4. Sammanfattande diskussion
4.3 Avslutande diskussion
Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid vilket beror på att de inte har möjlighet till det. Vanor och inställning till fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid. Vidare forskning kan även studera om det skiljer sig mellan pojkar och flickor inom samma åldersgrupp. Studiens resultat är viktig kunskap att bära med sig som lärare då
användbar information om vad eleverna upplever att de har för möjligheter till fysisk aktivitet, hur fysiskt aktiva de är, deras inställning och vanor samt hur de tycker att personalen på skolan uppmuntrar och informerar dem kring fysisk aktivetet.
33 Käll- och litteraturförteckning
Abelson, A-K. (2010). Skolgymnastik varje dag påverkar skelettet. Vetenskap och Hälsa: Lunds universitet och Region Skåne.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Ahlström, P.G.C. (2010). Gymnasieelevers syn på feedback i skolämnet idrott och hälsa, (C- uppsats i psykologi, inriktning idrott, 61-90 hp, Högskolan i Halmstad.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., och Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.
Bailey, R., och Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I. och Sandford, R. (2007). The educational benefits claimed for physical education and school sport: an academic review.
Research papers in education vol. 24. no. 1, March 2009, ss. 1-27.
Burton, D. och Martens, R. (1986). Pinned by their own goals: An exploratory investigation into why kids drop out of wrestling. Journal of Sport Psychology. Vol 8(3), ss. 183-197.
Bäckman, L-Å., Huitfeldt, Å., Karlefors, I., Lindberg, M. och Olofsson, E. (2012). Idrott och
hälsa i Grundskolan: Med lärandet i rörelse. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:5: Umeå.
Börjesson, M. och Jonsdottir, I-H. (2004). Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen: nr 15-16, ss. 1394.
Chaddock L, Hillman C, Pontifex M, Johnson C, Raine L, Kramer A. (2012). Childhood aerobic fitness predicts cognitive performance one year later. Journal of Sports Sciences, Vol 30(5), ss 421-430.
Duesund, L. (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber utbildning AB.
Ekelund, U., Sjöström, M., Yngve, A. och Nilsson, A. (2000). Total daily energy expenditure and pattern of physical activity measured by minute-by-minute heart rate monitoring in 14-15 year old Swedish adolescents. European Journal of Clinical Nutritrion vol. 54, ss. 195-202.
Engström, LM. (2004). SKOLA – IDROTT – HÄLSA: Studier av ämnet idrott och hälsa samt
av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd.
Idrottshögskolan i Stockholm Rapport nr 1 i serien Skola-Idrott-Hälsa.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en
interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö studies in educational sciences vol. 6, ss. 1-13.
Ericsson, I. (2008). Att sträva efter att erbjuda fysisk aktivitet räcker inte. Svensk
Idrottsforskning: Gymnastik och idrottshögskolan, Lärarutbildningen Malmö högskola, ss. 27-29.
Fairclough, S., Stratton, G. och Baldwin, G. (2002). The contribution of secondary school physical education to lifetime physical activity. European Physical Education Review vol, 8:1, ss. 69-84.
34
Faskunger, J. (2008a). Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och
folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut: Östersund.
Faskunger, J. (2008b). Aktiv transport- på väg mot bättre förutsättningar för gång- och
cykeltrafik. Statens folkhälsoinstitut: Östersund.
Faskunger, J., Leijon, M. Ståhle, A. och Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept (FaR®): en vägledning för implementering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hult, N. (2010). Varje steg räknas. Vetenskap och Hälsa: Lunds universitet och Region Skåne.
Johansson, B. och Svedner, P-O. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Koelen, MA. och Lindstöm, B. (2005). Making healthy choices easy choices: the role of empowerment. European Journal of Clinical Nutrition, vol. 59, ss. 10-16.
Livsmedelsverket (2013). Råd om fysisk aktivitet.
URL: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-fysisk-aktivitet/ [2013-11-21]
Magnusson, M., Berg, C. och Mårild, S. (2013). Barn måste få chans till hälsosamma vanor: Ledande politiker bör ta sitt ansvar för att motverka fetma hos barn. Läkartidningen, vol 110(37), ss. 1592-93.
Mikaelsson, K. (2010). Fysisk aktivitet, inaktivitet och kapacitet hos gymnasieungdomar. Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Institutionen för hälsovetenskap: Luleå tekniska universitet.
Mouratidis A., Vansteenkiste M., Lens W. och Sideridis G. (2008). The motivating role of positive feedback in sport and physical education: Evidence for a motivational model, Journal
of Sport och Exercise Psychology. Vol 30(2), ss. 240-268.
Mygind, E. (2007). A comparison between children’s physical activity levels at school and learning in an outdoor environment. Journal of Adventure Education och Outdoor
Learning, vol. 7(2), ss. 161-176.
Olsson, H. och Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Nettlefold, L. (2010). The challenge of low physical activity during the school day: at recess,
lunch and in physical education. British Columbia Vancouver: Britisch Journal of Sport
Medicine. Volume 45, ss. 813-817.
Paulsson, J. och Zegerra Willquist, S. (2012). Hälsopedagogik. Lund: NA Förlag AB.
Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C. och Schäfer, Elinder L. (2004). Fysisk aktivitet,
matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra
Storstockholm. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget AB, Läromedel och utbildning.
35
Ridgers, N. (2010). Variables associated with children’s physical activity levels during recess: the A-CLASS project. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, vol. 7:74, ss. 1-18.
Rush, E., Coppinger, T., Obolonkin, V., Hinckson, E., McGrath, L., Mc Lennan, S. och Graham, D. (2012). Use of pedometers to identify less active children and time spent in moderate to vigorous physical activity in the school setting. Journal of Science and Medicine
in Sport. Volume 15, Issue 3, ss. 226–230.
Rydqvist, L-G. och Winroth, J. (2002). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. Malmö: SISU idrottsböcker.
Schäfer Elinder, L. och Faskunger, J. (2006a). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut.
Schäfer Elinder, L. och Faskunger, J. (2006b). Rekommendationer för fysisk aktivitet. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut.
Schäfer Elinder, L., Hagströmer, M., Nyberg, G. och Ekblom Bak, E. (2011). Fysiskt aktivitet
och stillasittande. Stockholm: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013). Timplan för grundskolan, Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen. (2012). Kvalitetsgranskning i idrott och hälsa- Med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspketionen, ss. 1-45.
Statens folkhälsoinstitut. (2006) Definition: Fysisk aktivitet.
URL: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/fysisk-aktivitet.
[2013-11-03]
Statens folkhälsoinstitut. (2013a) Rekommendationer för fysisk aktivitet. URL: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/fysisk-aktivitet/rekommendationer.
[2013-11-03]
Statens folkhälsoinstitut. (2013b). Stillasittande och ohälsa– en litteratursammanställning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2013c). Sveriges elva folkhälsomål: Ökad fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Levnadsvanor: Lägesrapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
36
Suh, S., Jeong, I-K., Mi Yeon, K. och Yeon Soo, K. (2011). Effects of Resistance Training and Aerobic Exercise on Insulin Sensitivity in Overweight Korean Adolescents: A Controlled Randomized Trial. Diabetes Metab J, Vol, 35, ss. 418-426.
Physical Activity and Health. (1996). A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA. Superintendent of documents:USA, ss. 1-18.
Taras, H. (2005). Physical Activity and Student Performance at School. Journal of School
Health, Vol 75, ss. 214-218.
Viciana, J., Cervelló, E. M., och Ramírez-Lechuga, J. (2007). Effect of manipulating positive and negative feedback on goal orientations, perceived motivational climate, satisfaction, task choice, perception of ability, and attitude toward physical education lessons. Perceptual och
Motor Skills, Vol 105(1), ss. 67-83.
Världsorganisationen. (1948) Definition av hälsa. URL: http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2013-11-11]
World Health Organization. ( 2010). Global Recommendations on Physical Activity for
37 Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid.
Frågeställningar:
– Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?
– Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? – Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?
Vilka sökord har du använt?
Physical activity, young people's physical activity recommendations for physical activity, sport and health, stress, moderate physical activity, external påverkningsfaktorer, lifestyles, public health goals, health, mental and physical health, affect physical activity och physical activity and age.
Var har du sökt?
Google toolbar, PubMed, SportDiscuss.
Sökningar som gav relevant resultat
Kommentar
Recommendations for physical activity, youth, health, physical activity, age, and physical activity, research and physical activity.
Det fanns mycket litteratur från bibliotek som var användbart för studiens bakgrund.
Rekommendationerna för fysisk aktivitet fanns väl dokumenterade på internet. Fysisk aktivitet är ett populärt ämne och därför uppstod inga svårigheter i att finna användbar litteratur.
38 Bilaga 2 Missivbrev till rektor och berörda lärare
Hej Jag heter Louise Wickström och läser mitt tredje år på gymnastik och idrottshögskolan. Just nu håller jag på att skriva en c-uppsats om elevers fysiska aktivitet och undrar därför om jag får komma till er skola och lämna ut enkäter. Skolan är en plats där stor del av eleven spenderas dygnet och blir därför en viktig arena för att främja god hälsa genom hållbara levnadsvanor. En faktor som bidrar till hållbara levnadsvanor är fysisk aktivitet. Skolan ska erbjuda elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Min kommande studie intresserar sig därför att undersöka möjligheterna till fysisk aktivitet.
Enkätundersökningen kommer att vara helt frivillig och anonym varken eleverna eller skolan kommer lämnas ut med namn eller andra uppgifter. Enkätundersökningen kommer att ta cirka fem minuter att genomföra. Förhoppningsvis kanske jag kan komma vecka 45 om det passar för er?
Med vänlig hälsning
LOUISE WICKSTRÖM, L2B Lövgatan 29
16932 Solna Tfn: 0702350826
39 Bilaga 3 Försättsblad/missivbrev till enkät
Hej Jag heter Louise Wickström och läser mitt tredje år på gymnastik och idrottshögskolan. Just nu håller jag på att skriva en c-uppsats om elevers fysiska aktivitet. Utgångspunkten i studien kommer att undersöka skolelevers fysiska aktivitet under skoltid, deras möjligheter till fysisk aktivitet och även deras inställning kring fysiskt aktivitet under skoltid. Studien
kommer även undersöka om inställning och vanor till fysisk aktivitet skiljer sig mellan åldersgrupperna högstadiet och gymnasiet. Jag undrar därför om du vill vara vänlig och fylla i en enkät.
Enkätundersökningen är helt frivillig och anonym dvs., varken du som elev eller skolan kommer lämnas ut med namn eller andra uppgifter. Enkätundersökningen kommer att ta cirka fem minuter att genomföra. Om du väljer att genomföra enkäten kan du när som helst avbryta och avsluta ditt deltagande.
Jag är tacksam om du läser igenom frågorna ordentligt då det ibland står att du ska kryssa i en ruta och ibland flera rutor. Detta för att jag skall kunna använda så många enkäter som
möjligt. Hör med mig om det är något ni inte förstår.
Med vänlig hälsning
LOUISE WICKSTRÖM, L2B Lövgatan 29
16932 Solna Tfn: 0702350826
40 Bilaga 4 Elevenkät
Jag är: Flicka Pojke Ålder:_______
Fysisk aktivitet i skolan: Kryssa i ett alternativ som du tycker passar dig bäst.
Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Fysisk aktivitet omfattar all typ av muskelaktivitet exempelvis, städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning, promenad, motion, träning, friluftsdagar eller klassaktiviteter.
1.) Hur långt har du till skolan? 1-5 km
5-10 km 10-15 km 15 km >
2.) Hur tar du dig oftast till och hem från skolan? Jag får skjuts
Moped/Bil Kollektivtrafik Egen fysisk aktivitet Annat:_______________
3a.) Hur många dagar går eller cyklar du till eller hem från skolan under en skolvecka? Ange antal dagar mellan 0 och 5. ________
3b.) Om du svarat att du någon gång under skolveckan går eller cyklar till eller från skolan, Hur lång tid tar det?
5-10 minuter 10-20 minuter 20-30 minuter 30- 40 minuter 40 minuter >
4.) Har du möjlighet att via egen fysisk aktivitet ta dig till eller från till skolan?
41
5a.) Under en vecka i skolan, hur många minuter fysisk aktivitet har du tillgång till där arbetet är måttligt ansträngande? (Måttligt ansträngande är när du upplever den fysiska aktiviteten som arbetsam och fick dig att bli varm och/eller andas något kraftigare än normalt?)
Exempel på sådana aktiviteter är promenad i rask takt, cykling, simning eller andra motionsaktiviteter i måttligt tempo.
0- 30 minuter 60-90 minuter 90-120 minuter 120 >
5b.) Deltar du på de fysiska aktiviteterna då arbetet är måttligt ansträngande? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
6a.) Under en vecka i skolan, hur många minuters fysisk aktivitet har du tillgång till där arbetet är mycket ansträngande? (Mycket ansträngande är när du upplever den fysiska
aktiviteten som mycket arbetsam och fick dig att svettas och/eller andas mycket kraftigare än normalt)
Exempel på sådana aktiviteter är löpning, skidåkning, fotboll, innebandy och andra bollsporter, aerobics eller ansträngande motionsgymnastik och cykling.
0- 30 minuter 60-90 minuter 90-120 minuter 120 >
6b.) Deltar du på de fysiska aktiviteterna då arbetet är mycket ansträngande? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
7a.) På raster, utövar du fysisk aktivitet då? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
7b.) Om ja vilken/vilka aktiviteter?_____________________________ 7c.) Om nej varför inte?
Jag vill inte
Det finns inget utbud
Jag blir inte tillräckligt motiverad? Annan anledning:__________________
42
8a.) På raster, skulle du utöva fysisk aktivitet om det fanns möjligheter? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
8b.) Om nej varför inte?_________________________________________________
9.) Hur många minuter under en vanlig lektionstimme har du möjlighet att röra på dig? Inga minuter
Ange tid i minuter:________min
10a.) Hur många gånger per år anordnas fysiska aktiviteter på skolan utöver den obligatoriska idrotten? Exempelvis städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning, promenad, motion, träning,
friluftsdagar eller klassaktiviteter.
0 1-2 2-3 3-4 5 >
10b.) Om ja det anordnas, deltar du då? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
10c.) Om nej det annordas inte, skulle du delta om det anordnades? Ja alltid Ja ibland Nej aldrig
11.) Anser du att ni uppmuntras av personalen på skolan att utöva fysisk aktivitet? Instämmer helt Instämmer något Instämmer inte alls
12.) Anser du att ni får tillräckligt mycket med kunskap om fysisk aktivitet från lärare? Instämmer helt Instämmer något Instämmer inte alls