10. Slutsatser 36
10.3 Avslutande diskussion 42
Vi förväntade oss med denna studie att se tydligt resultat, för att kunna dra slutsatser om i vilken grad USA, EU och Tyskland uppfyller kriterierna i Dahls demokratimodell. Studiens utfall visar istället att det inte är ett självklart svar. Detta eftersom det är svårt att mäta legitimitet, då andra aspekter kan spela in i medborgarnas uppfattning av det demokratiska systemet. De tre systemen har olika utformningar och ger därför olika utfall och konsekvenser för den demokratiska
legitimiteten. Vi kunde genom resultatet dock dra slutsatsen att Tysklands konstitutionella system tycks kunna leda till en högre legitimitet utifrån Dahls kriterier än de övriga systemen.
En viktig diskussion att föra vidare är den eventuellt bristande demokratiska processen, i form av den institutionella utformningen genom ett ”first-past-the-post”-system i USA. Detta i aspekten av att det två gånger under de senaste 18 åren inträffat att den vinnande
presidentkandidaten förlorat “the popular vote”, det vill säga medborgarnas röst. Den nuvarande presidenten, Donald Trump fick 2,9 miljoner färre röster än sin konkurrerande kandidat Hillary Clinton, men vann de avgörande elektorrösterna. År 2000 vann även George W. Bush trots att den konkurrerande kandidaten Al Gore vann cirka 537 000 mer “popular votes” (Pew Research Center 2016). Detta kan diskuteras vara en problematik för demokratin, framför allt i förhållande till röstjämlikhet, då vissa röster väger tyngre än andras och därmed kan majoriteten av
medborgarnas röster fortfarande förlora all politisk representativitet.
En slutlig aspekt värd att nämna för vidare forskning är att det finns begränsningar för medborgarna att delta i den demokratiska processen i samtliga tre system. Alla tre har genom studiens gång visat på tendenser på låg politisk kunskap, avtagande valdeltagande och andra
43 hinder som kan tänkas skapa en bristande demokrati. Det hade varit av intresse att vidare
undersöka vad dessa avvikelser och begränsningar kan bero på, genom att undersöka vilka grupper av medborgare som tenderar att uteslutas från den demokratiska processen. Då resultatet visat på att det finns variationer i den demokratiska legitimiteten ur olika aspekter, finns ett stort behov att studera de hinder innan grundidén om demokrati går förlorad.
Referenser
LitteraturDahl, R. (1989). Democracy and it’s critics. New Haven: Yale University Press.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. Hague, R. & Harrop, M. (2013). Comparative Government And Politics- An Introduction. 9th Edition. Basingstoke: Palgrave MacMillan.
Halperin, S. & Heath, O. (2017). Political Research: Methods and Practical Skills. Oxford: Oxford University Press.
Levitsky, S. & Ziblatt, D. (2018). How Democracies Die. New York: Crown Publishing Group.
Lindahl, R. (2009). Utländska politiska system. Stockholm: SNS förlag. Tallberg, J. (2016). EU:s Politiska System. Lund: Studentlitteratur AB.
Källor
Asylum Information Database (2018). Germany.
http://www.asylumineurope.org/reports/country/germany [2018-05-27]
Berning, C.C., (2017). Alternative für Deutschland (AfD) – Germany’s New Radical Right-wing Populist Party (Rapport 15(4)). München: ifo Institute. https://www.cesifo- group.de/DocDL/dice-report-2017-4-berning-december.pdf
44 Bundeszentrale für politische Bildung (2018). Strengthening Democracy - Fostering a Civil Society. http://www.bpb.de/die-bpb/138853/our-mission-and-activities [2018-05-20]
Deutscher Bundestag (u.å.a). Function and role.
https://www.bundestag.de/en/parliament/function#url=L2VuL3BhcmxpYW1lbnQvZnVuY3Rpb
24vMTk3NjA4&mod=mod454186 [2018-05-14]
Deutscher Bundestag (u.å.b). Parliamentary groups in the German Bundestag.
https://www.bundestag.de/en/parliament/groups#url=L2VuL3BhcmxpYW1lbnQvZ3JvdXBzL2d
yb3Vwcy1kaXN0cmlidXRpb24vMTk3NjQ0&mod=mod487054 [2018-05-15]
Deutscher Bundestag (2013). Election of Members of the German Bundestag.
https://www.bundestag.de/en/parliament/elections/electionresults/election_mp/245694 [2018-05-
05]
de Veyga, G. (2016). The Disenfranchisement of the American Electorate. The Academic Forum, 18(1), ss. 13-16.
https://www.njcu.edu/sites/default/files/5_the_disenfranchisement_of_the_american_electorate_ 0.pdf
Di Mauro, D. (2016). Economic Crisis and Electoral Participation in European Elections: An assessment of the relationship. The Open Journal of Sociopolitical Studies, 9(1), ss. 46-71. DOI: 10.1285/i20356609v9i1p46
EUR-Lex [Elektronisk resurs]: Rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet. (2008-). Tillgänglig på Internet: http://eur-lex.europa.eu/legal-
content/SV/LSU/?uri=CELEX:31993L0109
Europa Teacher’s Corner (2018). Looking for teaching resources about the European Union?
45 Europaparlamentet (u.å.). Medborgarinitiativet.
http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/20150201PVL00039/Medborgarinitiativet
[2018-05-20]
Europaparlamentet (2018). Europaparlamentet: Valsystem,
http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_1.3.4.html [2018-
04-18]
European Commission (2015). Public Opinion in the European Union (Standard Eurobarometer 83). Bryssel: European Commission.
http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/eb/eb83/eb83_first_en.pdf
European Parliament (u.å.). Organisation.
http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/en/20150201PVL00010/Organisation [2018-05-
11]
European Parliament (2016). The European Parliament: The Citizen’s Voice in the EU [broschyr]. http://www.europarl.europa.eu/pdf/divers/EN_EP%20brochure.pdf
European Parliament (2018). The European Parliament: Electoral Procedures.
http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/en/displayFtu.html?ftuId=FTU_1.3.4.html [2018-
05-04]
European Parliamentary Research Service (2014). 2014 European elections: national rules [faktablad]. http://www.europarl.europa.eu/eplibrary/InfoGraphic-2014-European-elections-
national-rules.pdf
European Union (u.å.). Institutions and bodies. https://europa.eu/european-union/about-
46 Europeiska Unionen (2018). Europaparlamentet. https://europa.eu/european-union/about-
eu/institutions-bodies/european-parliament_sv [2018-04-27]
Eurostat Press Office (2015). EU population up to 508.2 million at 1 January 2015 [faktablad].
http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6903510/3-10072015-AP-EN.pdf/d2bfb01f-
6ac5-4775-8a7e-7b104c1146d0)
Fung, A. (2006). Varieties of participation in complex governance. Public Administration Review, 66(1), ss. 66-75. https://search-proquest-
com.db.ub.oru.se/docview/197174056/fulltextPDF/E0F6A0B5C15047D5PQ/1?accountid=8028
German Law Archive (2013). Federal Electoral Law.
https://germanlawarchive.iuscomp.org/?p=228 [2018-05-27]
International IDEA (2018a). Germany. https://www.idea.int/data-tools/question-countries-
view/441/92/ctr [2018-04-27]
International IDEA (2018b). United States. https://www.idea.int/data-tools/country-view/295/40
[2018-04-27]
International IDEA (2018c). Voting age population. https://www.idea.int/data-tools/question-
view/463 [2018-04-27]
Kesselman, D. (2012). Direct Democracy on Election Day: Ballot Measures as Measures of American Democracy. Transatlantica, (1/2011), ss. 1-16.
http://journals.openedition.org/transatlantica/5279
Klijn, E.H. & Edelenbos, J. (2012). The Influence of Democratic Legitimacy on Outcomes in Governance Networks. SAGE Publications, 45(6), ss. 627-650. DOI:
47 Kriesi, H. (2013). Democratic legitimacy: Is there a legitimacy crisis in contemporary politics?. Politische Vierteljahresschrift, 54(4), ss. 609-638.
http://www.jstor.org/stable/24201256?seq=26#page_scan_tab_contents
Landguiden (2017a). Politiskt system. https://www-ui-se.db.ub.oru.se/landguiden/lander-och-
omraden/nordamerika/usa/politiskt-system/ [2018-04-27]
Landguiden (2017b). Politiskt system. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-
omraden/europa/tyskland/politiskt-system/
Landguiden (2018). Aktuell politik. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-
omraden/europa/tyskland/aktuell-politik2/ [2018-05-01]
Mayhew, D.R. (2015). Robert A. Dahl: questions, concepts, proving it. Journal of Political Power, 8(2), ss. 175-187. DOI: 10.1080/2158379X.2015.1054581
National Conference of State Legislatures (2016). States and Election Reform [faktablad].
http://www.ncsl.org/Documents/Elections/The_Canvass_May_2016.pdf
National Conference of State Legislatures (2017). Felon Voting Rights.
http://www.ncsl.org/research/elections-and-campaigns/felon-voting-rights.aspx [2018-05-15]
Nonprofit VOTE (u.å.). Voting and Homelessness. https://www.nonprofitvote.org/voting-in-
your-state/special-circumstances/voting-and-homelessness/ [2018-05-05]
Norris, P. (1997). Choosing Electoral Systems: Proportional, Majoritarian and Mixed Systems. International Political Science Review, 18(3), ss. 297-312. DOI 10.1177/019251297018003005 Parvin, P. (2018). Democracy Without Participation: A New Politics for a Disengaged Era. Res Publica, 24(1), ss. 31-52. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s11158-017-9382-1
48 Pedroza, L. (2013). Access to Electoral Rights (RSCAS/EUDO-CIT-ER 2013/13). Florence: European University Institute
https://www.researchgate.net/publication/316880627_Access_to_Electoral_Rights_in_Germany
Pew Research Center (u.å.) About Pew Research Center. http://www.pewresearch.org/about/
[2018-05-27]
Pew Research Center (2016). Trump’s victory another example of how Electoral College wins are bigger than popular vote ones. http://www.pewresearch.org/fact-tank/2016/12/20/why-
electoral-college-landslides-are-easier-to-win-than-popular-vote-ones/ [2018-05-27]
Pew Research Center (2017a). 1. Many unhappy with current political system.
http://www.pewglobal.org/2017/10/16/many-unhappy-with-current-political-system/ [2018-05-
15]
Poptcheva, E.M. (2015). Disenfranchisement of EU citizens resident abroad (PE 564.379). Bryssel: Europaparlamentet.
http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/564379/EPRS_IDA(2015)564379_E N.pdf
Regeringskansliet (2017). Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Tyskland 2015–2016. Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/498cdf/contentassets/040e70c0b2514396bcbfccf13f266222/tyskland--
-manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2015-2016.pdf
Sánchez Gassen, N.E. (2015). Germany’s future electors: Developments of the German
electorate in times of demographic change. Wiesbaden: Springer VS. DOI 10.1007/978-3-658- 06942-1
49 Schmidt, V. (2013). Democracy and Legitimacy in the European Union Revisited: Input, Output and 'Throughput'. Political Studies Association, 61(1), ss. 2-22. doi: 10.1111/j.1467-
9248.2012.00962.x
Seabrook, N.R., Dyck, J.J. & Lascher Jr. E.L. (2015). Do Ballot Initiatives Increase General Political Knowledge?. Political Behavior, 37(2), ss. 279-307. DOI 10.1007/s11109-014-9273-5
The Electoral Knowledge network. Parties and Candidates.
http://aceproject.org/main/english/pc/pcc07.htm [2018-05-27]
The Federal Government (u.å.a). Basic Law.
https://www.bundesregierung.de/Content/EN/StatischeSeiten/breg/basic-law-content-
list.html?nn=447370#doc94410bodyText4 [2018-05-15]
The Federal Returning Officer (u.å.a). Election to the 19th German Bundestag on 24 September 2017. https://www.bundeswahlleiter.de/en/bundestagswahlen/2017.html [2018-05-02]
The Federal Returning Officer (u.å.b). Germans abroad.
https://www.bundeswahlleiter.de/en/bundestagswahlen/2017/informationen-waehler/deutsche-
im-ausland.html [2018-05-10]
The Federal Returning Officer (u.å.c). Information for voters.
https://www.bundeswahlleiter.de/en/bundestagswahlen/2017/informationen-waehler.html [2018-
05-20]
The Federal Returning Officer (u.å.d). Postal ballot.
https://www.bundeswahlleiter.de/en/bundestagswahlen/2017/informationen-
waehler/briefwahl.html [2018-05-18]
The White House (u.å.). The Legislative Branch.
50 Tony Blair Institute For Global Change (2017). European Populism: Trends, Threats and Future Prospects. https://institute.global/insight/renewing-centre/european-populism-trends-threats-and-
future-prospects [2018-05-17]
United States House of Representatives (u.å.). The House Explained. https://www.house.gov/the-
house-explained [2018-05-11]
United States Senate (u.å.a). Constitution of the United
States. https://www.senate.gov/civics/constitution_item/constitution.htm [2018-05-27]
United States Senate (u.å.b). Senators Born Outside the United States. https://www.senate.gov/senators/Foreign_born.htm [2018-04-28]
USA.gov (u.å.). Voting and Elections. https://www.usa.gov/voting [2018-05-27]
USA.gov (2018a). Branches of Government. https://www.usa.gov/branches-of-government
[2018-05-15]
USA.gov (2018b). Midterm Congressional, State, and Local Elections.
https://www.usa.gov/midterm-state-and-local-elections [2018-05-25]
USA.gov (2018c). Presidential Election Process. https://www.usa.gov/election [2018-04-28]
USA. gov (2018d). Register to Vote and Confirm or Change Registration.
https://www.usa.gov/register-to-vote [2018-05-02]
USA.gov (2018e). Voting and Election Laws. https://www.usa.gov/voting-laws [2018-05-27]
U.S. Election Assistance Commission (u.å.). A Voter’s Guide to Federal Elections [broschyr].
51 Worldometers (2017a). U.S. Population. http://www.worldometers.info/world-population/us-
population/ [2018-04-27]
Worldometers (2017b). Germany Population. http://www.worldometers.info/world-
population/germany-population/ [2018-04-27]
Your Europe (2017). European Parliament elections.
https://europa.eu/youreurope/citizens/residence/elections-abroad/ep-elections/index_en.htm
[2018-05-20]
Bilagor
Bilaga 1.
USA Lagar, regler och statliga bestämmelser
1. Effektivt
deltagande - Alla stater kräver att politiska kandidater ska vara amerikanska medborgare. Det finns dock ingen lag i USA:s konstitutionen som har krav på att kandidater till statliga
val ska vara födda i USA (United States Senate u.å.b).
- Kongressen (representanthuset och senaten) har inga lagar angående dubbelt medborgarskap (United States Senate u.å.a)
- För att kandidera som president krävs medborgarskap sen födsel, varit bosatt i USA i 14 år samt ha minimiålder på 35 år (USA.gov 2018c).
- För att kandidera till senaten krävs 9 års medborgarskap samt en minimiålder på 30 år (USA.gov 2018b).
- För att kandidera till representanthuset krävs 7 års medborgarskap samt en minimiålder på 25 år (USA.gov 2018b).
2. Röstjämlikhet - Människor som tjänstgör inom militären eller är bosatta utanför landet kan använda
sig av Federal Post Card Application (FPCA) för ansökan av registrering och i sin frånvaro vid röstning (U.S. Election Assistance Commision u.å., s. 2).
- De väljare som inte kan rösta under valdagen kan rösta i sin frånvaro (U.S. Election Assistance Commision u.å., s. 3).
- Man kan i vissa stater även rösta i förtid genom att skicka in sin röst via post eller personligen lämna in rösten till den lokala vallokalen (U.S. Election Assistance Commision u.å., s. 5).
- Hemlösa kan registrera sig för att rösta inom alla delstater. Det rekommenderas att de listar sig på en adress. Är detta inte möjligt, kan hemlösa registrera ett gathörn eller en park som deras bostad (Nonprofit VOTE 2018)
- Alla delstater förutom North Dakota kräver röstregistrering (USA.gov 2018d). - Delstaterna har olika deadlines för när sista dagen för registrering inträffar (U.S. Election Assistance Commision u.å., s. 3).
- Varje delstat har olika riktlinjer. Det gör att de som röstar i sin frånvaro kan behöva ge en anledning till varför (U.S. Election Assistance Commision u.å., ss. 3–4). - Väljarnas rösträtt är begränsade till de distrikt väljarna är bosatt. Minst 24 stater har ett lagstadgat krav angående att röstberättigade måste avse att fortsätta bo i staten för
52 att kvalificera sig som bosatt och få rösta i den staten (National Conference of State Legislatures 2016).
3. Upplyst
förståelse - Den amerikanska statens initiativ till röstningsåtgärder såsom medborgarinitiativ (namninsamling) och folkomröstning har enligt empiriska resultat inte visat på ökat
politisk kunskap hos medborgarna (Nicholas R. Seabrook, Joshua J. Dyck, Edward L. Lascher Jr. 2015, s. 279).
- Den amerikanska statens initiativ att lägga till fler åtgärder vid röstning påverkar de amerikanska väljarnas förmåga negativt att översätta sina preferenser till politiska beslut. Dessa institutionella hinder som kan tänkas försvåra förvärvet av politisk kunskap genom att skapa ett alltför komplicerat val-scenario (Seabrook et al. 2015, s. 299).
- På USA.gov har medborgare möjlighet att hitta information angående röstning, under fliken “Voting and Elections” (USA.gov u.å.).
4. Kontroll över dagordning
- Representanthuset är USA:s representativa institution och besitter en viss exekutiv makt i form av att initiera prövningsförfaranden och skattebeslut (United States House of Representatives u.å.).
- Representanthuset representerar medborgarna i USA:s 50 delstater utifrån en proportionell fördelning av befolkningen (United States House of Representatives u.å.).
- Kongressen (senaten och representanthuset) som är USA:s representativa organ har enligt konstitutionen betydande befogenheter, där den lagstiftande makten är stor. Kongressen är den del av parlamentet som har makt att skapa nya lagar och ändra befintliga lagar (The White House u.å.)
- Fem geografiska områden som tillhör USA (the District of Columbia, the Virgin Islands, Guam, American Samoa och the Commonwealth of the Northern Mariana Islands) har särskilda bestämmelser, med en delegerad representant per område som sitter i representanthuset. De har samma befogenheter som de andra representanterna, men får inte rösta när kammaren träffas (United States House of Representatives u.å.). - Det finns även en bosatt kommissionär som representerar Puerto Rico i
representanthuset. Kommissionären har samma befogenheter men får inte rösta när kammaren träffas (United States House of Representatives u.å.).
- “Medborgarinitiativ”, det vill säga att samla in ett föreskrivet antal giltiga signaturer från röstberättigade för att kunna ta upp frågorna på dagordningen är endast tillåtet i 24 stater (Donna Kesselman 2012, s. 2).
- USA baserat på ett ”first-past-the-post”-system, vilket betyder att kandidater inte behöver passera ett lägsta tröskelvärde eller vinna “absolut majoritet”. Politiska kandidater behöver endast en röst mer än sina konkurrenter för att vinna hela valkretsen och därmed all representation (Pippa Norris 1997, s. 3).
5. Alla är
inkluderade - Tre grundprinciper man utgår ifrån för att man ska vara röstberättigad: man ska vara amerikanska medborgare, medborgaren ska uppfylla sina tillståndskrav på sitt boende
i landet och att man ska vara 18 år (USA.gov 2018d).
- I Maine och Vermont förlorar förbrytare inte rättigheten att rösta, även om de fängslade (National Conference of State Legislatures 2017).
- Många konstitutionella ändringar och federala lagar har stiftats genom åren för att säkerställa att alla amerikaner har rätt att rösta och möjlighet att utöva denna rätt (USA.gov 2018e).
- Vissa delstater tillåter att man som 17-årig medborgare kan registrera sig för att rösta om man är 18 år på valdagen (USA.gov 2018d).
- Icke-amerikanska medborgare, personer som är fällda för brott och psykisk
funktionsnedsättning (de två sistnämnda varierar beroende på vilken delstat man bor i) får inte rösta (USA.gov 2018d).
53 - I 14 delstater samt “the District of Columbia”, förlorar förbrytare rättigheten att rösta under fängelsetiden. De återfår rösträtten när det blir frisläppta (National Conference of State Legislatures 2017).
- I 21 delstater förlorar förbrytare rösträtten under fängelsetiden samt under en tid efteråt när de är frisläppta (men under bevakning/skyddstillsyn) (National Conference of State Legislatures 2017).
- I 13 delstater förlorare förbrytare rösträtten på obestämd tid efter vissa brott. Då kan det krävas en guvernörs benådning för att rösträtten ska återställas, eller att förbrytare kan stå inför ytterligare väntetid efter avslutad sittning (inklusive
bevakning/skyddstillsyn) (National Conference of State Legislatures 2017).
Bilaga 2.
Tyskland Lagar, regler och statliga bestämmelser
1. Effektivt
deltagande - Minimiåldern för att få kandidera i valet till Europaparlamentet fastställs genom lagar och regler på nationell nivå. I femton länder är minimiåldern 18 år, i tio länder är
minimiåldern 21 år, i ett land är minimiåldern 23 år och i två länder är minimiåldern 25 år (European Parliamentary Research Service 2014, ss. 1–2)
- Man kan kandidera med dubbelt medborgarskap, det vill säga kandidater i ett land kan även vara medborgare i ett annat EU-land för att kandidera till Europaparlamentet (The Electoral Knowledge network u.å.).
- Det finns inget krav om man får eller inte får vara religiös när man kandiderar till Europaparlamentet (EUR-lex 2008).
- Det finns särskilda regler i de länder inom EU där icke-medborgare utgör mer än 20% av de totala väljarna, exempelvis Luxemburg. Värdlandet kan då kräva ytterligare ett uppehållstillstånd innan icke-medborgaren får kandidera i valet (Your Europe 2017).
- Villkoren för att kandidera i val gäller under samma förutsättningar som gäller för landet som EU-medborgare bosätter sig i. Därmed kan det skilja hur lång period man ska ha varit bosatt i ett land för att kandidera till Europaparlamentet (Your Europe 2017).
2. Röstjämlikhet - Som EU-medborgare har man rätt att delta i valet till Europaparlamentet om man
bor i ett annat europeiskt land (Your Europe 2017).
- Som EU-medborgare röstar man under samma villkor som medborgarna i landet man är bosatt i (Your Europe 2017).
- I EU-länderna Belgien, Cypern, Grekland och Luxemburg gäller obligatorisk röstning. Det innebär att man som medborgare är skyldig att delta i valet till Europaparlamentet (Your Europe 2017).
- Det krävs registrering för att få rösta om EU-medborgare bosatt i ett annat EU-land än ens hemland (Your Europe 2017).
- Det kan krävas ytterligare ett uppehållstillstånd för att delta i valet till
Europaparlamentet, då det finns regler inom vissa EU-länder där icke-medborgarna utgör 20% av de totala väljarna. Idag gäller det enbart Luxemburg (Your Europe 2018).
- Det finns inget som antyder att man kan rösta i sin frånvaro/förtidsrösta till Europaparlamentet (European Parliament 2018).
3. Upplyst
förståelse - Europaparlamentet har tagit fram en broschyr som beskriver en invånares röst i EU. Den tar bland annat upp de viktigaste resultaten som EU har uppnått, vilka
institutioner som finns i EU och vilken makt/roll Europaparlamentet besitter (European Parliament 2016).
- Under Europeiska Unionens internationella sida har de tagit fram ‘Teacher’s Corner’ som innehåller material om EU för alla åldrar. Det är främst riktat mot lärare och dess elever (Europa Teacher’s Corner 2018).
54 4. Kontroll över
dagordning - Europaparlamentet, som är den institutionen där medborgarna blir representerade, har som huvudsakliga funktion att kontrollera den verkställande makten, att besluta
om den gemensamma budgeten samt att medverka i lagstiftningsärenden (Tallberg 2016, ss. 99–100).
- EU har ett medborgarinitiativ, vilket är ett verktyg som tillåter medborgare att föreslå lagförändringar där EU-kommissionen har befogenhet att föreslå lagstiftning (exempelvis jordbruk, miljö och handel). Det krävs sju myndiga medborgare från minst sju olika medlemsländer som skapar gruppen och initiativet kräver minst en miljon underskrifter för att kommissionen ska ta ställning till förslaget
(Europaparlamentet u.å.).
- Medlemsländerna får fastställa ett lägsta tröskelvärde gällande valet till Europaparlamentet själva, men den får dock inte överstiga 5% (European Parliamentary Research Service 2014, s. 2).
- Europaparlamentet är det enda direktvalda institutionen inom EU som även är den svagaste av tre organ i EU:s lagstiftningstriangel (Tallberg 2016, s. 179)
- Då de övernationella dragen i EU har blivit med framträdande, har medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar att nationella regeringar försvagats. Det beror på att EU:s övernationella institutioner erhåller egen beslutskompetens på vissa områden (Tallberg 2016, s. 181).
5. Alla är
inkluderade - Minimiåldern för att vara röstberättigad i valet till Europaparlamentet fastställs genom lagar och regler på nationell nivå. I alla medlemsländer förutom Schweiz är
minimiåldern för att rösta 18 år. I Schweiz är minimiåldern 16 år (European Parliamentary Research Service 2014, s. 2)
- Inom EU tilldelas samtliga myndiga medborgare i medlemsstaterna en generell rösträtt (Eva-Maria Poptcheva 2015, s. 3).
- Det finns, trots generell rösträtt, restriktioner inom medlemsländerna såsom ålder, psykisk funktionsnedsättning och kriminella aktioner (Poptcheva 2015, s. 3). - I sex stycken medlemsstater (Irland, Danmark, Cypern, Malta, Tyskland och Storbritannien) förlorar medborgarna rösträtten om de bor i ett tredje land (ett land utanför EU). I Danmark och Tyskland ser dock restriktionerna annorlunda ut. I Danmark förlorar medborgare ej rösträtten om man bor i ett tredje land om man ämnar återvända inom två år. I Tyskland förlorar man inte rösträtten i ett tredje land om man har varit permanent bosatt i landet efter man har fyllt 14 år, för en oavbruten period på tre månader under de senaste 25 åren. Eller om man är bekant med den tyska politiska situationen och påverkas av den (Poptcheva 2015, ss. 12–13).
- I valet till Europaparlamentet fråntar Irland och Storbritannien rösträtten om man är bosatt i en annan EU-medlemsstat (Poptcheva 2015, ss. 12–13).
Bilaga 3.
Tyskland Lagar, regler och statliga bestämmelser