Företagens intressenter möter precis samma problem när de ska jämföra risker i årsredovisningar och halvårsrapporter som jag har gjort när jag har genomfört denna studie.
Min uppfattning är efter att ha granskat totalt 180 finansiella rapporter att det finns en stor skillnad mellan hur riskerna och riskhanteringen har presenterats av olika företag. Dels har kvaliteten och precisionen varierat, dels har det skiftat hur lättöverskådligt informationen har presenterats. Endast ett fåtal företag har tydligt kunnat redogöra för hur hög sannolikheten varit att risken skulle inträffa och hur stor skadan i så fall skulle ha blivit. Kanske beror det på att sådana uppskattningar är svåra att göra eftersom de grundas på viss godtycklighet. Jag anser att det hade varit enklare om alla företag hade haft ett enda riskavsnitt i årsredovisningen. Det hade varit ett sätt att undvika att en del företag nämner samma risk vid upprepade tillfällen. Genom att nämna en risk vid flera tillfällen tror jag den framstår som mer allvarlig än om den bara hade nämnts en gång i årsredovisningen. Konsekvensen är att det försvårar för en intressent att jämföra olika årsredovisningar.
Kunskapen om att större företag tenderar att informera mer om risker i finansiella rapporter än vad mindre företag gör är nyttig information för intressenterna att känna till. Skillnaderna mellan hur företag i olika branscher informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter är också relevant information som är viktig att ta hänsyn till. Genom att veta vad som kan tänkas ligga bakom ett företags riskupplysningar i årsredovisningar och halvårsrapporter blir det lättare att fatta ekonomiska beslut. För det här betyder ju att exempelvis ett mindre företag som knappt informerar om risker inte nödvändigtvis saknar risker. Detta gäller givetvis vid en granskning av alla företag som en intressent vill veta mer om. Av min studie framgår att de finansiella rapporternas användare inte behöver ta hänsyn till företagets skuldsättningsgrad för att bedöma företagets motiv att informera om risker.
Förutom det positiva sambandet mellan företagets storlek i årsredovisningar för en del av riskerna och skillnaderna mellan hur företag i olika branscher redovisar i finansiella rapporter synes det som att det trots allt finns anledning att tro att varje företag även fattar individuella beslut om vilken strategi de ska använda för risker och riskhantering i årsredovisningar och halvårsrapporter.
Bristen på standarder med tydliga instruktioner på hur företagen ska informera om risker i årsredovisningar och delårsrapporter leder till att företagen tillämpar dessa standarder på olika sätt. För att öka jämförbarheten mellan olika företag skulle det vara önskvärt om det fanns information i standarderna om vilka risker som företagen minst måste informera om. IAS 34 har förstås minimumkrav för vad som ska ingå i en delårsrapport. Men då dessa krav är så lågt satta innebär det att blir en stor variation mellan hur ambitiösa företag väljer att vara. Detta innebär att det blir problem att jämföra och bedöma företagens rapporter med varandra.
IFRS 7 verkar ha god effekt då företag vanligtvis informerar om finansiella risker upprepade gånger i årsredovisningen. Det här betyder att en standard för strategiska och operativa risker säkerligen skulle underlätta för både företagen och intressenterna.
Min bedömning är att företagens incitament att informera om risker styrs av vilken typ av risk det är fråga om och vilka förutsättningar som är gällande just vid rapporteringstillfället.
Avseende konjunkturrisker är min bedömning att de inte är särskilt känsliga att nämna eftersom de är uppenbara och de flesta företag berörs av dem. Det skulle med andra ord vara olämpligt att inte nämna riskerna med konjunkturförändringar när samhällsekonomin är på nedgång. För det skulle sannolikt leda till att intressenterna blev misstänksamma eftersom de
vet att företaget har undvikit att nämna en risk. Intressenterna kan då börja undra om det finns fler risker som inte har nämnts i den finansiella rapporten. Däremot bör det inte alls vara särskilt riskabelt att ange samma risker som andra företag informerar om. Det skulle endast bli ett problem om företaget ensamt berättar om en mindre vanligt förekommande risk. Det beror på att det rimligen borde vara lättare för företagen att meddela vanligt förekommande risker som många drabbas av än specifika som är unika för det enskilda företaget.
Sannolikt skulle gemene man dra sig för att investera i ett företag som presenterar mycket risker. På samma sätt skulle nog de flesta bli misstänksamma mot ett företag som har valt att utesluta eller minimera risker och riskhantering i sina finansiella rapporter. Det bästa för ett företag är förmodligen att lägga sig på en alldeles lagom nivå för att få maximalt förtroende.
7.2 Förslag till framtida forskning
Tidigare studier har endast informerat om vilka strategiska, operativa och finansiella risker företag har medan jag har preciserat vilka olika risker under dessa rubriker som företagen informerar om. Eftersom jag har gjort en kvantitativ undersökning skulle det vara intressant med en studie som istället har en kvalitativ inriktning med färre företag. Genom att begränsa antalet företag skulle det troligtvis vara mest lämpligt att välja en eller möjligen två branscher för att se hur dessa företag följer IFRS 7 samt i vilken grad de rapporterar olika mycket risker och riskhantering för operativa och strategiska risker. Enligt IFRS 7 ska företagen ange vilken sannolikhet och vilken konsekvens en risk skulle få om den inträffade, kvalitativ och kvantitativ riskinformation samt presentera en känslighetsanalys. Det skulle också vara intressant att bedöma kvaliteten på företagens riskhantering genom att granska vilka ord de använder för att se vilka risker som har sämre och bättre riskhanteringar. En del företag har tydliga tabeller där de tar upp riskerna och anger sannolikhet, konsekvens och riskhantering medan andra har mer diffusa beskrivningar av risker. Det skulle därför vara relevant att genomföra en kvalitativ studie för att bedöma hur många företag som utifrån läsarens perspektiv har ett tydligt sätt att informera om risker. Vidare skulle det vara intressant att undersöka mer noggrant kring konsekvenserna av att olika företag lämnar riskupplysningar i olika delar av den finansiella rapporten och hur tydligt de informerar om riskerna. Till exempel är det lättare för läsaren att missa en riskupplysning om den står skriven med liten, ljus text med relativt ljus bakgrund än om riskerna finns beskrivna med fetstil och stora rubriker.
8 Källförteckning
Agoglia, C. P., Doupnik, T. S. & Tsakumis, G. T. (2011). Principles-Based versus Rules- Based Accounting Standards: The Influence of Standard Precision and Audit Committe Strenght on Financial Reporting Decisions. The Accounting Review, 86(3) Allwood, C. P. & Erikson, M. G. (1999). Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur
Armstrong, C. S., Barth, M. E., Jagolinzer, A. D. & Riedl, E. J. (2010). Market Reaction to the Adoption of IFRS in Europe. The Accounting Review, 85(1)
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur
Benston, G. J., Bromwich, M. & Wagenhoffer, A. (2006). Principles-Versus Rules-Based Accounting Standards: the FASB´s Standard Setting Strategy. ABACUS, 42(2) Bird, R. & Yeung, D. (2011). How do investors react under uncertainty? Pacifi-Basin Finance Journal, 20
Bradbury, M. E. & Schröder, L. B. (2012). The content of accounting standards: Principles versus rules. The British Accounting Review, 44
Broberg, P., Tagesson, T. & Collin, S. O. (2009). What explains variation in voluntary disclosure? A study of annaual reports of corporations listed on Stockholm Stock Exchange. Springer Science & Business Media
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber Cabedo, J. & Tirado, J. (2004). The disclosure of risk in financial statements. Accounting Forum, 28(2)
Callao, S., Ferrer, C., Jarne, J. & Laı´nez, J. (2009). The impact of IFRS on the European Union Is it related to the accounting tradition of the countries? Journal of Applied Accounting Research,10
Clarkson, G., Jacobsen, T. E. & Batcheller, A. L. (2007). Information asymmetry and information sharing. Government Information Quarterly, 24
Collins, D. L., Pasewark, W. R. & Riley, M. E. (2012). Financial Reporting Outcomes under Rules-Based and Principles-Based Accounting Standards. Accounting Horizons, 26(4)
Cooke, T. E. (1989). Disclosure in the Corporate Annual Reports of Swedish Companies.
Accounting and Business Reearch, 19(74)
Cotter, J., Lokman, N. & Najah, M. M. (2011). Voluntary disclosure research: Which theory is relevant? The Journal of Theoretical Accounting Research, 6(2)
Deegan C & Unerman J (2006). Financial Accounting Theory. New York: McGraw-Hill Education
Dillard J F, Rigsby J T och Goodman C. (2004). The making and remaking of organization context: Duality and the institutionalization process. Accounting, Auditing
Accountability Journal, 17(4)
Dimaggio, P. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, American Sociological Review, 48(2)
Dobler, M. (2008). Incentives for risk reporting: a discretionary disclosure and cheap talk approach. The International Journal of Accounting, 43(1)
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Elzahar, H. & Hussainey, K. (2012). The Journal of Risk Finance, 13(2)
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori-idéer, moden, förändring. Malmö: Liber [E-version]
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Fromm, J. (2005). Risk Denial and Neglect Studies in Risk Perception. Stockholm: EFI, The Economic Research Institute Stockholm School of Economics
Glover, J. C. (2012). Disclosures and Incentives. Accounting Horizons, 26(2)
Godfrey J, Hodgson A, Tarca A, Hamilton J, Holmes S. (2010). Accounting Theory. New York: John Wiley & Sons
Hampton, J. J. (2011). Fundamentals of enterprise risk management: How top companies assess risk, manage exposure, and seize opportunities. Business Book Summaries.
September 6
Hart, O. (2009). Regulation and Sarbanes-Oxley. Journal of Accounting Research, 47(2) Healy, P. & Palepu, K. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure and the capital markets: a review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, 31(1)
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
IASB. (2001). Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter
IASB. (2004). IASB publishes Explosure Draft on Financial Instrument Disclosures. IASB Press Release. July. http://www.iasplus.com/en/binary/pressrel/2004pr22.pdf
[20140206]
IASB. (2010). The Conceptual Framework for Financial Reporting 2010
IAS-utredningen. (2003). Bör IAS-förordningen från och med år 2005 gälla alla företag?
(SOU 2003:71). Stockholm: Finansdepartementet.
IFAC. (1999). Enchancing Shareholder Wealth by Better Managing Risk. New York:
International Federation of Accountants
Ismail, K. N. I. K. & Chandler, R. (2005). Disclosure in the quarterly reports of Malaysian companies. Financial Reporting, Regulation & Governance
Johansson, K.(2010). Substance over form – en redovisningsrättslig studie. Stockholm: Jure Förlag AB
Johnsén, C. & Öberg, S. (2008). Lönsamhetsinriktad riskhantering. Göteborg:
Promomentum AB och Öbergs miljö- & kvalitetskonsult
Jung, W. O. & Kwon, Y. K. (1998). Disclosure when the market is unsure of information endowment of managers. Journal of Accounting Research, 26(1)
Kanto, A. J. & Scadewitz, H. J. (2003). Impact of nonearnings disclosures on market risk:
evidence with interims reports. Applied Financial Economics, 13
Korosec, B. & Horvat, R. (2005). Risk reporting in corporate annual reports. Economic and business review, 7(3)
Magnusson, C., Arppe, A., Eklund, T., Back, B., Vanharanta, H. & Visa, A. (2005). The language of quarterly reports as an indicator of change in the company´s financial status. Information and Management, 42
Meek, G., Roberts, C. & Gray, S. (1995). Factors Influencing Voluntary Annual Report Disclosures by US, UK and continental European Multinational Corporations. Journal of International Business Studies, 26(4)
Merriam, S. B. (2009). Fallstudien som forskningsmetod. Malmö: Studentlitteratur NASDAQ OMX Group. (2014a). NASDAQ OMX NORDIC: Om oss.
http://www.nasdaqomxnordic.com/omoss [20140316]
NASDAQ OMX Group. (2014b). NASDAQ OMX: European Markets.
http://www.nasdaqomx.com/listing/europe [20140316]
NASDAQ OMX Group. (2014c). NASDAQ OMX NORDDIC: Aktier-Aktiekurser för bolag listade på NASDAQ OMC NORDIC. http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier
[20120316]
NASDAQ OMX Group. (2014d). Regelverk för emittenter NASDAQ OMX Stockholm 1 januari 2014. http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/89/89110_nasdaq-omx- stockholms-regelverk-f--r-emittenter---2014-01-01.pdf [20140316]
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder-Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pousette, K. (2001). Affärsrisk. Stockholm: Klaraberg Business Advisors AB
Rajab, B. & Handley-Schachler, M. (2009). Corporate risk disclosure by UK firms: Trends and determinants. World Review of Entrepreneurship Management and Sustainable Development, 5(3)
Singhvi, S. S. & Desai, H. B. (1971). An Empirical Analysis of the Quality of Corporate Financial Disclosure. The Accounting Review, January
Skinner, D. J. (1994). Why firms Voluntarily Disclose Bad News. Journal of accounting Research, 32(1)
Starrin, B. & Svensson, P. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur
Strid, C. & Pilebjer-Bosson, I. (2010). Angrip problemen med IFRS från grunden. Balans 2010 (4)
Trueman, B. (1986). Why do managers voluntarily release earnings forecasts? Journal of Accounting and Economics, 8
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Watson, A., Shrives, P. & Marston, C. (2002). Voluntary disclosure of accounting ratios in the UK. British Accounting Review, 34
Waymire, G. (1984). Additional evidence on the information content of management earnings forecasts. Journal of Accounting Research, 22(2)
Wüstermann, J. & Wüstermann, S. (2010). Why Consistency of Accounting Standards Matters: A Contribution to the Rules-Versus-Principles Debate in Financial Reporting.
ABACUS, 46(1)
Zadeh, F. O. & Eskandari, A. (2012). Firm Size As Company´s Characteristic and Level of Risk Disclosure: Review on Theories and Literatures. International Journal of Business and Social Science, 3(17)
Bilaga 1 Urval
HiQ International
Bilaga 2 Bortfall
Clas Ohlsson Cloetta Elekta HM
Lagercrantz Group MQ Holding SAS
SECTRA SkiStar Systemair
Venue Retail Group
Bilaga 3 Kategorisering av risker
Strategiska risker
Risker som beror på förändringar i omvärlden.
Konjunktur
(konjunktur och efterfrågan och risk för löneinflation i andra länder där tillverkningen sker)
Konkurrenter
(konkurrenter, priskonkurrens och risk att konkurrenterna inte följer de etiska reglerna på marknaden)
Kundbeteende
(ospecificerad anledning, men även variationer i försäljningspriser)
Lagstiftning
Omvärldsrisker
(krig, terrorism, handelshinder, ändrade regler i andra länder etc.)
Produktförfalskning
Säsongsvariationer
Trender
Varumärkespositionering
Övrigt
(parallellimport och risk för att återförsäljare inte klarar av sina åtaganden)
Operativa risker
Risker som uppstår i affärsverksamheten.
Ansvar och miljö
(hälsa, säkerhet, skador på anläggningar, mänskliga rättigheter, brandrisk naturkatastrofer, hållbarhetsrisker och risk för att företaget kan skada miljön)
Brott och etik
(brott mot företagets egen uppförandekod, risk att leverantörer bryter uppförandekoder, stölder/ brott, skatterisker (omedvetna och medvetna fel som leder till ökade
kostnader), risk för fel i den finansiella rapporten (omedvetna och medvetna fel))
Driftstörningar
(produktionsstörningar, driftstörningar och distributionsstörningar)
Fasta kostnader
Förvärv och omorganisering
(strukturkänslighet, etableringsrisker i nytt område, omstruktureringskostnader och förvärv av nya verksamheter)
Inköps- och elpriser
IT – och informationssäkerhet
Kundberoende
Leverantörer
Patent
Personal
(beroende av nyckelpersoner, rekryteringsrisker och risk för konflikter med facket)
Produkt- och tjänsteansvar
(reklamationer från kunder, risken att inte kunna erbjuda tillräckligt god kvalitet på produkter och tjänster och risken för farliga produkter)
Produkt- och tjänsteutveckling
(risk att inte lycka utveckla tillräckligt bra produkter och tjänster och risk för att resurser som företaget lagt på forskning inte kommer löna sig)
Tvister
Övrigt
(hyresavtalsrisk, anbudsrisk, reparations- och underhållsavtal, restvärdesexponering, risker förknippade med att bara ha ett enda lager alternativt få lager, inkuransrisk i varulagret, projektutveckling, avtalsrisker, problem att samarbeta med andra företag och samarbetspartners och beroende av befintliga samarbetsavtal)
Finansiella risker
Finansieringsrisk
Kreditrisk
Likviditetsrisk
Pensionsåtaganden
Ränterisk
Valutarisk
Bilaga 4 Antal risker i olika branscher års (medelvärde)
Bilaga 5 Antal risker i olika branscher halv (medelvärde)
Bilaga 6 Risker och skuldsättningsgrad års (medelvärde)
Bilaga 7 Risker och skuldsättningsgrad halv (medelvärde)
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/HIT