De implikationer studien kan ge är ökad medvetenhet och förståelse av elever med
språkstörning och vi menar att det är en utmaning att få alla lärare att engagera sig i elevernas språkutveckling, tillvarata alla elevers erfarenheter och kunskaper, för att skapa ett som Fischbein (2014) beskriver socialt klimat och lärandeklimat som gör att elever med svårigheter vågar framträda i klassen och därmed undvika misslyckande och sjunkande självkänsla. För att underlätta det pedagogiska arbetet med dessa elever, behövs mer
forskning och kunskapsutbyte om hur svårigheterna kan yttra sig samt vilka faktorer som kan undanröja hinder för dessa barn. Interventionen bör sättas in så tidigt som möjligt för att öka möjligheten för elever med språkstörning att delta i vårt kommunikativa samhälle.
Analysen visar på vikten av stöd, då deltagarna beskriver att eleverna behöver stöttning både i sin inlärning men även hjälp med strukturen av skolarbetet. Detta betonas av den utredning (SOU 2015:45) som regeringen, i skrivande stund, utför med Jan Sydhoff som ansvarig. Han har bl. a till uppgift att undersöka vilket stöd elever med grav språkstörning är i behov av och vad staten kan bistå med. Vi menar att denna undersökning visar på att ämnet är aktuellt och att det är av stor vikt att elever med grav språkstörning får det stöd de är i behov av så att de ges möjlighet att utvecklas socialt och i sitt språk-, skriv- och läslärande. Tovlis (2014) studie visar att lästillfällena och läslusten hos elever med inlärningssvårigheter ökar om uppgifter ges i en stöttande miljö.
För att öka pedagogernas insikt om hur deras undervisning och bemötande påverkar elevernas utveckling och för att begränsa de alarmerande konsekvenser som det annars kan ge för individ och samhälle, vill vi framhålla vikten av en organisation som skapar utrymme för tid till reflektion i det pedagogiska arbetet. Detta kan synliggöra på vilka sätt eleverna lär sig bäst och därmed kan fungerande undervisningsstrategier utformas. Organisationen bör även inkludera elevens önskemål om hur stödet ska se ut vilket är avgörande för om det upplevs positivt. Studien visar på att man med både individuellt och integrerat riktade pedagogiska åtgärder, varierande arbetssätt samt anpassningar av miljön kan underlätta för utvecklandet av flera inlärningskanaler. Detta för att elever med språkstörning, utifrån den proximala
40
Avslutningsvis vill vi tacka de personer vi varit i kontakt med och som hjälpt oss i samband med vår studie samt tagit sig tid till att delta i denna. Detta gjorde vårt arbete möjligt.
41
Referenslitteratur
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Barnes, C., & Mercer, G. (2010). Exploring Disability. Cambridge: Polity Press.
Barnkonventionen (2014). Tillgänglig från: http://www.unicef.se/barnkonventionen
Bergström, A. (2012). Elever med språkstörning. Skiljer sig strategierna för elevernas utbildning beroende av elevernas ålder? Umeå: Speciallärarprogrammet, Umeå universitet.
Tillgänglig från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=6776
Bishop, D. V. M., & Snowling, M. J. (2004). Developmental Dyslexia and Specific Language Impairment: Same or Different? Psychological Bulletin, 130, (6), 858-886. Oxford:
Psychology Press.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children: identification and intervention. Lund: Lund University Publications.
Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I I. Bråten (Red.), Vygotskij och pedagogiken (s.7-31). Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, E. (2012). Etnografi och deltagande observation. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.217-236). Lund: Studentlitteratur.
Christensen, G., & Stanat, P. (2007). Language Policies and Practices for Helping Immigrants and Second- Generation Students Succeed: The Transatlantic Task Force on Immigration and Integration. Migration Policy Institute. Washington DC.
CODEX. Regler och riktlinjer för forskning.
Tillgänglig från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Creswell, J-W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3 uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Creese, A., & Leung, C. (2003). Teacher´s discursive constructions of ethnolinguistic difference: Professional issues in working with inclusive policy. Prospect, 18, (2).
42
Dale, E-L. (1998). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I I. Bråten (Red.), Vygotskij och pedagogiken (s.33-59). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). (2 uppl.). Stockholm: Liber. Fejes, A., & Thornberg, R. (2015b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.256-278). (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2014). Läsning, självbild och hälsa. I S. Fischbein (Red.), Ungdomar läser och skriver (s.33-49). Lund: Studentlitteratur.
Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning. Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö University Press.
Föhrer, U. (2007). Läsinlärningen börjar med den tidiga språkutvecklingen. Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift, (2), 1-8.
Gibbons, P. (2013a). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2 uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gibbons, P. (2013b). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (3 uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gillon, G-T. (2000). The efficacy of phonological awareness intervention for children with spoken language impairment. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 31, 126- 141. Christchurch: University of Canterbury.
Grimm, A., & Schulz, P. (2014). Specific language impairment and early second language acquisition: The risk of over- and underdiagnosis. The official Journal of the International Society for Child Indicators, 7, (4), 821-841.
Hammersley, M., & Atkinson, P. (2007). Ethnography: principles in practice. (3 uppl.). Trowbridge: The Cromwell Press.
43
Hoffman, M., & Gillam, R-B. (2004). Verbal and spatial information processing constraints in children with specific language impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 47, (1), 114-125. Texas: The University of Texas at Austin.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Ingestad, G. (2009). Lärande- en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s.87-104). Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, B. (2004a). Etnografi i klassrummet. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B. (2004b). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25 (1), 16-35. Linköping: Linköping University Press.
Leet, S., & Nyqvist, K. (2008). Att läsa och skriva med språkstörning som hinder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Tillgänglig från:
http://www.uppsatser.se/uppsats/89750b1d93/
Lindberg, I., & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I M. Olofsson (Red.), Lärarrollen i svenska som andraspråk (s.28-51). Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Lum, J. A. G., Ullman, M. T., & Conti- Ramsden, G. (2015).Verbal declarative memory impairments in specific language impairment are related to working memory deficits. Brain & Language, 142, 76-85. Orlando: Academic Press.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren: hur hänger det ihop? Stockholm: Natur & Kultur.
44
Mok, H., Pickles, A., Durikin, K., & Conti-ramsden G. (2014) Longitudinal trajectories of peer relations in children with specific language impairment. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55, (5), 516-527.
Mård, I. (2011). Språkstörning och läsförmåga. En studie i ur läsförmågan utvecklas hos barn och ungdomar med språkstörning. Svårigheter och möjligheter. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig från: http://www.uppsatser.se/uppsats/da6843e128/
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn: pragmatik- teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E. K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s.13-34). Lund:
Studentlitteratur.
Nottingham, J.(2014). Uppmuntra lärande: så hjälper du barn att lyckas i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning. Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts. Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (s.31-52). Lund: Studentlitteratur.
Rasmus, F., Marshall, C., Rosen, S., & Van der Lely, H. (2013) Phonological deficits in specific language impairment and developmental dyslexia: towards a multidimensional model. Brain a journal of neurology, 136, (2), 630-645. Oxford: Oxford University Press. Repstad, P. (2007). Närhet och distans. (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Salameh, E. K. (2003). Language impairment in Swedish bilingual children: epidemiological and linguistic studies. Lund: Studentlitteratur.
Salameh, E. K. (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. I E. K. Salameh (Red.), Flerspråkighet i skolan (s.56-77). Stockholm: Natur & Kultur.
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk tidskrift, 18, (3). Linköping: Linköpings universitet.
45
Savage, R. (2006). Effective early reading instruction and inclusion: some reflections on mutual dependence. International Journal of Inclusive Education, 10, (4-5), 347-361. SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se
SOU 2015:45. Statens offentliga utredningar. Tillgänglig från: http://www.regeringen.se
Specialpedagogiska myndigheten (2015). Språkstörning. Tillgänglig från:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/
Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. (2 uppl.). Stockholm: Norstedts.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Torgesen, J. K. (2006). Recent discoveries from research on remedial interventions for children with dyslexia. I M. Snowling & C. Hulme (Red.), The science of reading: a handbook (s.2-36). Oxford: Blackwell Publishers.
Tovli, E. (2014). The joy of reading: an intervention program to increase reading motivation for pupils with learning disabilities. Journal of Education and Training Studies, 2, (4). Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1.2011. Tillgänglig från: http://publikationer.vr.se/produkt/god/god-forskningssed
Vygotskij, L. (2010). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Westby, C. E. (2012). Assessing and remediating text comprehension problems. I H. Catts & A. G. Kamhi (Red.), Language and Reading Disabilities (s.163-225). (3 uppl.). Boston: Pearson/ A & B.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
46
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserande gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Missivbrev till rektor 15 11 12 Hej!
Det bestämdes efter vårt telefonsamtal idag, tisdag 10/11, att du/ni skulle få information, gällande det examensarbete som vi ska skriva tillsammans. Vi känner oss väldigt glada och tacksamma över att få utföra vårt undersökningsarbete på er skola. När vi pratades vid tidigare idag kom vi överens om att vi skulle komma till skolan fredagen den 11/12 någon gång
mellan 10.00 - 12.00 för att lämna över ett brev med vår handledares godkännande gällande att utföra vårt examensarbete hos er. Efter att ni fått detta brev kan vi bestämma mer utförligt hur vi ska gå tillväga när vi ska träffa lärarna som tackat ja till att medverka i
undersökningsarbetet. Syftet med vår studie:
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur intervention för elever med
språkstörning kan utveckla deras språk-, skriv- och läsutveckling. Vi vill få inblick i, få ökad förståelse för och fördjupa oss i vilka didaktiska strategier några pedagoger använder för att möta elever med språkstörning. Vi vill även få inblick i pedagogernas upplevelser av hur deras strategier påverkar elevernas språkutveckling, interaktion, lust och motivation till att lära sig läsa och skriva.
Kort information/önskemål kring undersökningens tillvägagångssätt:
● Intervjuer och observationer (önskemål: helst torsdagar och fredagar då vi är tjänstlediga). Vi önskar även att intervjuerna och observationerna kan ske i anslutning till vårterminens start.
● Intervju i samband med observation (ca 1 timme/intervju/person),
ljudupptagning, ingen filminspelning, inte deltagande observation, ”bara” observera – anteckna).
● Vill man inte bli observerad - kan man då tänka sig att ändå bli intervjuad? ● Anonymitet- vi följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer kring detta.
Med vänliga hälsningar
Annika Gill och Juliana Samuelsson, studenter vid MDH speciallärarprogram
Annika Gill 070 628 80 95, annika.gill@eskilstuna.se
Juliana Samuelsson 070- 437 72 16, juliana.samuelsson@eskilstuna.se
Handledare Gunilla Sandberg gunilla.sandberg@mdh.se
Bilaga 2
Missivbrev till pedagoger 15 11 20 Hej!
Vi går sista året på speciallärarutbildningen på Mälardalens Högskola med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling. Vi har under hösten startat vårt examensarbete som ska handla om språkstörning. Vi har redan haft muntlig kontakt med er vid några tillfällen angående vårt arbete. Vi har på högskolan hört talas om ert arbete kring elever med språkstörning och skulle därför vilja komma till er och utföra både observationer och
intervjuer i samband med vårterminens start, gärna torsdagar/fredagar men vi kan anpassa oss utifrån vad som passar er bäst.
Vi vill träffa er pedagoger som arbetar med dessa elever både i ordinarie klass, grupp
och/eller enskilt utifrån deras behov. Vi vill med observationer få inblick i, ökad förståelse av och fördjupa oss i de didaktiska strategier ni pedagoger använder för att möta elever med språkstörning. Med intervjuer vill vi få en bild av hur ni upplever att era strategier påverkar elevernas språkutveckling, interaktion, lust och motivation till att lära sig läsa och skriva. Intervjuerna gör vi gärna om möjlighet finns i samband med våra observationer. Varje intervju tar ca 30-60 min. Intervjuerna önskar vi spela in för att underlätta vår transkribering av dem efteråt.
I vår studie följer vi Vetenskapsrådets etiska riktlinjer om forskning. Detta innebär att du har rätt att avbryta din medverkan när som helst, rådata används enbart i vår studie och det avidentifieras. Därmed är du anonym.
Fredagen den 11/12 kommer vi att besöka er skola mellan kl. 10-12 för att diskutera
riktlinjerna för vårt fortsatta arbete. Vi ser därför helst att de som har möjlighet att delta i vår studie har svarat någon av oss senast den 10/12 via mail.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Annika Gill och Juliana Samuelsson
Annika Gill: 070- 628 80 95 annika.gill@eskilstuna.se
Juliana Samuelsson: 070- 437 72 16 juliana.samuelsson@eskilstuna.se
Bilaga 3
Missivbrev till vårdnadshavare 16 01 07 Hej!
Vi går sista året på speciallärarutbildningen på Mälardalens Högskola med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling. Vi har under hösten startat vårt examensarbete som ska handla om språkstörning. Vi har hört talas om arbetet kring elever med språkstörning på er skola och kommer i samråd med ansvariga på skolan samt vår handledare på högskolan, utföra både observationer av och intervjuer med pedagoger i samband med vårterminens start. Där av vill vi informera er vårdnadshavare om vår närvaro på skolan under denna tid.
Vi vill med observationerna av pedagogerna (inte eleverna) få inblick i vilka strategier några pedagoger använder för att möta elever med språkstörning.
I vår studie följer vi Vetenskapsrådets etiska riktlinjer om forskning. Detta innebär t. ex att råmaterialet bara används i vår studie och även avidentifieras. Alla är anonyma.
Studien är väldigt betydelsefull för vårt examensarbete och vi hoppas med denna kunna dela med oss av hur det pedagogiska arbetet kring elever med språkstörning kan organiseras för att främja deras språk-, skriv- och läsutveckling.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar studenterna Annika Gill och Juliana Samuelsson
Annika Gill: annika.gill@eskilstuna.se
Juliana Samuelsson: juliana.samuelsson@eskilstuna.se
Bilaga 4
Intervjuguide Inledning
Berätta lite om din utbildning (läs och skriv?), arbetslivserfarenhet och vilka elever du undervisar.
Beskriv varför du blivit lärare/pedagog?
Hur kommer det sig att du valt att arbeta med elever med språkstörning?
Vilken åldersgrupp undervisar du i?
Definition av språkstörning
Hur definierar du språkstörning?
Hur ser samarbetet kring elever med språkstörning ut på er skola?
Hur ser er vidareutbildning kring språkstörning ut?
Vad gör rektor i arbetet med elever med språkstörning?
Didaktiska strategier
I vilken form undervisar du? Individuellt? Liten grupp? I klass?
Vilka didaktiska strategier använder du med dina elever? Varför använder du dessa
metoder? Var kommer dina idéer ifrån? Vad grundar du dem på?
Vad gör du rent praktiskt för att underlätta inlärningen för elever med språkstörning? Hur främjar du elevernas språk-, skriv- och läsutveckling under ett arbetspass? Ge exempel! Alternativa verktyg? Anpassat läromedel?
Ser strategierna olika ut beroende på om eleven med språkstörning är flerspråkig eller inte?
Upplevelser
Beskriv hur elever med språkstörning ges möjlighet att interagera med andra elever
och lärare för att främja inlärningen. Samspel? Vad fungerar? Vilka eventuella hinder finns?
Hur upplever du att din undervisning/dina strategier påverkar elevernas utveckling?
Lust till att lära sig läsa och skriva? Motivation? Interaktion? Ge exempel på situationer där detta märks!
Utmaning
Avslutning
Har du något du vill tillägga eller fråga om innan vi avslutar?
Bilaga 5
Observationsschema/trippellogg