Avslutande diskussion

Jag har i denna uppsats kunnat fastställa att i de flesta fall av radikalisering och rekrytering av svenskar till islamiska staten handlar det inte enbart om ideologiska motiv utan snarare sociala faktorer. Detta är något som även SÄPO (2010:48f) hävdar. Istället har det våldsbejakande budskapet varit den primära dragningskraften för många medan islamism som ideologi har varit sekundär. Ofta handlar det om en kombination av ett flertal orsaker och inte sällan sociala faktorer. Just sociala faktorer är något som jag tror att det svenska samhället borde kunna påverka till stor del. Jag tror, som också många av mina intervjupersoner konstaterade, att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism måste existera i samtliga kommuner. Arbetet måste också fortgå på nationell nivå beträffande lagstiftning och liknande. Det är ofta kommunerna som först kommer i kontakt med personer som befinner sig i riskzonen för radikalisering och i och med det har kommunerna en betydande roll och

således ett stort ansvar.

Som Napoleoni (2014:147) konstaterar företräder IS inte enbart en ny form av terrorism utan utgör ett sant modernt fenomen. Många av mina intervjupersoner tror inte att rekryteringen till islamiska staten kommer att avta inom den närmaste tiden utan är ett fenomen som vi kommer tvingas att leva med och arbeta mot. Detta betyder att det här moderna fenomenet finns mitt ibland oss och det krävs effektivt arbete för att motverka detta.

37

”Men jag tror att hur som helst kommer vi behöva rigga för att det kommer att fortsätta i den här nivån, och sedan hitta ett arbetssätt som håller. För att man får nog ändå tänka sig att det här kan bli ett fenomen som vi får leva med. Lite grann en vardag för oss..”

38 Litteraturförteckning

Akers, R.L., & Sellers, C.S. (2013). Criminological Theories: Introduction, Evaluation and

Application. New York: Oxford University Press.

Allwod, C.M., & Eriksson, M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burgess, E. (1925). ”Social Disorganization Theory: Social structure, Communities, and Crime” i Akers, R.L., & Sellers, C.S. (2013). Criminological Theories: Introduction,

Evaluation and Application. New York: Oxford University Press.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). ”Intervjuer” i G. Ahrne., & P. Svensson., (red.)

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Gustafsson, L. (2015). Våldsbejakande islamistisk extremism och sociala medier. Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan.

Hirschi, T. (1969). “A Control Theory of Delinquency” i Williams, F.P., & McShane, M.D. (1998). Criminology Theory: Selected Classic Readings. Cincinnati: Anderson Publishing Co.

International Centre for the Study of Radicalization and Political Violence. (17 december

2013). Hämtad 21 maj 2016 från:

http://icsr.info/2013/12/icsr-insight-11000-foreign-fighters-syria-steep-rise-among-western-europeans/

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

39

Napoleoni, L. (2014). Islamiska staten. New York: Fri Tanke.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Hämtad 13 april 2016 från: http://www.samordnarenmotextremism.se/

Neumann, P.R. (2015). Victims, Perpetrators, Assets: The Narratives of Islamic State

Defectors. London: ICSR.

Norell, M. (2016). Kalifatets återkomst – Orsaker och konsekvenser. E-boksproduktion: Elib.

Peresin, A. & Cervone, A. (2015). The Western Muhajirat of ISIS. Studies in Conflict & Terrorism 38:7.

Riksdagen. Hämtad 13 april 2016 från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2002444-om-straff-for-f_sfs-2002-444/?bet=2002:444

Riksdagen. Hämtad 13 april 2016 från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2010299-om-straff-for-o_sfs-2010-299/?bet=2010:299

Sageman, M. (2004). Understanding terror networks. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Sandelin, M. (2013). Jihad: Svenskarna i de islamistiska terrornätverken. Stockholm: Reporto Förlag.

Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.

Shaw, C., & McKay, H. (1942). ”Social Disorganization Theory: Social structure,

Communities, and Crime” i Akers, R.L., & Sellers, C.S. (2013). Criminological Theories:

40

Sutherland, E.H. (1947). “Differential Association” i Williams, F.P., & McShane, M.D.

(1998). Criminology Theory: Selected Classic Readings. Cincinnati: Anderson Publishing Co.

Sveriges Radio. (26 april 2016). Hämtad 21 maj 2016 från:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6420019

SVT Forum. (29 maj 2015). Hämtad 5 maj 2016 från:

http://www.svtplay.se/klipp/2977244/vit-makt-miljon-samt-islamistisk-extremism

Säkerhetspolisen. (2010). Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisen. (2015). Årsbok. Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisen. (2014). Årsbok. Säkerhetspolisen.

Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Williams, F.P., & McShane, M.D. (1998). Criminology Theory: Selected Classic Readings. Cincinnati: Anderson Publishing Co.

41 Bilaga

Intervjuguide

Bakgrundsinformation om intervjupersonen

– Vilken befattning har du?

– Hur länge har du arbetat som det?

– Beskriv dina huvudsakliga arbetsuppgifter

– På vilket sätt arbetar du med frågor som rör våldsbejakande islamistisk extremism?

Platser/miljöer för rekrytering

– I vilka miljöer sker rekryteringen ofta?

– Sker rekrytering även på fysiska platser eller endast via internet? – Lämpar sig vissa platser bättre än andra för rekrytering?

– Hur upprättas kontakterna? – Vilka rekryterar?

Personer

– Vilken typ av personer vänder sig IS till?

– Varför tror du att vissa personer väljer att ansluta sig till IS?

Budskapet

– Hur utformas budskapet? – Vad är det som lockar?

– Ser budskapet olika ut för män respektive kvinnor?

Resan

– Hur går det till rent praktiskt när de som har blivit rekryterade ska resa från Sverige? – Hur lång tid efter att de blivit rekryterade reser de?

– Tror du att lagändringen (gällande att ”terrorresor” nu är olagliga) kommer att påverka och i så fall hur?

42

Förebyggande

– Hur kan man förebygga att rekrytering sker?

Hjälp och stöd

– Hur kan stöd ges till avhopparna vid hemkomst? – Hur kan stöd ges till anhöriga?

Avslutande tankar