7. Sammanfattning och avslutande diskussion
7.2 Avslutande diskussion
Som en diskuterande slutsats i förhållande till uppsatsens syfte går det att konstatera att en implementering av sexual- och könsidentitetsfrågor från HBTQ-perspektiv är mer komplext än vad enbart en läsning av officiella styrdokument utger det för att vara. Det som
styrdokumenten försöker implementera ska också omvandlas i praktik av de lärare som berörs av dem. Hur detta sker, styrs av lärares handlingsutrymme som kan komma att påverkas av en rad olika faktorer. Det har bland annat framkommit i vår empiri att vissa lärare har en tendens att förneka sitt handlingsutrymme när det kommer till att implementera nya perspektiv och arbetssätt i undervisningen. Detta förnekande kan grunda sig i både lärarnas erfarenheter av
bristande resurser i form av tid och kunskap men också i en ovilja att förändras. Denna ovilja till förändring kan vara ett sätt att försvara ett beprövat arbetssätt som man vet fungerar och ett ifrågasättande av varför förändringen därför måste ske. Vad vi genom vårt arbete kan utläsa är att ett förnekande av sitt handlingsutrymme kan grunda sig i både en ovilja att förändras men att det också kan vara ett bevis på bristande resurser, otydliga ramverk och en bristande beskrivning av varför en förändring måste ske. Om Skolverket vill nå sina mål med en läroplan kan det därför vara av vikt att hänsyn tas inte bara till det som ska implementeras utan också till hur detta ska ske och vilka faktorer som kan ha en inverkan på
implementeringsprocessen.
Lärares erfarenheter vittnar om att det finns både inre och yttre tryck på deras
handlingsutrymme som både möjliggör men också kan motarbeta deras handlingsutrymme när det kommer till nya idéer, tankar och arbetssätt. Lärarna i vår empiri var eniga om att det fanns ett stort handlingsutrymme i deras yrkesroll som exempelvis möjliggör unika tolkningar av vad olika ord eller krav i de formella bestämmelserna faktiskt innebär i det praktiska arbetet. Huruvida detta är något positivt eller negativt är inte av relevans här men det är tydligt att det har en inverkan på implementeringsprocessen. Att läraren sedan arbetar med olika klasser med lika många viljor, idéer och synsätt som antal elever, gör också
implementeringar mer komplext då det påverkar lärarnas erfarenheter av sitt
handlingsutrymme. Att från skolverkets sida försöka formulera krav eller stöddokument som sen ska implementeras på ett likvärdigt sätt i praktiken blir därför i princip ogörligt. Lärares erfarenheter av sitt handlingsutrymme i relation till det som ska implementeras kan variera i stor grad och därför komplicera en likvärdig implementeringsprocess. Medan många lärare pekar på bristande kunskap och tid som en påverkansfaktor på deras handlingsutrymme som spelar en stor roll i de svårigheter som implementeringsprocessen kan innebära. Så visar tidigare forskning på att även människor med expertkunskaper kan ha svårigheter med att implementera sexualfrågor i undervisningen. En stor del av utmaningen verkar också ligga i den kontext och miljö där implementeringen ska ske. För att lärare ska erfara sitt
handlingsutrymme som stort i relation till implementeringen av sexual- och
könsidentitetsfrågor från ett HBTQ-perspektiv i undervisningen verkar det också krävas ett mer utförligt problematiserande av det eller de arbetssätt som redan finns för att också skapa en förståelse för varför denna förändring ska ske.
I inledning av detta arbete presenterade vi alarmerande siffror på HBTQ-personers psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten (2015) kommenterade dessa siffror genom att peka mot skolan och vikten av representation av HBTQ-personer i undervisningen. Regeringens svar på detta blev att understryka vikten av att ge lärarna mer kunskap om HBTQ-frågor genom
lärarutbildningen. Även lärarna i detta arbete pekade på att mer kunskap hade fått de att se på sitt handlingsutrymme, och sina möjligheter till att undervisa i HBTQ-frågor, som större.
Frågan kvarstår dock om kunskap står som ensam lösning av problemet, någonting som tidigare forskning talar emot. Det verkar också finnas motstånd i den kontext och miljö där HBTQ-frågorna ska implementeras, bland annat samhälleliga, organisatoriska och
gruppbaserade normer som alla såklart också påverkar varandra. Således kanske det inte räcker med att tala om HBTQ utan att också tala om de normer som är och har varit styrande i personers liv, idag och genom historien. För att minska kränkningar av
HBTQ-personer och minska den psykiska ohälsan räcker det troligen därför inte att ge lärarna mer kunskap om HBTQ utan de måste också få kunskap om normer och hur man undervisar om HBTQ-frågor från ett normkritiskt perspektiv. Nu när utbildning i sexualfrågor blir
obligatoriskt för alla på lärarutbildningen hoppas vi därför att man inte endast utbildar lärarna i sexualkunskap från HBTQ-perspektiv utan också i varför de behöver den kunskapen och varför undervisningen i skolan behöver förändras i relation till den.
Vi ser att det finns en mening med att fortsätta forska på detta område för att få en breddad förståelse för de faktorer som kan komma att ha inverkan på lärares erfarenheter av sitt handlingsutrymme. Inte minst blir det intressant när det gäller implementeringar av nya perspektiv i undervisningen. En tanke att ta med sig, som även vi tagit lärdom av genom detta arbete, är att tydligare gå igenom HBTQ-begreppet med intervjupersonerna innan påbörjad intervju. På detta sätt ser man till att man har samma förståelse för begreppet och de
normbildningar det för med sig men det ger också en övergripande bild över kunskapsläget hos intervjupersonerna. Detta kunskapsläget hade även kunnat komplettera
diskussionsunderlaget.
Referenslista
Brindis, Claire D & Elizabeth Dickson (2021) The Double Bind of School Nurses and Policy Implementation: Intersecting the Street-Level Bureaucracy Framework and Teaching Sexual Health Education. The Journal of School Nursing, 37:4, 280-291 Boote, David N (2006) Teachers’ professional discretion and the curricula. Teachers and Teaching: theory and practice, 12:4, 461-478
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a Uppl. Liber: Stockholm Ferfolja, Tania (2007) Schooling Cultures: Institutionalizing Heteronormativity and Heterosexism. International Journal of Inclusive Education. Vol. 11, No. 2, pp. 147–162 Folkhälsomyndigheten (2014) Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Stockholm: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner–
En rapport om hälsoläget för transpersoner. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Hallonsten, Anna-Karin (2020) Svårt undervisa om sex på muslimsk skola. Läraren [Hämtad:
2021-12-14] [Tillgänglig: Svårt undervisa om sex på muslimsk skola | Grundskolläraren (lararen.se)]
Hayter, Mark, Jenny Owen & Jo Cooke (2012) Developing and Establishing School-Based Sexual Health Services: Issues for School Nursing Practice JOURNAL OF SCHOOL NURSING, 28 (6), pp 433-441.
Hedman, Emil (2018) Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad. Skolvärlden.
[Hämtad: 2021-12-14] [Tillgänglig: Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad – Skolvärlden (skolvarlden.se)]
Jarpe-Ratner, Elizabeth (2020) ‘How Can We Make LGBTQ+-Inclusive Sex Education Programmes Truly Inclusive? A Case Study of Chicago Public Schools' Policy and Curriculum’. Sex Education: Sexuality, Society and Learning, Vol. 20. No 3, pp. 283-299 Johansson, Roine (2007) Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens
organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Jällhage, Lenita (2019) ”Jag tar debatten oavsett när den dyker upp”. Läraren. [Hämtad:
2021-12-14][Tillgänglig:https://www.lararen.se/nyheter/intervjun/jag-tar-debatten-oavsett-nar-den-dyker-upp]
Killgren, Sandra (2020) Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”. Läraren.
[Hämtad: 2021-12-14] [Tillgänglig: Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”
– Skolvärlden (skolvarlden.se)]
Kjaran, Jón Ingvar & Jukka Lehtonen (2020) Educational Outreach Work in Nordic Countries: Challenges, Tensions and Contradictions for Queering Schools and Teaching About Sexual and Gender Diversity. I: Queer Social Movements and Outreach Work in Schools (2020) Red: Dennis A. Francis, Jón Ingvar Kjaran & Jukka Lehtonen. London:
Palgrave Macmillan
Lipsky, Michael (2010) Street-level bureaucracy- dilemmas of the individual in public services. 30th anniversary expanded edition. New York: Russell Sage Foundation.
Regeringskansliet (2018) Historik om utvecklingen av hbtq-personers rättigheter i Sverige.
Stockholm: Regeringskansliet
Regeringskansliet (2021) Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2021.
Stockholm: Regeringskansliet
Rudick, C. Kyle & Deanna P. Dannels (2018) “Yes, and … * ”: continuing the scholarly conversation about anti-LGBT bullying in K-12 education. Communication Education, Vol.
67, No 4, pp. 528-531
Skolinspektionen (2018) Sex- och samlevnadsundervisning (Granskningsrapport
2016:11445). [Hämtad: 2021-11-17] [Tillgänglig:https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/sex--och-samlevnadsundervisning/]
Skolverket (2013) Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år. [Hämtad:
2021-11-09]
[Tillgänglig: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ab12/]
Skolverket (2018) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument. [Hämtad: 2021-11-30]
[Tillgänglig:https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74185486/1538553093
550/Grundskolans%20l%C3%A4roplan%20sex-%20och%20samlevnad.pdf?fbclid=IwAR1MvNZoWednvliymfv7A56Vm_L8Mz401usRhqu9 -ul4WpKaB74SpCANz4o]
Svensson, Kerstin, Eva Johnsson & Leili Laanemets (2008) Handlingsutrymme : utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. 1:a Uppl
Tenfält, Torbjörn (2020) Viksjöskolan lyfte sex och samlevnaden. Läraren. [Hämtad: 2021-12-14] [Tillgänglig: Viksjöskolan lyfte sex och samlevnaden | Grundskolläraren (lararen.se)]
Timmerman, G. (2009). Teaching skills and personal characteristics of sex education teachers. Teaching and Teacher Education, 25, 500-506.
Utbildningsdepartementet (2020). Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna. Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.[Hämtad:2021-11-17][Tillgänglig:Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (vr.se)]
Wedin, Ann-Sofi (2007) Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken (Doctoral thesis, Linköping Studies in pedagogic practices, 2,
Linköping Studies in education and psychology, 113). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Zetterman, Sofia (2017) ”Släpp in normkritiken i klassrummet”. Skolvärlden [Hämtad: 2021-12-14] [Tillgänglig:”Släpp in normkritiken i klassrummet” – Skolvärlden (skolvarlden.se)]
Zulu, M. J., Blystad, A., Haaland, E. S. M., Michelo, C., Haukanes, H., & Moland, M. K.
(2019). Why teach sexuality education in school?Teacher discretion in implementing comprehensive sexuality education in rural Zambia. International Journal for Equity in Health, 18(1), 1-10.
Bilaga 1. Intervjuguide
Intervjuguide för semistrukturerad intervju
--- Informera om
- Syftet med intervjun och studien - Anonymitet
- Intervjupersonen får lov att avbryta intervjun och avböja från att svara på frågor.
- Är det okej för dig om vi/jag spelar in denna intervjun?
- Muntligt samtycke att delta i studien dokumenteras via inspelningen.
--- Bakgrundsfrågor:
- Hur gammal är du?
- Könstillhörighet?
- Hur länge har du arbetat som högstadielärare?
- Vilka ämnen undervisar du i?
Förnekande av handlingsutrymme och organisationens Tröghet
- Under den tid du jobbat som högstadielärare, har du sett någon förändring i utförandet av sexualundervsiningen….?
- Kan du se någon förändring i HBTQ-perspektivets roll i sexualundervisningen?
Goal ambiguity/goal clarification/accountability
- Till vilken utsträckning känner du dig fri att utforma undervisningen som du vill?
- Upplever du att det finns något krav att undervisa i sexualfrågor i ditt läroämne?
- Upplever du att det framgår tydligt att och hur du ska undervisa i sexualfrågor och HBTQ-frågor i ditt läroämne?
Kunskap som resurs
- Upplever du att du har tillräckligt med kunskap om området för att undervisa i frågor som rör sexual- och HBTQ-frågor?
Elevernas roll (kategorisering och social konstruktion av klienter)(depersonifiering och repersonifiering)
- Hur ser du på elevernas roll i sexualundervsiningen och ett möjligt HBTQ-perspektiv i undervisningen?
Normer/normativ praktik
- Hur upplever du att normer och traditioner i samhället påverkar sexualundervisningen och implementeringen av HBTQ-perspektiv i den?
- Hur upplever du att kollegor påverkar utformandet av sexualundervisningen och implementeringen av HBTQ-perspektiv i den?
- Tycker du det går att utläsa normer i skolans styrdokument som läroplan och kursplan?