Källbrinksskolans aktiva arbete med att ändra sitt förhållningssätt för att kunna möta fler elevers behov har varit en tidskrävande utmaning. Under sjunde året av implementeringen har de nu nått fram till det de beskriver som ett vidmakthållande av konceptet. Sammantaget har NPF-säkringen och UDL visats sig lika genom att de båda koncepten är framtagna i förmån för skolors möjlighet till att tillgängliggöra den fysiska- och psykosociala miljön, vilket görs genom att inledningsvis förändra synen kring alla elevers olikheter oavsett eventuella
funktionsnedsättningar. Det tycks ha funnits särskilda svårigheter vid förändringen av förhållningssättet på skolan och vid omdirigering till ett relationellt pedagogiskt arbete med eleverna. Det krävs att pedagoger är intresserade och har förmåga att arbeta på ett relationellt vis. Frågan är om ett relationellt förhållningssätt är något en pedagog kan lära sig eller är det något som behöver uppstå naturligt? Liknande tankar kan ligga till grund för att andra skolor inte lyckats implementera ett likartat koncept, man tror helt enkelt att det krävs ett omfattande förändringsarbete, vilket gjort Källbrinksskolan till ett unikt fall. Däremot tror
Källbrinksskolans rektor att de flesta skolor troligtvis redan arbetar med en relativt flexibel struktur, men att det är först när arbetet dokumenteras och blir en konkret del av skolans riktlinjer som det kan infiltrera hela skolan och inte endast ett fåtal pedagoger (Forsberg u.å; P4 Stockholm 2018; Utbildning och skola 2016).
Vad gäller den institutionella funktionen av NPF-säkring kan det tolkas att Källbrinksskolan strävar efter det alla institutioner vill uppnå, nämligen stabilitet och ordning (Scott 2014). Eftersom skolan idag har svårigheter att tillgodose alla elevers olika behov blir det väsentligt att försöka anpassa skolan för att möjliggöra det anpassningsarbete som behövs för att främja elevers utveckling. Källbrinksskolan säger sig ha lyckats med det vilket förmodligen hade sitt startskott i en ökad medvetenhet kring diagnoser. Samtidigt går det att se skolans NPF-säkring som ett ifrågasättande av de normer som existerar inom dagens skolsystem. De har utifrån förändrade samhällsnormer, där individers olikheter synliggörs allt mer, i viss mån tolkats kombinerat socialt- och pedagogiskt arbete i sin NPF-säkring, med en ambition av ett proaktivt agerande i förmån för samhällskontexten i stort. En annan institutionell funktion berör skolans sökande efter legitimitet gentemot samhället (Scott 2014). Genom att ständigt påpeka NPF-säkringens lagstadgade relevans samt att öppna upp verksamheten för
allmänheten och medier, kan skolan tolkas arbeta för att säkerställa dess legitimitet och samtidigt sprida sin vision vidare. Sett utifrån att man som ledare vill känna en stolthet över
det arbete som utförs och där ett nytt koncept som NPF-säkring kan utgöra en nationell nyhet, blir rektorns huvudsakliga representation kring en övergripande positiv bild av konceptet, begriplig (Scott 2014; Fendler & Muzaffar 2008). Likväl återstår fortfarande funderingar kring hur resterande skolpersonal uppfattar den normativa och kulturella förändring konceptet medfört.
Sett till konceptets benämning, alltså NPF-säkring har det lett till diskussioner under arbetet med studien. Samtidigt som Källbrinksskolan vädjar för alla elevers olikheter och menar sig anpassa för alla elever oavsett funktionsnedsättning, ser vi en risk med att de har valt att belysa neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Konceptet framtogs visserligen för elever med NPF, men med tanke på dess funktion för samtliga elever kan NPF skapa en förvirring hos utomstående. Det bekräftas genom det Källbrinksskolan redogör kring föräldrars oro över att barn utan NPF glöms bort. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är dessutom en kategori framtagen ur medicinska termer och speglar normavvikande beteenden, något som
Källbrinksskolan samtidigt ställer sig emot då de menar att elever med NPF inte
nödvändigtvis är avvikande utan att det istället råder en felaktig samhällelig föreställning kring innebörden av NPF (Meeuwisse & Swärd 2013; Månsson 2013; Brante 2006). Således riskerar benämningen att vidmakthålla kategoriseringen som bejakar existensen av avvikande beteenden vilka antas vara i behov av förändring. Samtidigt är det av vikt att använda sig av kategoriseringen då det är en nödvändighet för oss att lagra kunskap. Med det sagt är det medicinska perspektivet betydande för appliceringen av ett socialt perspektiv för att således utforma de förändringar som krävs för en NPF-säkring (Landqvist & Hornscheidt 2015; Meeuwisse och Swärd 2013; Månsson 2013).
Vid studiebesöket diskuterades lärarutbildningens roll vad gäller pedagogernas förberedelser inför det kommande yrkeslivet. Möjligen borde mer fokus ligga på att ge blivande pedagoger verktyg för att möjliggöra hållbara relationer mellan elev och pedagog. Kanske bör även lärarutbildningar sätta NPF på agendan och således bidra med ökad förståelse i mötet med elevers olika behov. Som socionomstudenter ser vi en koppling mellan socialt- och
pedagogiskt arbete där vi är utbildade i att förstå livets utvecklingsfaser och hur de i olika mån påverkar det framtida livet, precis som lärare troligtvis har mer kunskap i hur det pedagogiska lärandet ser ut. Likväl upptar skolan en stor del av den betydande utveckling vi genomgår under barndomen, därför hade ett samarbete mellan lärar- och
för en god samverkan inför det kommande yrkeslivet (Parrish 2012; Askland & Sataøen 2014).
I vilket fall som helst har Källbrinksskolan skapat sig en unik karaktär som flertalet andra intressenter fått upp ögonen för. Sett ur Skol- och Diskrimineringslagen (SFS 2008:567; SFS 2010:800) stämmer det arbete som de presenterar överens med den lagstadgade texten. Möjligen skulle en NPF-säkring kunna bidra till ett ökat elevengagemang i stort och således motverka att at risk students uppkommer. Kortsiktigt kan NPF-säkring troligtvis bidra till att spara in stora summor pengar som annars lagts på särskild anpassning till enstaka elever som istället hade kunnat portioneras ut till teknologiska läromedel eller till bättre lönevillkor för pedagogerna (Rönnqvist 2018; Lärarförbundet 2019). Långsiktigt hade det eventuellt kunnat motverka social exklusion och således lett till att än mer insparade samhällsresurser hade kommit till nytta på annat sätt (Tideman & Svensson 2013; Svedberg & Wollter 2013; Rantakeisu 2013). Därutöver träder Barnkonventionen i laga kraft under år 2020 vilket aktualiserar för samtliga skolor att prioritera utvecklingen av förhållningssättet och kommunikationen gentemot eleverna (UNICEF 2009).
Trots att studien berört intressanta delar har den på grund av etiska begränsningar inte kunnat bidra med mer än en presentation av en tämligen liten del av NPF-säkringens innebörd. I det här fallet har rektorn utgjort en stor del av det insamlade datamaterialet vilket riskerar
ensidighet som således påverkar studiens validitet (Yin 2013). Däremot kan det samtidigt ses som en drivkraft till fortsatta studier där fler informanters perspektiv ges utrymme. Finns det ett samband mellan en NPF-säkrad skola och minskad risk för framtida social exkludering, anser vi att fältet är av betydande vikt för socialt arbete på lång sikt, med tanke på konceptets novation och relevans för rådande komplikationer inom skolvärlden idag (Skolinspektionen 2016).
Referenser
Adolfsson, C-H. & Alvunger, D. (2017).
The Nested Systems of Local School Development: Understanding Improved Interaction and Capacities in the Different Sub-Systems of Schools. Improving Schools, 20(3), ss. 195-208. DOI: 10.1177/1365480217710874.
Andersson, G. & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I Meeuwisse, Swärd, Eliasson-Lappalainen & Jacobsson (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur, ss. 235-249.
Askland, L. & Sataøen, S. O. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber.
Attention. (2013). Fakta neuropsykiatriska funktionshinder- NPF.
http://www.attention-stockholmslan.se/vad-aer-npf.html (Hämtad 2019-04-16).
Attention. (u.å. a.). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. https://attention.se/npf/om-npf/ (Hämtad 2019-04-16).
Attention. (u.å. b.). Relaterade tillstånd. https://attention.se/npf/relaterade-tillstand/ (Hämtad 2019-04-16).
Becker, H.S. (2008). Tricks of the trade - yrkesknep för samhällsvetare. Solna: Liber.
Bolic Baric, V. (2016). Support in school and the occupational transition process:
adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Diss. Linköping: Linköpings universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-123873 (Hämtad 2019-03-22). Brady, T. (2016, oktober). Universal Design for Learning—A Paradigm for Maximum
Inclusion. [online]. TEDxWestFurongRoad. https://youtu.be/MRZWjCaXtQo (Hämtad
2019-04-08).
Brand, S & Dalton, E. (2012). Universal Design for Learning: Cognitive Theory into Practice for Facilitating Comprehension in Early Literacy. Forum on Public Policy online. 2012:(1). ss.1-19. http://forumonpublicpolicy.com/vol2012.no1/archive/brand.pdf (Hämtad 2019-05-16).
Brante, T. (2006). Den nya psykatrin: exemplet ADHD. I Hallerstedt, G (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB, ss. 73-104.
Brown, T. (2016). Ett nytt sätt att se på adhd hos barn och vuxna: brister i exekutiva funktioner. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 3. Stockholm: Liber.
Burr, V. (1995). An introduction to Social Constructionism. London: Routledge.
Centerpartiet. (2018). Källbrinkskonceptet och NPF-säkrad skola - vad är det?. Centerpartiet. 25 juni. (Hämtad 2019-04-03).
Cederborg, A-C., Hellner Gumpert, C. & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne och Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Fakulteten för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap. (2012). Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom FHSAB. [Regeldokument].
https://lnu.se/contentassets/b5e0959533f74b22a6893ecbcd8e415d/fst_etiska_riktlinjer_studen tarbeten_med_foetiska_principer.pdf (Hämtad 2019-03-21).
Fendler, L. & Muzaffar, I. (2008). The history of the bell curve: sorting and the idea of normal. Educational Theory. (58):1, ss. 63-82. DOI: 10.1111/j.1741-5446.2007.0276.x.
Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I. & Palmér, R. (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka: insatser vid långvarig skolfrånvaro. Ingarö: Columbus.
Ford, T., Parker, C., Salim, J., Goodman, S. & Henley, W. (2017). The relationship between exclusion from school and mental health: a secondary analysis of the British Child and Adolescent Mental Health Surveys 2004 and 2007. Psychological Medicine, 48, ss. 629–641. DOI:10.1017/S003329171700215X.
Forsberg, K. (u.å.). Ellinor leder arbetet med att NPF-säkra Källbrinksskolan. Riksförbundet attention. https://attention.se/npf/skolportal/for-dig-som-jobbar-i-skolan/goda-exempel/elinor-leder-arbetet-med-att-npf-sakra-kallbrinkskolan/ (Hämtad 2019-03-21).
Griful-Freixenet, J., Struyvena, K., Versticheleb, M., & Andriesa, C. (2017). Higher education students with disabilities speaking out: perceived barriers and opportunities of the Universal Design for Learning framework. Disability & Society, 32(10), ss.1627-1649.
DOI:10.1080/09687599.2017.1365695.
Görlich, A. & Katznelson, N. (2018). Young people on the margins of the educational system: following the same path differently. Educational research 61(1), ss. 47-61. DOI:
10.1080/00131881.2017.1414621.
Hallberg, U. & Hallberg, L. (2014). Barn med särskilda behov: en kunskapsöversikt om funktionsnedsättning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hallerstredt, G. (2006). Introduktion. Lidandets uttryck och namn. I Hallerstedt, G (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB, ss. 11-26.
Hansson, B. (2011). Skapa vetande - vetenskapsteori från grunden. Lund: Studentlitteratur.
Hatton, C. (2018). School absences and exclusions experienced by children with learning disabilities and autistic children in 2016/17 in England. Tizard Learning Disability Review, 3(4), ss. 207-212. DOI: 10.1108/TLDR-07-2018-0021.
Hedman, E. (2018). Så blev deras skola NPF-säkrad. Skolvärlden. 10 aug.
https://skolvarlden.se/artiklar/sa-blev-deras-skola-npf-sakrad (Hämtad 2019-05-14).
Helenius, R. (1990). Förstå och bättre veta: om hermeneutiken i samhällsvetenskaperna. Stockholm: Carlssons.
Hemmer, L.M. (2013). Critical analysis of accountability policy in alternative schools:
implications for school leaders. Journal of Educational Administration,(51)5, ss. 655-679. OI: 10.1108/JEA-01-2012-000.
Huddinge (2019). Källbrinksskolan. https://www.huddinge.se/kallbrinksskolan (Hämtad 2019-04-14).
Huddinge. (2018). Källbrinksskolans plan för kränkande behandling 2018-2019 [Styrdokument].
https://www.huddinge.se/globalassets/ovriga- webbar/grundskolewebbar/kallbrinksskolan/dokument/kallbrink-plan-mot-krankande-behandling3.pdf (Hämtad 2019-03-21).
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. Umeå : Umeå universitet.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:240757/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-05-23).
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2008). Fallstudieforskning. I Meeuwisse, Swärd, Eliasson-Lappalainen & Jacobsson (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur, ss. 41-56.
Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, G. (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB, ss. 29-40.
Johansson, A. & Öberg, P. (2008). Biografi- och livsberättelseforskning. I Meeuwisse, Swärd, Eliasson-Lappalainen & Jacobsson (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur, ss. 73-88.
Johansson, M. (2010). Stöd på (o)lika villkor. En analys av särskilt stöd på tre olika
gymnasieprogram. I Göransson, Jansson och Nilholm. (red.). Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogik: från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens för Lika värde 2010. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten, ss. 47-58.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/vetenskaplig-artikelsamling-om-specialpedagogik-pdf/ (Hämtad 2019-03-20).
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning & socialt arbete. 1. uppl. Malmö: Liber.
Kangaslahti, J. (2013). Rethinking the long-term aims of education. Euromentor Journal, 4(2), ss. 31-39.
Kennedy-Lewis, B.L., Whitaker, D. & Soutullo, O. (2016). “Maybe That Helps Folks Feel Better About What They're Doing”: Examining Contradictions Between Educator
Presumptions, Student Experiences, and Outcomes at an Alternative School. Journal of Education for Students Placed at Risk, 21(4), ss. 230-245. DOI:
10.1080/10824669.2016.1220308.
Kennerö-Tonner, E. (u.å.). NPF-säkring. Hur man med små medel kan göra stor skillnad [PowerPoint].
https://www.skolansomarena.com/uploads/1/5/9/6/15966466/elinor.npfsa%CC%88kra.17021 5.pdf (Hämtad 2019-03-21).
Khamis, V. (2009). Classroom environment as a predictor of behaviour disorders among children with learning disabilities in the UAE. Educational studies, 35(1), ss. 27-36. DOI: 10.1080/03055690802648044.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne och Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 93-113.
Landqvist, M. & Hornscheidt, L. (2015). Språk, social kategorisering och diskriminering. I Landqvist (red.). Från social kategorisering till diskriminering: fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 5-12.
Lindkvist, L., Bakka, J-F. & Fivelsdal, E.(2014). Organisationsteori: struktur, kultur, processer. 6., rev. och aktualiserade uppl. Stockholm: Liber.
Lärarförbundet. (2019). Höj lärarlönerna!. https://www.lararforbundet.se/artiklar/hoj-lararlonerna (Hämtad 2019-05-15).
Mcguire-Schwartz, M.E & Arndt, J. (2007). Transforming Universal Design for Learning in Early Childhood Teacher Education from College Classroom to Early Childhood Classroom. Journal of Early Childhood Teacher Education, 28(2), ss. 127-139. DOI:
10.1080/10901020701366707.
Meeuwisse & Swärd. (2013). Perspektiv på sociala problem- några positioner. I Meeuwisse & Swärd (red.). Perspektiv på sociala problem. Stockholm : Natur & kultur, ss. 97- 108.
Myndigheten för delaktighet. (2017). Tillgänglighet och funktionsnedsättningar. www.mfd.se/kunskapsomraden/jobb-for-alla/praktiska-verktyg/tillganglighet-och-funktionsnedsattningar/ (Hämtad 2019-03-20).
Månsson, S.A. (2013). Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem- processer, karriärer och vändpunkter. I Meeuwisse & Swärd (red.). Perspektiv på sociala problem. Stockholm : Natur & kultur, ss. 167-185.
Norén, N., & Forsberg, K. (2015). Goda exempel - Få det att funka med NPF i skolan. Stockholm: Riksförbundet Attention.
Nyberg, L. (2009). Kognitiv neurovetenskap: studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och mentala processer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nygreen, K. (2016). Competing Paradigms of Educational Justice: Parent Organizing for Educational Equity in a Neoliberal Reform Context. Equity & Excellence in Education, 49(2), ss. 202-214. DOI: 10.1080/10665684.2016.1144832.
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber.
Parker, C., Paget, A., Ford, T., Gwernan-Jones, R. (2016). "...he was excluded for the kind of behaviour that we thought he needed support with…" A Qualitative Analysis of the
Experiences and Perspectives of Parents Whose Children Have Been Excluded from School. Emotional & Behavioural Difficulties, 21(1), ss.133-151. DOI:
10.1080/13632752.2015.1120070.
P4 Stockholm. (2018). Rektorn: Finns en fara i att skolor inte vågar öppna ögonen.[Radioprogram]. Sveriges Radio, P4, 18 september.
Ralabate, P. (2011). Universal design for learning - meeting the needs of all students. A S H A Leader, 16(10), ss. 14-17.
Rantakeisu, U. (2013). Arbetslösa unga möter en välfärdsinstitution - om emotioner och institutionell exklusion. I Karlsson, L-B, Kuusela, K & Rantakeisu, U. (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 129-148.
Rönnqvist, M. (2018). ”Därför kommer många av oss lämna läraryrket”. SVT
Nyheter/Opinion. 8 aug.
https://www.svt.se/opinion/mimmi-ronnqvist-lararutbildningens-tillkortakommanden-ar-inte-det-storsta-problemet (Hämtad 2019-05-15).
Scott, W. R. (2014). Institutions and organizations: ideas, interests and identities. 4. uppl. Thousand Oaks, Calif.: SAGE Publications, Inc.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar – Kvalitetsgranskningsrapport. (Rapport 2015:2217). Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf (Hämtad 2019-03-22).
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan- en sammanställning av senare års forskning och utvärdering. (Rapport 2011). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (Allmänna råd). Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3299
Socialstyrelsen. (u.å.). Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder, användning av begreppen.
https://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio (Hämtad
2019-05-23).
Socialstyrelsen (2014). Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar [broschyr]. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-36 (Hämtad 2019-04-17).
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. ISBN: 978-91-7555-404-4. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf (Hämtad 2019-03-22).
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/ (Hämtad 2019- 04-25).
Superungar. Säsong 1, avsnitt 2. (2018). [TV-program]. Utbildningsradion, SVT1, 1 nov. https://urplay.se/program/207742-superungar-oliver (Hämtad 2019-03-21).
Svedberg, L & Wollter, F. (2013). Att benämna den sociala utsattheten- från fattigdom till utanförskap. I Karlsson, L-B, Kuusela, K & Rantakeisu, U. (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 43-68.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne och Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 208-219.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne och Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17-31.
Söderqvist, Å., Bülow, P.H., Sjöblom, Y. (2016). Att bygga en tillfällig allians -
metodologiska frågor vid intervjuer med ensamkommande barn och unga. Socialvetenskaplig tidskrift, 3(4), ss. 239-257.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups.
Thompson, R. (2011). Individualisation and social exclusion: the case of young people not in education, employment or training. Oxford Review of Education. 37(6), ss. 785-802. DOI: 10.1080/03054985.2011.636507.
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3. uppl. Stockholm: Liber
Tideman, M & Svensson, O. (2013). Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning- motstånd, makt och gemenskap. I Karlsson, L-B, Kuusela, K & Rantakeisu, U. (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 185-207.
Tufvesson, C. (2007) Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on children with ADHD, Autism and Down's syndrome. Diss. Lund: Lunds Universitet. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=598853 (Hämtad 2019-03-22).
UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf (Hämtad 2019-05-14).
Utbildning och skola (2016). BO kritisk mot skolan - möt funktionshindrade bättre [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1, 22 mars.
Vetenskapsrådet. (2002). [Riktlinjer]. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-03-11).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Riktlinjer]. https://www.vr.se/analys-och- uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 2019-03-22).
Watson, M. (2014). Bad kids gone good: A narrative inquiry study of alternative education graduates. Diss. Texas: Texas A&M University.
https://tamucc-ir.tdl.org/bitstream/handle/1969.6/562/Michael%20L.%20Watson.pdf?sequence=1&isAllowe d=y (Hämtad 2019-05-14).
Yin, R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Zhong, Y. (2012). Universal Design for Learning (UDL) in Library Instruction. College & Undergraduate Libraries, 19(1), ss. 33-45. DOI: 10.1080/10691316.2012.652549.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne och Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 55-66.