6. 1. Reflektioner kring undersökningen
Med hjälp av empiri, teori och analys har vi försökt att besvara vår frågeställning. I helhet anser vi att vi lyckats med det, trots att vägen dit har varit krokig.
Med en föreliggande tidsbegränsning i åtanke, var enkäter kombinerat med intervjuer den enda tänkbara metoden för vår ursprungliga frågeställning. Då vi sedermera ändrade vår frågeställning4 efterhand som svaren kom in, inser vi att metoden kanske inte var den bäst tänkbara i förhållande till nuvarande frågeställning.
Hela arbetet med att samla in data var kantat av svårigheter. Främst i form av att finna lämpliga respondenter till enkätundersökningen. Som redan beskrivits var den ursprungliga tanken att använda oss av ett större eller flera nätverk/organisationer för informatörer. Ett av dem var DIK. Trots utlovad hjälp vid första kontakt blev aldrig undersökningen satt i verket, då det senare visade sig att de inte hade möjlighet att lämna ut sina medlemmars kontaktinformation.
Våra reflektioner kring enkätundersökningar via e-post, sett utifrån vår undersökning, blir att de ger ett stort bortfall. En möjlig orsak är att respondenterna inte känner någon social press att svara (Sveningson m.fl, 2003). Detta, tillsammans med eventuella svårigheter att besvara vissa frågor, skapar problem då den som utformat enkäten inte finns till hands för att omformulera de frågor som förfaller oklara. Vilket i sin tur bidrar till att man inte orkar fylla i enkäten.
När vi utarbetade enkäten ville vi göra det så enkelt som möjligt för respondenten. Därför utformade vi den så att det gick att klicka direkt i svarsalternativet och sedan skicka tillbaka den som bifogad fil. Det visade sig i efterhand att det skapade problem då filen inte fungerade för de respondenter som hade Macintosh. Problemet försvårade svarsprocessen betydligt för dessa respondenter och vi tror att det kan vara en anledning
till det stora bortfallet. Vi antar att dessa undvek att svara då de ansåg det för komplicerat och tidskrävande.
Ytterligare reflektioner kring surveyundersökningen är problemet att i förhand veta vilken metod som lämpar sig för vilken målgrupp. Det vill säga att man i förhand bör tänka igenom hur man kan komma i kontakt med den grupp man vill undersöka. Vi upptäckte sent i undersökningen att det inte var lätt att få fram ett urval av informatörer, då dessa inte arbetar i särskilda organisationer och företag. Spridningen på informatörer är stor och de organisationer och nätverk som finns för yrket, lämnar ogärna ut sina medlemmars kontaktinformation, med rädsla för att den missbrukas. För oss hade det underlättat betydligt om vi valt en metod som inte bygger på generalisering och istället använt en metod som inte krävde lika många respondenter.
Därmed vill vi passa på att tacka ansvariga för informatörsnätverket i Värmland för hjälpen, utan tillgång till deras mail-lista hade inte den här undersökningen blivit av. Ett särskilt stort tack till de medlemmar som har bidragit till undersökningen genom att svara på enkäten.
Ytterligare något som vi har reflektioner kring är litteraturen som vi använt oss av i teorikapitlet. Vi är medvetna om att den kan anses förlegad med tanke på de flesta böckernas utgivningsår. Anledningen till att vi ändå använt oss av den, är att litteratur med senare utgivningsår hänvisat till dessa författare. Det verkar som om forskningen om professionaliseringsprocessen är mättad och därmed har forskningen i ämnet avstannat. Vi fann det därmed väsentlig att lyfta fram den äldre litteraturen i ämnet då den fortfarande är relevant för vår undersökning om informatörsyrket.
Litteraturlista
Beckman, Svante(1989) Professioner och kampen om auktoritet, i Selander, Staffan(red),
Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund,
Lund: studentlitteratur
Bell, Robert (1975) Att utvärdera sociala program, Stockholm: Wahlström & Widstrand
Brante, Thomas (1987) sociologiska föreställningar om professioner, i Bergryd, Ulla(red.): Den sociologiska fantasin – teorier om samhälle, Stockholm: Rabén och Sjögren;
Bryman, Alan (1997) Kvantitet och Kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (1996) Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur:
Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod, Lund: studentlitteratur
Ekström, Mats & Larson LarsÅke (red.) (2000) Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: studentlitteratur
Eriksson, Peter (2002) Planerad kommunikation: strategiskt ledningsstöd i företag och
organisationer, Malmö: Liber
Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2003) Reflexiv kommunikation: nya tankar för
strategiska kommunikatörer, Malmö: Liber
Hall, Stuart (1997) cultural representations and signifying practices, London : Sage
Larsson, LarsÅke (2000) Personliga intervjuer, i Ekström, Mats & Larson LarsÅke (red.)
Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur:
Larsson, LarsÅke (2005) Upplysning och propaganda- utvecklingen av svensk PR och
information, Lund: studentlitteratur
Larsson, Magali Sarfatti (1977) The rise of professionalism, Berkeley: University of California
Nilsson, Åsa (2000) Kvantitativ innehållsanalys, i Ekström, Mats & Larson LarsÅke (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: studentlitteratur
Patel, Runa & Tabelius, Ulla (red) (1995) Grundbok i forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur
Schröder, Kim C (1999) Nordicom Information Beyond the Pioneer Days! – Where is
Reception Research Going? Kompendiematerial i delkursen; forskningsmetoder
Selander, Staffan (1989) kampen om yrkesutövning, status och kunskap -
professionaliseringens sociala grund, Lund: studentlitteratur
Shibutani, Tamotsu (1961) Society and Personality – an interactionist approach to social
psychology, USA: Prentice-Hall, INC
Sveningsson, Malin (2001) Creating Sense of Community – Experiences from a Swedish
Web Chat, Linköping: The Tema Institute
Tengström, Emin (1987) Myten om informationssamhället-ett humanistiskt inlägg i
framtidsdebatten, Kristianstad: Rabén & Sjögren
groups”, i: red. Torstendahl, Rolf & Burrage, Michael: The formation of professions,
Knowledge, State and Strategy, London: Sage
Ullman, Annika (1997) Rektorn – en studie av en titel och dess bärare, Stockholm: HLS förlag
Östbye, Helge (2004) Metodbok för medievetenskap, Malmö: Liber Ekonomi