Studiens syfte var att förstå hur en process, från uppväxtmiljö till en viss utbildning, kan förstås och framför allt betydelsen av de resurser individerna får med sig från uppväxten men också förvärvar under processens gång. Studiens frågeställning besvarades med hjälp av kvalitativ metod i form semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter vid sjuksköterske- och ekonomiutbildningar vid Linnéuniversitetet. Resultatet visar, liksom tidigare forskning, att utbildningsvalet är påverkat av individens sociala bakgrund. Detta eftersom individer beroende på föräldrars klasstillhörighet och utbildningsnivå får tillgång till olika mycket resurser i form av ekonomiska, sociala och kulturella kunskaper men även formar ett socialt inlärt sätt att vara. De olika resurserna och det socialt inlärda sättet att vara bidrar sedan till att endast vissa utbildningsval ses som önskvärda och möjliga att uppnå. Detta eftersom överträdande av sociala gränser, och att välja en utbildning där en individs resursansamling skiljer sig från andra individers resursansamlingar, leder till att individen känner sig osäker och inte vet hur den ska för sig bland de andra. Resurserna kan alltså ses som ett hinder för val av vissa utbildningar. Liknande social bakgrund och resurser leder alltså sannolikt till liknande utbildningsval.
För att knyta ihop säcken och återgå till tidigare forskning om utbildningsval visar min studie att utbildningsvalet är en effekt av sociala villkor och att det alltså inte kan ses som ett resultat av ett rationellt tänkande. Min studie kan därmed ses som ett bidrag som ytterligare påvisar utbildningsvalet som en effekt av sociala villkor. Intressant är att min studie visar på liknande resultat som tidigare studier, som genomfördes för över ett decennium sedan, visat av studenter vid ekonomi- och sjuksköterskeutbildningar i Växjö. Detta belyser således betydelsen av sociala villkor i utbildningsvalet och den reproduktion som de sociala villkoren bidrar till. Studien kompletterar också dessa tidigare studier som gjorts av studenter i Växjö och utbildningsval och visar inte bara att det finns skillnader mellan studenter vid olika fakulteter utan kan också förklara hur dessa skillnader uppkommit och hur den sociala bakgrunden påverkat studenternas utbildningsval.
Avslutningsvis sker en metodologisk reflektion. De fyra första intervjuerna genomfördes under tiden för praktiken på Linnéuniversitetets
även användes i en undersökning som genomfördes på uppdrag av kommunikationsavdelningen. När dessa intervjupersoner kontaktades ringde jag från kommunikationsavdelningens telefon och presenterade mig som praktikant på avdelningen. Jag upplevde att dessa intervjupersoner kände större tillit och legitimitet till mig när jag ringde i egenskap av praktikant på kommunikationsavdelningen än när jag vid senare intervjuer kontaktade dem via min privata mobiltelefon och presenterade mig som student. Detta eftersom jag upplevde att jag fick mer utförliga svar från dessa studenter och de upplevdes som mindre tveksamma till syftet med intervjuerna. Som nämnts i metodavsnittet är samtliga av studiens intervjupersoner kvinnor något som dock inte var ett medvetet val. Flera manliga studenter tillfrågades att delta i studien men valde att avstå.
Referenser
Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet: en
sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4., omarb.
uppl. Göteborg: Korpen
Angelov, Nikolay, Johansson, Per & Kennerberg, Louise (2008) Välja fritt och välja
rätt – Drivkrafter för rationella utbildningsval. Statens Offentliga Utredningar.
Stockholm
Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber
Berggren, Caroline (2007) Arbetsmarknaden och efterfrågan på högre utbildning – ett köns- och klassperspektiv. I Olofsson, Jonas (red.). Utbildningsvägen – vart leder den? 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Breen, Richard & Goldthorpe, John, H, (1997). Explaning educational differentials -
towards a formal rational action theory. Rationality and Society Vol. 9 (3) 275-305
reprinted in Grusky, David B. (ed) 2001 Social Stratification: Class, Race and Gender, Boulder, Col: Westview Press, pages 459-70.
Breen, R. & Yaish, M. (2006). Testing the Breen-Goldthorpe Model of Educational
Decision Making, s. 232-258 i S. L. Morgan, D. B. Grusky, och G. S. Fields (red.)
Frontiers in Social and Economic Mobility. Stanford: Stanford University Press.
Boudon, R. (1974). Education, Opportunity, and Social Inequality. New York: John Wilet & Sons.
Bourdieu, Pierre (1999) Outline of a theory of practice
Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos
Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Eriksson, Magnus, Lundberg, Eva & Olofsson, Gunnar (2002). Växjöstudenterna och
deras universitet - En studie av bakgrund, förhållningssätt och studievanor. Rapport nr
16. Institutionen för samhällsvetenskap. Växjö universitet.
Erikson, Robert & Jonsson, Jan O (2002) Varför består den sociala snedrekryteringen? Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 nr. 3
Holm, A. och Jæger, M. M. (2005). Relative Risk Aversion and Social Reproduction in
Intergenerational Educational Attainment: Application of a Dynamic Discrete Choice Mode. CAM Working Papers 2006-04, University of Copenhagen. Department of
Economics. Centre for Applied Microeconometrics.
Hällsten, Martin (2010). The Structure of Educational Decision Making and
Consequences for Inequality: A Swedish Test Case. American Journal of Sociology Vol.
116 (3). The University of Chicago Press.
Persson, Magnus (2014). Socio-geographic effect on higher education choises. XVIIIISA World Congress of Sociology, 2014, Yokohama, Japan.
Selberg, Rebecca (2013) Ekonomerna. I Fasth, Eva & Olofsson, Gunnar (red.).
Studenterna och deras utbildningar vid ett nytt universitet. Lund: Ariadne förlag
Tovatt, Caroline (2013) Erkännandets Janusansikte
Elektroniska källor:
Linnéuniversitetet (2015). Om oss.
http://lnu.se/om-lnu/detta-ar-linneuniversitetet (Hämtad: 2015-04-27)
Eriksson, Magnus & Olofsson, Gunnar (2005) Student 2003 http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:204884/FULLTEXT01 (Hämtad: 2015-04-15) Olofsson, Gunnar (2011) http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:801703/FULLTEXT01.pdf Regeringen. Grundskola http://www.regeringen.se/sb/d/3708 (Hämtad: 2015-05-20)
Statistiska Centralbyrån (SCB) Socioekonomiskt index (SEI)
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/S EI-MIS.pdf
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) Fortsatt snedrekrytering till högskolan
http://www.uka.se/nyheter/fortsattsnedrekryteringtillhogskolan.5.399bc2be149ce83d9a 1646c.html
(Hämtad: 2015-05-20)
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilagor
8.1 Bilaga 1 Intervjuguide
• Berätta om studiens syfte.
• Informera om hur materialet kommer att användas och om anonymitet. • Informera om att intervjupersonen kan välja att inte svara på frågor eller att
denne i efterhand kan välja att avbryta sin medverkan. • Tacka intervjupersonen för att den ställer upp.
Hur minns du åren i grundskolan? Börja med de första minnena du har och sedan fortsätta berätta om resten av grundskoletiden.
Lärare Skolkamrater
Inställning till skolan
Föräldrars inställning till skolan Ämnen
Sen började du på gymnasiet… Berätta hur du upplevde den perioden i livet.
Inställning till skolan Fritid
Tankar inför framtiden, gymnasiet Föräldrars inställning till skola.
Berätta om din fritid. Börja med när du var liten, var du engagerad i något redan då?
Organisationer Idrott
Oorganiserade aktiviteter/intressen
Har du haft några extrajobb eller jobb efter studenten? Berätta om dem.
Hur kommer det sig att du hamnade där?
Hur såg arbetsuppgifterna ut? Hur trivdes du på arbetsplatsen?
(Många väljer också att resa efter studenten. Om personen gjorde det: Berätta om resan.)
Minns du när du började fundera på att läsa vidare?
Studentlivet
Hur kommer det sig att valet föll på just programmet/Linnéuniversitetet? Inställning till flytt
Hur skulle du beskriva din familj?
Föräldrars yrken
Föräldrars utbildningsnivå Att umgås med familjen
Resor tillsammans med familjen?
Hur ser du på framtiden?
Framtida jobb Boende Liv
Finns det någon/några viktiga personer som du känner har påverkat dig, eller betytt mycket för dig, i ditt liv?
Hur var den/de?
På vilket sätt har de betytt mycket?