Avslutande diskussion

Vår bedömning är att vi har fått fram bra litteratur som har medfört att vi har kunnat uppnå vårt syfte med den här studien. Valet med att göra en litteraturstudie ledde till att vi har kunnat sammanställt olika sorters studier och därigenom kunnat utveckla deras resonemang och perspektiv. Detta för att själva kunna dra konkreta slutsatser som kan bidra till något nytt i framtida forskningsstudier. Våra slutsatser har konkretiserat det andra forskare kommit fram till genom att vi sammanställt flera olika resultat och analyser som tar upp olika delar av det vi behövt för vår studie. Genom sammanställningen har vi sedan kopplat ihop dessa delar för att dra nya och konkreta slutsatser. Vi har valt att i vårt resultat samt analys lyfta litteratur som visar olika perspektiv på ämnet social segregation och hur detta uppstår. Att vi i resultatkapitlet lyfte olika kritiska perspektiv har gjort att vi kunnat vara kritiska i analysen, när vi dragit slutsatser och att vi har fått tagit hänsyn till vad som verkar mest troligt utifrån all vår litteratur. Detta kan ses som en svaghet med vår studie, då om vi gjort en empirisk studie hade vi fått uppleva dessa faktorer själva och bildat oss en egen uppfattning om den sociala segregationens påverkan på elevers skolgång. Vilket hade kunnat bidra till att det varit enklare att dra slutsatser. Dock ser vi fler styrkor i att vi valde att arbeta med en

litteraturstudie. Detta för att vi kunnat se olika perspektiv samt kunnat gå djupare in på vad annan forskning faktiskt visar. Vi ville även se hur det fungerar i hela Sverige vilket gjorde det viktigt för oss att inte enbart få intryck från ett fåtal städer. Genom att använda den metod vi gjorde blir en styrka att vår slutsats går att applicera på hela Sverige och inte enbart ett område. Vår bedömning är att detta kan göra det enklare för andra studier att i framtiden dra nya slutsatser angående social segregation samt dess påverkan på elevers skolgång och resultat.

Något vi skulle tycka vore intressant efter att ha avslutat denna litteraturstudie vore att se forskning på hur detta mer konkret kan motarbetas samt hur skolan egentligen skulle se ut om detta gjordes. Våra personliga reflektioner utifrån detta arbete är att det har varit svårt att hitta litteratur som tar upp allt vi velat få reda på och har därför gjort att vi fått hitta vissa delar i olika litteraturer. Detta kan dock även ses som positivt då vi fått se olika perspektiv och kunnat använda oss av dessa genom att sammanställa dem och därigenom dra egna slutsatser.

Referenslista

Brinkkjaer, Ulf., & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur AB: Lund.

Bouakaz, Laid., & Taha Rehan. (2016). Kampen om att bli elev. i Lund, Anna & Lund, Stefan (red.) (2016), Skolframgång i det mångkulturella samhället. Studentlitteratur AB: Lund.

Bunar, Nihad. (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB: Stockholm.

Bunar Nihad. (2009). När marknaden kom till förorten – valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor. Studentlitteratur: Lund.

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur: Stockholm.

Gruber, Sabine. (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. (Doctoral Thesis. Linköping Studies in Arts and Science No. 387) Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköping 2007. Tillgänglig: http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:23466/FULLTEXT01.pdf

Lindbom, Anders., & Almgren Ellen. (2007). ”Valfrihetens effekter på skolornas elev- sammansättning: Skolsegregationen i Sverige” i Lindbom A (red) (2007), Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet. Institutet för framtidsstudier. Stockholm: 2007.

Lindbom, Anders. (2010). School Choice in Sweden: Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation. Scandinavian Journal of Educational Research, 54 (6), 615-630.

Lindbäck, Anders., & Sernhede, Ove. (2010). Det integrerade gymnasiet och den segregerade staden: Elevers berättelser om det urbana rummet och platsens betydelse. Utbildning och demokrati 2010, 19 (1), 115-140. Tillgänglig: https://www.oru.se/globalassets/oru-

sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2010/nr1/lindback-- sernhede---det-integrerade-gymnasiet-och-den-segregerade-staden.pdf

Nationalencyklopedin (NE). (a, u.å.). Boendesegregation. NE Nationalencyklopedin AB. Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/boendesegregation

Nationalencyklopedin (NE). (b, u.å.). Etnisk segregering. NE Nationalencyklopedin AB. Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnisk-segregering

Nilsson, Henrik. (2015). Kultur och utbildning – en tolkning av två grundskolors

mångkulturella kontexter, Linnaeus University Dissertation No 207/2015, ISBN: 978-91- 87925-44-3. Tillgänglig: http://lnu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:783439/FULLTEXT01.pdf

Regeringskansliet. (u.å.). Nyanländas etablering. Regeringskansliet: Stockholm. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas-etablering/

Schwartz, Anneli. (2013). Pedagogik, plats och prestationer. En etnografisk studie om en skola i förorten. (Doctoral Thesis, Gothenburg studies in educational sciences, 340). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:877047/FULLTEXT01.pdf

Sernhede, Ove., & Tallberg Broman, Ingegerd. (2014). Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber: Stockholm.

Siris Skolverket. (2018). Grundskolan - Elevstatistik. Läsåret 2016/17. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=gr_elever&p _sub=1&p_flik=G&p_ar=2016&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Val av grundskola. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017a). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 455. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017b).Betyg i grundskolan årskurs 6 vårterminen 2017. samt Betyg i grundskolan årskurs 9 läsår 2016/17. Stockholm, Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg- arskurs-6/betyg-i-grundskolan-arskurs-6-varterminen-2017-1.264676 samt

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg-ak- 9/betyg-i-grundskolan-arskurs-9-lasar-2016-17-1.263731

Skolverket. (2018). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket.

Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis - introduktion till vetenskapsfilosofi. Gleerups Utbildning AB: Malmö.

Trumberg, Anders. (2011). Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], (Doctoral Thesis. Örebro studies in Human Geography 6). Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:396257/FULLTEXT01.pdf

TT. (2016). Miljarder till kommuner och integration. Svenska dagbladet. Hämtad 2018-05-

Bilagor

Bilaga 1 Redovisning av litteratursökning Vetenskapliga artiklar: Sökning Sökmotor Sökord Fritext/ämnesord

Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 ERIC- Ebsco Segregation and Sweden and Pupils

Peer Reviewed, 2000–2018 7 2 1 #2 ERIC- Ebsco

Segregation and School and Sweden

Peer Reviewed, 2000–2018

33 3 1

Valda artiklar

Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn

Utbildning och Demokrati 2010, 19 (1), 115-140

Anders Lindbäck & Ove, Sernhede (2010)

Det integrerade gymnasiet och den

segregerade staden: Elevers berättelser om det urbana rummet och platsens betydelse.

Scandinavian Journal of Educational Research, 54 (6), 615-630.

Anders Lindbom (2010)

School Choice in Sweden: Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation.

Vetenskapliga avhandlingar: Sökning

Sökmotor

Sökord Begränsningar Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 Libris Segregation* skola* Örebro Universitetsbibliotek 40 2 2 #2 Libris Social segregation* Örebro Universitetsbibliotek 69 1 1 #3 Libris Segregation* elever* Örebro Universitetsbibliotek 16 1 1 #4 Swepub Social segregation* skola* Doktorsavhandling 18 6 3 Valda avhandlingar

Avhandlingens namn Författare/årtal Lärosäte/förlag

Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola,

segregation, integration och multikulturalism.

Nihad Bunar (2001) Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, Stockholm.

Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik.

Sabine Gruber (2007)

(Doctoral Thesis. Linköping Studies in Arts and Science No. 387) Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköping 2007

Skolframgång i det mångkulturella samhället.

Anna Lund & Stefan Lund (2016)

Pedagogik, plats och prestationer. En etnografisk studie om en skola i förorten.

Anneli Schwartz (2013)

(Doctoral Thesis, Gothenburg studies in educational sciences, 340). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser.

Ove, Sernhede & Ingegerd Tallberg Broman (2014)

Liber, Stockholm.

Den delade skolan.

Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet.

Anders, Trumberg (2011)

[Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school

system], (Doctoral Thesis. Örebro studies in Human Geography 6). Örebro: Örebro Universitet.

Bilaga 3

In document Social segregations påverkan på elevers skolgång och resultat (Page 37-44)