När vi började uppsatsarbetet antog vi att skillnaden mellan skatte- och redovisnings- området skulle vara tydligare huruvida man ansåg att sambandet mellan redovisning och beskattning kunde bestå vid en redovisningsharmonisering. Antagandet stärktes
ytterligare under litteraturstudien. Inom det kopplade området ligger redovisningen till grund för beskattningen, medan inom de frikopplade områdena finns separata skatteregler. Därav trodde vi att redovisningsområdet skulle föredra en koppling me- dan skatteområdet skulle föredra en frikoppling. Under intervjuerna framkom att det inte förelåg någon större skillnad mellan de olika områdena. Tvärtom ansåg respon- denterna att sambandet mellan redovisning och beskattning ska försöka upprätthållas vid en redovisningsharmonisering. Skatteverket ser dock frikoppling som ett möjligt alternativ om IAS/IFRS ska kunna tillämpas på den juridiska personen. På Svenskt Näringsliv uppkom diskussionen om utdelningsbart kapital i samband med mark- nadsvärdering. Inom redovisningen borde den del som inte redovisas till uppskjuten skatteskuld kunna vara föremål för utdelning. Ur ett skatteperspektiv skulle den ekonomiska dubbelbeskattningen inte upprätthållas genom denna lösning, då skatten ännu inte är erlagd. Vilket egentligen var den enda skillnaden mellan skatte- och re- dovisningsområdet.
Att sambandet bör upprätthållas styrktes ytterligare då det visade sig att BFN till- sammans med Skatteverket tillsatt en utredning som har föreslagit att stärka samban- det mellan redovisning och beskattning för små och medelstora aktiebolag och eko- nomiska föreningar.
I litteraturstudien framkom det kritik mot EUs tidigare försök att harmonisera redo- visning, då direktiven i stor utsträckning gett valmöjligheter i redovisningen. Syftet med en harmonisering är att öka jämförbarheten mellan företag inom EU samt få till stånd en effektiv kapitalmarknad. Frågan återstår dock hur EU genom IAS- förordningen lyckats eliminera valmöjligheter i redovisningen, då det är upp till med- lemsländerna själva att besluta om en ökad tillämpning av IAS/IFRS. I undersökning- en framkom det även att fler valmöjligheter ger upphov till olika tolkningar, vilket skulle innebära att redovisningen inte blir jämförbar. Om resultatet blir att redovis- ningen inte fullt ut blir jämförbar, går det då att upprätthålla en effektiv kapital- marknad och öka sysselsättningen? Ett upprätthållande av sambandet mellan redovis- ning och beskattning skulle kunna medföra att IAS/IFRS tolkas så att sambandet och IAS/IFRS integreras, beskattningssystemet i ett land blir då avgörande för hur IAS/IFRS tillämpas.
Slutligen vill vi påpeka att arbetet med en redovisningsharmonisering är långt ifrån klart, vilket medför att huruvida sambandet mellan redovisning och beskattning kan bestå fortfarande är oklart. Samrob-utredningen kommer förhoppningsvis leda ett steg närmare en lösning gällande dessa oklarheter.
7
Förslag till fortsatta studier
• Då det pågår en utredning om sambandet mellan redovisning och beskattning anser vi det intressant att följa upp hur sambandet mellan redovisning och be- skattning kommer att se ut i framtiden.
• Då respondenterna i undersökningen ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga till grund för redovisningen. Hur kommer då redovis- ningssed påverkas av en implementering av IAS/IFRS i den juridiska perso- nen?
• Kommer små och medelstora företag att knytas starkare till den redovisning som föreligger i Sverige idag eller kommer de att gå mot en mer IAS/IFRS ba- serad redovisning? Vilken genomslagskraft kommer utredningsgruppen för- slag från BFN och Skatteverket att få, då man avser att knyta sambandet star- kare för små och medelstora företag?
Referenslista
Lagar, förordningar och rekommendationer
Bokföringslag (1999:1078)
EG (2002). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Europeiska gemen-
skapens officiella tidning. Hämtad: 2005-03-14, från http://europa.eu.int/eur- lex/pri/sv/oj/dat/2002/l_243/l_24320020911sv00010004.pdf
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag om årsredovisning i försäkringsbolag (1995:1560)
Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559) Årsredovisningslag (1995:1554)
RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag.
Litteratur
Alhager, E. & Alhager, M. (2004). Sambandet mellan redovisning och beskattning – en
introduktion. Krakow, Polen: Polpress. PL Publicer.
Andersson, B-E. (1994). Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och
enkätteknik. Göteborg: Elanders digitaltryck.
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori, -policy och - praxis. Malmö: Liber AB. BFN (2005). Kort om BFN. Hämtad 2005-04-21, från www.bfn.se
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Stu- dentlitteratur.
Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Christensen, L., Andersson, N., Carlsson, C. & Haglund, L. (2001), Marknadsunder- sökning – En handbok, Studentlitteratur, Lund
Deloitte (2005). IAS Plus International Accounting Standards: Structure of IASC-IASB. Hämtad 2005-03-15, från http://www.iasplus.com/restruct/restruct.htm Deloitte (2005b). IAS Plus International Accounting Standards: IASC Board Member Bi-
ographies. Hämtad 2005-03-15, från
Deloitte (2005c). IAS Plus International Accounting Standards: Summeries of IASB Stan-
dards: Hämtad 2005-03-15, från
http://www.iasplus.com/standard/standard.htm
Dir. 2004:146. Kommittédirektiv, Utredning om sambandet mellan redovisning och be-
skattning. Stockholm: Finansdepartementet.
Ernst & Young (2005). Om oss – fakta och historik. Hämtad 2005-04-21, från http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY_Fakta Falkman, P.(2004).Redovisning och skatt. Malmö: Liber Ekonomi.
Gordon, H. (1978). Intervjumetodik (3:e uppl.). Kungälv: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Halvarsson, A. (2003). IAS och beskattning – tillämpning av internationella redovis-
ningsstandarder i ett skatteperspektiv. Examensarbete, Ekonomiska Institu-
tionen, Linköping.
Hedlund, A. (1999). Sambandet redovisning och beskattning: en fallstudie av SOU:s och
RSV:s förslag. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet.
Holme, I. M., & Solvang, B.K. (2001). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvanti-
tativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
IASB (2005). IASB – History. Hämtad 2005-05-03, från http://www.iasb.org/about/history.asp.
IHH (2003). Kvinnlig tillförordnad professor till IHH från Ekonomihögskolan i Lund. Hämtad 2005-04-21, från
http://www.ihh.hj.se/info/nyheter/oldnews/artsberg0105.htm Karlsson, C. & Svanberg, C. (2004). Sambandet mellan redovisning och beskattning –
frågan om en frikoppling och dess institutionella struktur. Examensarbete,
Ekonomiska Institutionen, Linköping.
Kellgren, J. (2004). Redovisning och beskattning – Om redovisningens betydelse för in-
komstbeskattningen. Lund: Studentlitteratur.
Knutsson, M. (1995). Redovisningskommitténs nya delbetänkande: Bort med bok- slutsdispositioner och obeskattade reserver. Balans. 1995 (5), 8-13. Kotler, P., Armstrong, G, Saunders, J, & Wong, V. (2001), Principles of marketing.
Third European Edition, Harlow: Pearson Education Limited.
Lagrådsremiss 2004/05: LU3 Internationell redovisning i svenska företag.Stocholm: Ju- stitiedepartementet.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och eko-
nomer (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
PWC (2005). Tjänsteområden. Hämtad 2005-04-21, från
http://www.pwc.com/se/swe/about/svcs/index.html
Prop. 2004/2005:24. Internationell redovisning i svenska företag. Hämtad 2005-03-02, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/16/71/93f68bf3.pdf Rådets direktiv, 78/660/EEG. Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag.
Hämtad: 2005-05-03, från http://europa.eu.int/eur- lex/sv/consleg/pdf/1978/sv_1978L0660_do_001.pdf
Rådets direktiv, 83/349/EEG. Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983
grundat på artikel 54.3 g i fördreaget om sammanställd redovisning. Häm-
tad: 2005-05-03, från http://europa.eu.int/eur-
lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31983L0349:SV:HTML Rådets direktiv, 89/666/EEG. Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december
1989 om krav på offentlighet i filialer som har pllnats i en medlemsstat av vis- sa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat. Hämtad
2005-05-03, från http://europa.eu.int/eur-
lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31989L0666:SV:HTML Rådets direktiv, 2003/51/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av
den 18 juni 2003 om ändringar av direktiven 78/660/EEG, 83/635/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsbolag. Hämtad
2005-05-03, från http://europa.eu.int/eur-
lex/pri/sv/oj/dat/2003/l_178/l_17820030717sv00160022.pdf
Skatteverket (2004). Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning, SKV 305 utgåva 1.
SOU 1995:43. Sambandet: Redovisning – Beskattning. Delbetänkande av Redovis- ningskommiten. Stockholm: Fritzes, Offentliga publikationer.
SOU 2003:71. Internationell redovisning i svenska företag. Betänkande av IAS- utredningen. Stockholm: Fritzes, Offentliga publikationer.
Svenskt Näringsliv (2005). Svenskt Näringslivs målsättning. Hämtad: 2005-04-21, från http://www.svensktnaringsliv.se/
Svensson, B. & Edenhammar, H. (2000). Årsredovisningslagen, Lagkommentarer 2:a
uppl. Göteborg: Tholin & Larssons förlag.
Westermark, C. (1995). Utdelningsspärr istället för latent skatteskuld?. Svensk Skatte-