under de förhållanden som råder. Mödrarna är medvetna om att föräldrar har ett stort ansvar i modersmålsutvecklandet, men det framkommer även att skolan har en stor och viktig inverkan på hur väl familjen kommer att lyckas. Det faktum att mödrarna tvekar i frågan huruvida barn kan och bör lära in flera språk samtidigt visar att det finns ett behov av att informera om modersmålets fördelar för individen och för skolframgångarna. Vetskap om hur föräldrar själva stöttar barnens modersmålsutveckling kan underlätta arbetet för lärare att bevara minoritetselevers modersmål, och förhoppningsvis har detta arbete bidragit med någon ny infallsvinkel i frågan.

Undersökningen visade att brobyggandet mellan skola och hem kan förbättras så att föräldrar får större insikt i barnens skolarbete, hjälp med att hitta material på modersmålet samt tips på språkutvecklande aktiviteter. Kanske borde vi studera närmare de Home Start Programs (Cummins, 2001) som utvecklats i USA för att upprätta ett samarbete mellan hem och skola. Ett förslag på framtida forskning är att tillämpa programmen på undersökningsgrupper i Sverige och se vilka delar som skulle kunna fungera i våra skolor. På grund av arbetets begränsade omfattning har många faktorer inte kunnat undersökas. Det vore exempelvis intressant att noggrannare ta reda på mer om barnens språkbehärskning i olika sammanhang. Mödrarnas uppskattning av barnens kunskaper kanske inte överensstämmer med vad barnen själva (och deras studie- handledare/modersmålslärare) uppskattar att de kan. Barns och föräldrars svar på vilka aktiviteter som utförs i hemmet kan tänkas se väldigt olika ut. Dessutom vore det av extra vikt för lärare att få veta från barnen själva vad de anser vara de bästa aktiviteterna för inlärning. Vidare kan det behövas uppgifter från andra invandrargrupper, t.ex. grupper vars

modersmål är så små att tillgången på material utanför hemlandet är väldigt begränsad. Detta kan vara en utgångspunkt för framtida forskning inom ämnet.

Avslutningsvis kan det i alla fall konstateras att modersmålet har en betydelsefull plats i det nya landet, åtminstone för mödrarna i denna studie.

Referenser

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Allwood, J., MacDowall, M. & Strömqvist, S. (1982). Barn, språkutveckling och

flerspråkighet - en kritisk översikt. Göteborg: Göteborgs universitet.

Cummins, J. (2001). Bilingual children's mother tongue: Why is it important for

education? Right and responsibilities of educators of bilingual-bicultural children.

Sprogforum,7(19), 15-20.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Diriye Abdullah, M. (2001). Culture and Customs of Somalia. London: Greenwood Press. Hill, M. (1995). Invandrarbarns möjligheter – om kunskapsutveckling och språkutveckling

i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hyltensam, K. (2007), Modersmål och svenska som andraspråk. I A. Ewald & B. Garme (Red), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet (45-71). Stockholm: Liber.

Kovero, C. (2012). På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten. (3). Finlands svenska tankesmedja Magma.

Malone, S. & Paraide, P. (2011). Mother tongue-based bilingual education in Papua New Guinea. Int Rev Educ, 57, 705-720.

Migrationsverket. (2014). Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2013

och 2014. Hämtad den 13 juni 2014 på

http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6312141/14017961 79198/overenskommelser+och+mottagande+hemsidan.pdf

Nauclér, K., Welin, R. & Ögren, M. (1988). Kultur- och språkmöten. Om tvåspråkigt

arbetssätt i förskolan. Utbildningsförlaget.

Obondo, M. & Benckert, S. (2000). Flerspråkiga barns läs- och skriftspråksutveckling i förskolan – ett socialisationsperspektiv. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000: ett

andraspråksperspektiv på lärande. (s. 129-157). Stockholm: Sigma.

Obondo, M. (2005). Broar mellan kulturer – somaliska barns språksocialisation i hem och

Peal, E. & Lambert, W.E. (1962). The Relation of Bilingualism to Intelligence.

Psychological Monographs, 76(27), 1-23.

SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartementet. Hämtad den 30 maj 2014 på

http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar

Skolverket. (2011). Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 – Beskrivande data:

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning: Rapport 363.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på

samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Stockholm: Skolverket. Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Tvingstedt, A-L. (2011). ”Barnen talar två språk och har två kulturer” – Föräldraperspektiv på tvåspråkig undervisning. Educare, 3, 81-117. Hämtad den 2 juni 2014 på

http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/13177/Tvingstedt_Barnen_Educare_11.3.p df?sequence=2&isAllowed=y

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhälssvetenskaplig forskning. Hämtad den 1 maj 2014 på

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Worthy, J. & Rodriguez-Galindo, A. (2006). “Mi Hija Vale Dos Personas” Latino Immigrant Parents' Perspectives About Their Childrens’ Bilingualism. Bilingual

Research Journal: The Journal of the National Association for Bilingual Education, 30(2), 579-601.

Yu, B. (2013). Issues in Bilingualism and Heritage Language Maintenance: Perspectives of Minority Language Mothers of Children With Autism Spectrum Disorders. American

Bilagor

Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor

Vilken utbildning har du? Vad har du för yrke?

Hur länge har du och din familj varit i Sverige?

Hur många barn har du? Ålder på barnen och när de kom till Sverige.

Frågor

Vilka språk talas i familjen och av vem? Vilket språk tycker du barnen ska lära sig först?

Vad är det som är bra med att barnen kan prata modersmålet när de bor i Sverige? Vad finns det för problem med att ha flera språk?

Får barnen studiehandledning eller modersmålsundervisning i förskolan/skolan? På vilket sätt kan modersmålet vara en hjälp för barnen i skolan?

Hur gör du för att ta del av barnens skolarbete?

Vilka råd har du fått från dina lärare för att förbättra dina barns modersmål? Om barnen pratar svenska hemma, hur känns det då?

Varje

dag gång/veckaNågon gång/månadNågon Aldrig

Läser böcker Berättar sagor

Sjunger/ Lyssnar på musik Tittar på film eller

TV

Tittar eller lyssnar på nyheter Gör läxor tillsammans