Rollteorin som används i den här uppsatsen vill förklara varför individer infogar sig i samhällsmönster. Dahrendorf (1971) vill synliggöra människan som social varelse och visa hur samhället är en tvingande realitet för henne. Normer blir här, via olika referensgrupper, den bindande länken mellan individ och samhälle. Normkritisk pedagogik däremot, vill förklara makt- och statusskillnader på gruppnivå. Normer är här kopplat till normalitet och gränsdragande mot det/dem som avviker.
Dessa två teoretiska perspektiv har alltså helt olika utgångspunkter. De förklarar egentligen olika saker. Arbetet med uppsatsen har därför till stor del handlat om att korsbefrukta dessa. Jag har i det föregående framför allt diskuterat hur rollterorins tydliga i särhållande av olika teoretiska nivåer kan vara normkritiken behjälplig och vill avslutningsvis peka ut de
(huvudsakliga) bristerna i rollteorin som uppsatsen synliggör.
I förhållande till normkritiken blir det tydligt att rollteorin inte tar hänsyn till de individer som inte har förutsättningar eller inte vill spela den roll som positionen kräver. Dahrensdorf menar att sociala positioner bestäms av relationer till andra positioner i samma fält och att de är oberoende av individen som innehar den. Men kan det inte vara så att förmågan eller viljan hos rollinnehavararen att leva upp till förväntningarna också påverkar relationen till andra roller/positioner? Och att positionen därför inte alls är oberoende av den individ som innehar den? En definition av normer som inte förklarar grader av internalisering är ofullständig eftersom den både förbiser individers motstånd och den egna viljan att passa in.
Jag menar också att en teori som bortser från status och privilegier blir alltför endimensionell. Dahrendorfs beskrivning som utgår ifrån samhällets tvång över individer får dessa att framstå som jämbördiga. Relationen mellan olika positioner kan naturligtvis innehålla en dimension av statusordning eller makt. Som i exemplet med relationen mellan positionerna läkare – patient. Men hur dessa statusordningar uppstår och enligt vilka premisser, förblir oklart. Varför ser läkarens relationer till patienter olika ut när det kommer till status och makt? Hur påverkar förmågan och möjligheterna att leva upp till (framför allt) kan-förväntningar
inflytande och privilegier? Sammanfattningsvis förklarar rollterorin sociala mönster men inte det avvikande, det som bryter mönstren. Den förklara inte hur luckor i de sociala systemen och förändring av de samma uppstår.
Referenser
Andersson, Anna. (2010). Normkritisk pedagogik. En väg till en skola för alla? Göteborgs universitet. Instutitionen för pedagogik och didaktisk. [Examens arbete, avancerad nivå.]
Aspers, Patrik. (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber.
Augustinos, Martha och Walker, Iain. (1995). Social Cognition: An integrated Introduction. London: Sage.
Berglund, Elsa och Silow, Sanna. (2009). "Det är ju så mycket i samhället som är helt uppfuckat" -
elevperspektiv på normkritisk pedagogik. Göteborgs universitet. Sociologiska institutionen.
[C-uppsats].
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red). (2005). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bromseth, Janne och Darj, Frida (red.). (2010). Normkritisk pedagogik - makt, lärande och strategier
för förändring. Uppsala: Skrifter från Centrum för genusvetenskap.
Creswell, John W. (2007). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks: Sage.
Dahrendorf, Ralf. (1971). Homo sociologicus: om människan och rollerna. Stockholm: Argos.
Dalen, Monica. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Eriksson, Ingalill. (1973). Rollbegrepp som sociologiska analysinstrument. Sociologisk forskning. Vol 10, nr 1. Pp. 28-37
Hinton, Perry. (2003). Steroetyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
Armiljo Holmberg, Lotta, Norell, Anja och Nygård, Marit. (2012). Lås upp begränsande normer. Botkyrka Kvinno- och tjejjour.
Johansson, Thomas och Lunneblad, Johannes. (2012). Män och maskulinitet i rörelse - Kris,
utveckling och förändring. Göteborgs Universitet. Institutionen för pedagogik, kommunikation och
Kumashiro, Kevin. (2002). Troubling education: queer activism and anti-oppressive education. New York: RoutledgeFalmer.
Lenz Taduchi, Hillevi. (2011). Jämställdhetspedagogiska trender och en introduktion till en rosa pedagogik. s. 171-191 i Lenz Taduchi, Hillevi, Bodén, Linnea och Ohrlander, Kajsa (red.). En rosa
pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Lindell, Linus. (2010). "Han är bara en vanlig kille som gillar killar". Ett normkritiskt
undervisningsförsök i manusskrivande, Malmö högskola. Rörlig Bild B. Lärarutbildningen.
[Examensarbete, lärarexamen]
Lykke, Nina. (2012). Intersektionell genuspedagogik. s. 26-32. Genusvetenskapens pedagogik och
didaktik. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.
Mark, Eva. (2007). Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva. (2008). Inledning. I Martinson & Reimers (red.), Skola i normer. Malmö: Gleerups.
Navier, Hanna och Lundqvist, Emma (red). (2011). Machofabriken: ert verktyg för ett roligt och
omtumlande jämställdhetsarbete! Stockholm: Liber.
Repstad, Pål. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sandegård, Frida. (2009). Jag vägrar sätta in mig i en norm. – En studie av ”BRYT! Ett
metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet”. Södertörnshögskola.
Institutionen för Genus, kultur och historia. [C-uppsats]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://libris.kb.se/bib/8636354, 2013-02-22
Bilaga
Intervjuguide
Jag gör den här intervjuen med dig för att du arbetar med normkritisk pedagogik, vill du berätta lite om vad det är du gör?
Vad är målet med ditt normkritiska arbete?
Vad vill du uppnå med målgruppen? (Vad ska de fått med sig, lärt sig?)
Hur definierar du begreppet normer? Och hur förklarar du det i dina grupper?
I vilken grad är det möjligt för killarna att prata om hur normer påverkar dem?
Har din förståelse av normer ändrats under killgruppsarbetet, i så fall hur?
Hur tolkar killarna metaforen med lådan?
Hur relaterar killarna lådan till sig själva? Och hur tycker du att de följer/bryter mot normer för maskulinitet?
Är det något du känner inte har fungerat som du tänkt? (övning, diskussion eller förklaring)
Vad är lika från grupp till grupp och vad är olika?