Den tidigare forskning vi har tagit del av visar på hinder i samverkansarbetet, exempelvis regelverken. När vi utformade vår intervjuguide fokuserade vi till viss del på dessa hinder. I det resultat vi har fått fram kan vi se att respondenterna inte upplever hinder i någon större utsträckning. Detta resultat förvånade oss eftersom vi hade förväntat oss en mer negativ bild. Detta positiva resultat kan ha många anledningar som vi ser det. Det kan vara så att projektet faktiskt fungerar. En annan anledning kan vara att handläggarna blev handplockade av anställda i KARB, och att det då är svårt att förhålla sig kritisk.
Det som har framkommit i vårt material är att projektet KARB inte har någon myndighetstillhörighet eller myndighetsutövning. Som handledarna själva beskriver det: ”vi är en cirkel i mitten och sen flyter dem här fyra organisationerna runt oss”. Det vi kan se är att KARBs oberoende hjälper till i samverkansarbetet. Eftersom samordningsansvaret ligger hos KARB, kan de kringgå många problem med regelverk och synsätt. Man kan nästan säga att KARB uppfyller Danermarks (2000) tre faktorer för en lyckad samverkan. KARB tar hänsyn till organisationernas kunskapsmässiga olikheter, organisatoriska skillnader samt skillnader i regelverk, genom att föra en ständig diskussion och dialog med de inblandade aktörerna. Våra respondenter menar också att KARBs oberoende är en fördel för deltagarna. Att de som remitteras till KARB känner en större trygghet, och därmed har lättare att öppna sig, jämfört med när de träffar myndighetspersoner. Handledarna på KARB får då in ett större material att sammanställa i en kartläggning, vilket kan ge individen större chans till annan försörjning.
En annan aspekt av projektet KARB är att handläggarna på de fyra organisationerna får fördelar i sitt arbete. Handledarna på KARB har mer tid avsatt till varje enskilt ärende, vilket innebär att deras dokumentation blir utförligare. Även om individen inte bedöms ingå i KARBs målgrupp, får handläggarna till sig denna dokumentation. De får på så sätt lättare att jobba vidare med individen inom sin egen organisation. Vår fundering är om dagens ”slimmade” organisationer med fler enskilda individer per handläggare, påverkar behovet av projekt. Om varje handläggare hade färre ärenden, precis som de i KARB, så hade kanske inte projekt behövts.
Inför vår studie läste vi om samverkan, där det framgick att en vertikal kommunikation i organisationerna är en av förutsättningarna för en lyckad samverkan. Vårt resultat visar att de som arbetar på verksamhetsnivå, nära klienten, inte har samma uppfattning. De flesta av våra respondenter såg den horisontella kommunikationen, mellan handläggarna, som viktigast. Fungerade den, så fungerade deras gemensamma arbete. Det var bara försäkringskassan som såg den vertikala kommunikationen som viktig, att dialogen mellan handläggare och chef fyller en viktig roll. Den handläggaren hade önskat mer stöttning och kommunikation med chefen, för att samverkan skulle ha fungerat bättre. Ett skäl till detta kan vara den organisationens uppbyggnad. Vi ser att försäkringskassan som organisation är styrd och ”fyrkantig”, vilket även övriga respondenter nämner. Regelverken blir då styrande och risken finns att de används som ett skydd, istället för som en möjlighet.
Det som inte får glömmas bort när man diskuterar framgångsfaktorer med samverkansprojektet KARB, är att de handläggare som har använt sig av KARB, förmodligen är öppna och positiva till samverkan redan inför projektet. De som är negativa till samverkansprojekt fortsätter förmodligen vara det, oavsett hur många olika projekt som startas. Respondenten på försäkringskassan menar att projekt bara är en konstruktion och egentligen inte ska behöva finnas. Två av våra respondenter tror att arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten måste gå samman till en enda myndighet i framtiden. I Norge har man infört denna typ av myndighet. Man måste lära sig att se till helheten hos människor och inte fokusera på ett speciellt område. Alla människor är komplexa och har styrkor och svagheter inom många olika områden. Frågan är om samverkansprojekt kan förändra detta eller om en sammanslagning av myndigheter är den enda lösningen.
REFERENSLISTA
Alvesson, M & Deetz, S (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Danermark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia Danermark, B. (2004). Samverkan – en fråga om makt. Örebro: Läromedia
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Fridolf, M. (2000). Samverkan som organiseringsprocess. Påverkan på organisation och system. En studie av åtta olika områden. Socialstyrelsen 2000:3
Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt? – integrerad samverkan mellan myndigheter. I Grape, O. Blom, B. & Johansson, R. (Red.) (2006). Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (pp. 47-72). Lund: Studentlitteratur
Hjortsjö, M. (2006). Med samarbete i sikte. Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler. Doktorsavhandling. Socialhögskolan, Lunds universitet
Holme, I M. & Solvang, B K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Johansson, R. (2006). Nyinstitutionell organisationsteori – från sociologi i USA till socialt arbete i Sverige. I Grape, O. Blom, B. & Johansson, R. (Red.) (2006). Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (pp. 17-45). Lund: Studentlitteratur
Mallander, S. (1998) ”Samverkan”. I Verner Denvall & Tord Jacobson (red.): Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Juridik
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Robson, C. (2002). Real world research. (Second Ed.). Oxford: Blackwell
Røvik, K A. (2000). Moderna organisationer. Trender inom organisationstänkandet vid millennieskiftet. Malmö: Liber
INTERNETKÄLLOR
Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20031210.htm (2008-11-08)
Proposition 1996/97:63
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?dok_id=GK0363&nid=37
(2008-11-08)
Vetenskapsrådet. (1999) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
(2008-11-13)
Svenska akademiens ordlista (2008)