Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Studien utgick ifrån följande frågeställningar:
• Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut?
• Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: Skola, familj och kamrater?
• Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas?
Den avslutande diskussionen har för avsikt att ta upp de mest intressanta resultaten och knyta samman dessa till den existerande forskningen.
4.1 Diskussion
Tidigare forskning tyder på att kamratgruppen, skolan och framförallt familjen är den viktigaste faktorn till ungdomarnas inställning till alkohol. Det mest intresseväckande resultatet i vår studie är att samtliga ungdomar har angett att det är deras närmaste kamrater som i högsta grad har påverkat deras inställning till alkohol men att även föräldrarna har en betydande del. Eftersom ungdomarna i studien samtidigt inte anser sig påverkas av grupptryck i någon större utsträckning tolkas detta som att de medvetet söker sig till kamrater som har samma inställning som de själva har. Även Lilja och Larsson menar att kamraterna har en stor betydelse för individens egna bruk av alkohol. Ungdomar tenderar att umgås med kamrater som använder samma berusningsmedel.72 Att kamratgruppen blir allt viktigare kan bero på, som Lalander skriver, att skilsmässor blir allt vanligare och könsroller i samhället löses upp.73 Eftersom största delen av storstadsungdomarna har skiljda föräldrar kan detta vara en orsak till att kamraterna anses så viktiga.
Evenshaug och Hallen redovisar forskningsresultat som påvisar att ungdomar som inte dricker alkohol ofta uppvisar två kännetecken – en svag social integrering i den dominerande kamratgruppen och en klar värdeförankring.74 Detta visade sig tydligt i både storstad och
72
Lilja och Larsson, sid. 166.
73
Lalander, sid. 64.
74
glesbygd då det klargjordes att hälften av dem som inte drack var ganska osociala, hade ett fåtal kamrater och var helt på det klara med varför alkohol bör undvikas. Eftersom kamraterna har en stor inverkan kan få kamrater medföra färre åsikter och attityder och därmed minska risken att komma i kontakt med ungdomar med riskbeteenden. Sundell däremot menar att få eller inga kamrater, alternativt asociala kamrater är riskfaktorer.75 Lilja och Larsson menar även de att ungdomar med låg social kompetens tenderar till ett högre alkoholbruk än ungdomar med högre social kompetens.76 Vår studie kan dock inte visa på att få kamrater skulle vara en riskfaktor då dessa ändå umgås med andra som inte dricker alkohol.
Asociala kamrater kan däremot ses som en riskfaktor då en av ungdomarna umgås med kamrater ur denna kategori. Rhodes skriver att om man har svårighet att skapa nya sociala kontakter utgör detta en hög risk för drogbruk.77 Detta tolkar vi som att man då kanske har lättare att falla för grupptryck. Vi har dock inte kunnat styrka detta i vår undersökning.
En riskfaktor man tydligt kan se i denna undersökning, som vi inte funnit i tidigare forskning, är att ha äldre kamrater. Ungdomarna ser upp till dessa och tar efter både beteenden och attityder.78 De äldre har också kommit längre i mognadsprocessen och har makten att köpa ut alkohol, vilket de yngre ungdomarna beundrar. Vi tror också att flickor som har äldre pojkvänner kan föras in i ett för tidigt vuxenbeteende med alkoholkonsumtion som resultat.
Catalano anser att avvikarungdomar förmodligen i många fall har en hög social kompetens men att det inte är social kompetens som värderas högt i det övriga samhället.79 Några av ungdomarna som dricker i vår studie anses sociala och har kamrater som de umgås med. En av ungdomarna från glesbygden har även fått höra att denne blir mer social när denne dricker alkohol, vilket tolkades positivt av kamraterna. Därför kan vi inte understryka att social kompetens inte värderas högt i det övriga samhället. Vidare anser Catalano att de socialt välanpassade förmodligen har lättare att byta deljag beroende på omgivningens krav och
75
Sundell, sid. 8f.
76
Lilja och Larsson, sid. 114.
77
Ibid., sid. 65.
78
Bunkholdt, sid. 178.
79
därmed undvika konflikter med omgivningen.80 Resultaten i vår studie visar dock på att även ungdomar som inte anser sig speciellt sociala och anser sig ha en trygg familj ändå kan undvika konflikter med omgivningen och dess krav. Detta kan bero på att dessa ungdomar är trygga i sig själva, även om de inte är sociala.
Vi tror att ungdomar som väljer att ställa upp i intervjuer överlag har gott självförtroende då dessa tendenser har visats i studien. Detta kan vara en anledning till att intervjuobjekten inte anser sig blivit påverkade av grupptryck i så stor omfattning. Skulle studien ha utgått ifrån en annan metod som exempelvis enkäter, skulle detta kanske ha gett en bredare syn då även ungdomar med sämre självförtroende och som i högre grad blivit utsatta för grupptryck skulle ha deltagit.
I enkätundersökningen ”Öppna för gränser” av Barnombudsmannen visade resultaten på att undervisningen om alkohol bör förbättras enligt eleverna.81 I jämförelse till detta visar tendenser i vår undersökning att undervisningen om alkohol anses vara tillräcklig och upprepande eftersom detta är saker ungdomarna redan vet. Då denna studie endast utgår ifrån två skolor skulle skillnaden kunna bero på att dessa två skolor anser alkoholfrågan som viktig, i jämförelse med andra skolor i landet.
Ramström menar att negativa känslor tillfälligt kan dämpas med hjälp av alkohol och att detta ger en distans till verkligheten.82 Detta tycks stämma överens med vår studie då det anges att en negativ och stressig skolsituation kan medföra att ungdomarna dricker mer än vanligt. Som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) rapport visar83 verkar det dock inte vara vanligt med försämrade skolprestationer som en konsekvens av alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att ungdomarna i den här undersökningen inte tycks ha utvecklat ett allvarligt alkoholberoende och fortfarande känner ett ansvar för skolan. Trots detta ansvar fanns dock både på glesbygds- och storstadsskolan en genomgående negativ inställning till skolan. Detta kan knytas an till Marklunds undersökning som presenteras i Anderssons Marias barn, där det framgår att elever som inte tycker om att gå i skolan dricker
80
Lilja och Larsson, sid. 64.
81
Barnombudsmannen: Nyberg, sid. 12.
82
Ramström, sid. 102f.
83
alkohol.84 Även i studien av Lilja och Larsson påpekas att låg skolmotivation, låga betyg och en svag utvecklad tro på sig själv kan öka risken för ett omfattande alkoholbruk.85 Detta visade sig allra tydligast på glesbygdsskolan men representerades även av storstadsskolan. Att detta visades tydligast på glesbygdsskolan kan förklaras genom att dessa elever gav klarare signaler till Lilja och Larssons ovan nämnda faktorer för ett omfattande alkoholbruk, samt att dessa hade en sämre relation till sina föräldrar och bristande eller ingen uppmuntring alls ifrån föräldrarna.
Att ungdomar med högre medelbetyg har en tendens till en lägre alkoholkonsumtion än de med lågt medelbetyg86 var något som tydligt kunde utläsas på båda skolorna. Vår studie visar också på att ungdomarna som har en stabil familjesituation har högre medelbetyg och finner sig bekvämare i skolan. Detta kan knytas an till Catalanos och Rhodes attachmentmodeller.87
Att föräldrarelationen har stor, för att inte säga avgörande betydelse för ungdomars inställning till alkohol är något som många forskare framhåller. Ofta tar ungdomarna intryck av föräldrarnas attityder gällande alkoholvanor.88 I de flesta fall har de alkoholkonsumerande och de som tagit avstånd från alkohol i vår undersökning en benägenhet att ta efter sina föräldrars beteenden. Några av ungdomarna uttalade en direkt koppling mellan sin egen och sina föräldrars inställning till alkohol medan andra menade att de inte alls påverkats. De som själva ansåg sig ha påverkats av föräldrarna var framförallt de som inte dricker alkohol. Detta är något som även Lilja och Larsson pekar på i sin forskning. De menar att föräldrar med låg alkoholkonsumtion har större möjlighet att få sina barn att avstå från alkohol.89 Ett fåtal av de ungdomar som drack menade att de inte blivit påverkade av föräldrar trots att dessa hade en relativt öppen inställning till alkohol. Detta har vi dock svårt att tro då barn, enligt Eriksson, identifierar sig med sina föräldrar, syskon, jämnåriga, lärare och andra personer som de på
84
Andersson, sid. 41.
85
Lilja och Larsson, sid. 156f.
86
Ibid., sid. 156f.
87
Ibid., sid. 64f.
88
Erling och Hwang, sid. 166.
89
något sätt ser upp till. De tar ofta efter både beteenden och attityder.90 Vi tycker oss se ett samband mellan en hög alkoholkonsumtion bland några av de intervjuades föräldrar och ungdomarnas egen inställning till alkohol, även om ungdomarna själva inte anser det vara på detta sätt. Skillnaden i ungdomarnas upplevda påverkan av föräldrarna kan relateras till Ramströms teorier om frigörelsen från sina föräldrar. I denna ingår att skaffa sig egna tankar och värderingar och samtidigt acceptera delar av föräldrarnas. Att några anser sig påverkas av föräldrarna och andra inte kan bero på att de är i olika faser i frigörelseprocessen. Den egentliga tonårstiden innefattar den starkaste frigörelsen och inträffar mellan 14 och 17 års ålder. Eftersom våra studieobjekt befinner sig mitt i denna period är det mycket möjligt att de ligger i olika faser inom perioden.
Socialt välanpassade ungdomar kan väntas uppfatta konsekvenserna för omfattande alkohol- och drogbruk som betydligt högre än avvikarungdomarnas skattningar av konsekvenserna.91 Om vi tolkar de ungdomar som inte dricker alkohol som socialt välanpassade och de ungdomar som dricker som avvikarungdomar; då kan vi se tecken på att de som inte dricker alkohol anser att deras föräldrar skulle bli förvånade och besvikna på dem om de drack alkohol. Samtidigt som det kom fram att föräldrarna till ungdomarna som dricker alkohol skulle vara förstående och peka på att ungdomarna får ta sina egna konsekvenser av alkoholkonsumtionen. Detta tycker vi visar på att de socialt välanpassade ungdomarna faktiskt uppfattar konsekvenserna högre, dels därför att de skulle göra sina föräldrar besvikna.
Något som ofta återkommer i ungdomsforskning är förekomsten av konflikter mellan ungdomarna och deras föräldrar. En anledning till dessa konflikter är ungdomars sökande efter en identitet då förhållandet till föräldrarna ofta sätts på prov. I CAN: s rapport framgår att relationsproblem med föräldrar förekommer på grund av alkoholkonsumtion.92 Vi har även sett att det kan vara tvärtom. Alkoholkonsumtionen kan bli en följd av konflikter med föräldrarna då detta medför att ungdomarna inte vill vara hemma och därför umgås mer med kamrater, kamrater som dricker alkohol.
90
Bunkholdt, sid. 178.
91
Lilja och Larsson, sid. 64.
92
Många forskare är eniga om att olika skydds- och riskfaktorer bidrar till barn och ungdomars utveckling. I de fall ungdomarna dricker alkohol i glesbygden hittar vi riskfaktorer som: Allvarliga konflikter mellan föräldrarna, unga föräldrar och där en dålig känslomässig kontakt mellan familjemedlemmarna förekommer.93 Hos de ungdomar som inte dricker alkohol i glesbygden kan vi tydligt se förekomsten av viktiga skyddsfaktorer: Stabilt äktenskap mellan föräldrarna, föräldrarnas goda känslomässiga kontakt med sina barn samt att föräldrarna övervakar barnens agerande.94 I storstaden däremot kan vi se motsatsen hos de flesta ungdomarna gällande dessa faktorer. I de fall där ungdomarna konsumerar alkohol beskrivs stabila äktenskap, en god kontakt till föräldrarna, samt föräldrar som bryr sig om och övervakar sina barn. I vissa fall där ungdomarna helt tagit avstånd från alkoholen beskrivs faktorer som i Sundells rapport ses som riskfaktorer. Exempelvis separerade föräldrar som medfört en sämre relation till en av föräldrarna och en inkonsekvent uppfostran. En anledning till att dessa skillnader förekommer mellan glesbygd och storstad kan bero på att kamraterna är den helt avgörande faktorn till ungdomars inställning till alkohol, då samtliga ungdomar har angett att de påverkats av sina kamraters inställning.
I glesbygden finns tydliga samband mellan ett svagt socialt band till föräldrarna och alkoholkonsumtion medan det i storstaden inte lika tydligt förhåller sig på detta sätt. Studien visar tydligt att anknytningen till familjen kan leda till lågt alkoholbruk beroende på föräldrarnas normer. Eftersom de drickande ungdomarna i glesbygden har flyttat runt och inte har fått möjlighet att skapa ett samspel i familjen kan detta ha medfört att ungdomarna inte har den sociala närhet till sina föräldrar som de skulle behöva. Till dessa ungdomar kan vi också knyta an delar av Rhodes attachmentmodell95 genom att vi har blivit delgivna att bristen på samtalspartners förekommer, samt att ungdomarna inte får den uppmuntran som de ibland kan behöva. Rhodes menar att om ungdomarna har en bristande anknytning till familjen, skolan eller andra vuxna som kan fungera som rollmodeller och samtalspartners samt att den sociala omgivningen ger små möjligheter att stödja positiva individuella utvecklingsmöjligheter96 anses detta som en riskfaktor för drogmissbruk.
93 Sundell, sid. 8f. 94 Ibid., sid. 8f. 95
Lilja och Larsson, sid. 65.
96
4.2 Slutsatser
Hur kan vi då förstå ungdomars inställning till alkohol och varför de väljer att dricka eller inte? Efter genomförd studie kan vi nu förstå att kamraternas inställning till alkohol är av största betydelse. Hur ungdomar påverkas av föräldrarnas inställning och beteenden varierar. Vissa medger att de tar efter föräldrarnas attityder till alkohol medan andra gör tvärtemot.
En annan viktig slutsats är att skolan faktiskt anses ge tillräcklig information om alkohol och dess konsekvenser, men att det snarare handlar om ungdomarnas mottaglighet av den.
Gällande likheter och skillnader verkar samtliga ungdomar vara överens om att en fest innebär att alkohol konsumeras. Skillnaden är då istället att storstadsungdomarna som ej dricker alkohol har helt tagit avstånd från allt vad fest heter och deltar aldrig på sådana. De ingår alltså inte själva i deras associationer utan pratar bara om andra personer. Glesbygdsungdomarna däremot har deltagit på fester där alkohol förekommit, då utan att dricka, och anser att det faktiskt går att ha fest utan alkohol.
4.3 Vidare forskning
Eftersom vi kommit fram till att kamratgrupper och dess attityder till alkohol är en avgörande faktor till ungdomars alkoholkonsumtion och inställning till denna, finner vi att det nu skulle vara intressant att väcka frågan: Hur väljs dessa kamrater?
En förutsättning till att ungdomar ingår i olika ungdomsgrupper är att de känner en storts likhet med varandra. För att ta reda på vad denna likhet består i bör man ta del av två olika processer: Selektion och socialisation. Selektion innebär att individerna redan har något gemensamt när de söker kontakt medan socialisation innebär att likheterna blir ett resultat av umgänget och utvecklas under tiden.97
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Muntliga källor
Brännström Charlotta, Carlsson Anna-Sara Bandupptagningar med utskrifter
Intervjuer mars 2006
Tryckta Källor
BöckerAndersson, Christina, Marias barn - Om ungdomars väg in i missbruk av alkohol och andra droger, (Malmö: Sober Förlag, 1995).
Bunkholdt, Vigdis, Från födsel till pubertet, (Lund: Studentlitteratur, 1995).
Erling, Ann och Hwang, Philip, Ungdomspsykologi – Utveckling och livsvillkor, (Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2001), sid. 147-168.
Evenshaug, Oddbjørn och Hallen, Dag, Barn- och Utvecklingspsykologi, (Lund: Studentlitteratur, 2001).
Hvitfeldt, Thomas och Rask, Linnea, Centralförbundet för alkohol- och narkotika, Skolelevers drogvanor 2005, (Stockholm: CAN, 2005).
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning, (Uppsala: Kunskapsföretaget, 2004).
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund: Studentlitteratur, 1997).
Lalander, Philip, Anden i flaskan, (Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, 1998).
Lalander, Philip och Johansson, Thomas, Ungdomsgrupper i teori och praktik, (Lund: Studentlitteratur, 2002).
Lilja, John och Larsson, Sam, Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger, (Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, 2003).
Nyberg, Lena, Barnombudsmannen, Öppna för gränser, (Stockholm: Barnombudsmannen, 2005).
Ramström, Jan, Tonåringar och Droger, (Stockholm: Grafisk Press, 1988).
Examensarbeten
Carnudd, Daniel, Roos, Evelina och Sundqvist, Camilla, Ungdomars användande av och inställning till alkohol, Examensarbete vid grundskollärarutbildningen åk 4-6 på Luleå Universitet, 2003:117 (Luleå: Luleå Universitet, 2003).
Tidningar, tidskrifter och rapporter
Sundell, Knut, Stockholmsungdomars drog- och riskbeteenden, FoU rapport 2001:2, (Stockholm: FoU, 2001).
TT, ”Ungdomar super allt mer”, Helsingborgs Dagblad, 8/3 2006, sid. 10.
Elektroniska Källor
Glesbygdsverket, <maria.modigh@glesbygdsverket.se> Glesbygdsverkets definition av gles- och landsbygder, 2003-08-05, <http://www.glesbygdsverket.se> (2006-02-23).
Kommunförbundet, <irene.bergstrom@skl.se> Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari, 2005, 2005-10-28, <http://www.skl.se/artikel.asp?A=11248&C=445> (2006-03-10).
Svenska Akademiens ordlista, Sökning på uppslagsord, 2006-02-06, <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/> (2006-04-06).
Wikipedia, den fria encyklopedin, Sökning på uppslagsord, 2005-08-13 <http://sv.wikipedia.org/wiki/Asocial> (2006-05-09).
Bilaga 1
Enkät till elever i år 9
Nr:
Deltagandet i enkätundersökningen och intervjuerna är frivilligt. Era svar kommer att
behandlas konfidentiellt och när resultaten presenteras kommer det inte att vara möjligt att identifiera enskilda elevers svar. Intervjuerna kommer att spelas in på band och de enda personer som kommer ha tillgång till banden är vi som skriver uppsatsen och vår blivande opponent. Vi som intervjuar har tystnadsplikt. Banden med intervjuerna och även enkäterna kommer att raderas när examensarbetet är slutfört.
Till alkohol räknas: Vin, Starksprit, Öl, Cider, Alkoläsk, Blanddrycker. Fyll endast i ett alternativ:
1.
Flicka□
Pojke
□
Ja Nej
2.
Har du druckit alkohol någon gång?□
□
3.
Hur ofta dricker du alkohol? Dricker ej.□
En gång i veckan eller oftare.
□
Någon gång i månaden.
□
Mer sällan (än en gång i månaden)
□
4.
Kan du tänka dig att ställa upp i en intervju? Ja Nej
□
□
Bilaga 2
Intervjuområden och eventuella följdfrågor!
• Allmänt- Hur gammal är du?
- Vad tänker du på när du hör ordet fest? - Vad tänker du på när du hör ordet alkohol?
- Kan du berätta om din relation till alkohol. Vad kan denna bero på tror du? - Vilka/Vem/Vad kan ha påverkat denna?
- Varför dricker/dricker inte du alkohol? Till drickande: Hur påverkas du av att dricka alkohol? Förändras du? På vilket sätt i så fall?
- Tror du att din familj har påverkat dig till varför du inte dricker/dricker alkohol? - På vilket sätt?
- Tror du att din kompiskrets påverkat dig till varför du inte dricker/dricker alkohol? - På vilket sätt?
- Tror du att skolan påverkat dig till varför du inte dricker/dricker alkohol? - På vilket sätt?
- Finns det något annat som påverkat dig till varför du inte dricker/dricker alkohol? (Idrottsförening, konfirmationsläger, andra upplevelser)
• Familjerelationen
- Kan du berätta om din familj? Hur är klimatet i din familj (Känslomässiga, hårda etc) - Vad jobbar dina föräldrar med? Tycker du att ni har det bra ställt?
- Kan du berätta om hur du blivit uppfostrad av dina föräldrar. (Rutiner och regler etc) - Hur ser relationen ut till dina föräldrar? (Kan du prata öppet med dem om allt etc). - Kan du berätta om dina föräldrar och uppmuntring, uppmuntrar de dig? Är de bra på
att uppmuntra dig? När, vad, hur, vem? Önskar du att de skulle uppmuntra dig mer? Uppstår situationer då du känner att dina föräldrar inte ”ser” dig?
- Har du någon annan än dina föräldrar som du ser upp till och som du kan prata med? - Vad har din familj för relation till alkohol?
- Förekommer allvarliga bråk mellan dina föräldrar?
- Har du någon gång blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar? - Eller av dina syskon?
- Vet dina föräldrar om att du dricker? Tror du att de vet? Vad tror du att dina föräldrar skulle säga om de visste?
• Kompiskretsen
- Kan du berätta om hur din kompiskrets ser ut? (Hur rangordningen i gruppen ser ut). - Hur tror du att andra ser på din kompiskrets?
- Händer det ofta att du är ensam, ensamvarg? - Har du någon gång känt dig mobbad?
- Dricker dina närmaste vänner alkohol? Tror du att du påverkats av det?
- Har du någon gång känt att du gjort saker för att imponera på andra? Isf Vad? Kan detta bero på att du har dåligt självförtroende? Hur anser du att ditt självförtroende är?
- Upplever du att dina kompisar gör saker eller beter sig på ett visst sätt för att imponera eller vara tuff? Om ja, ge exempel på vad detta kan vara.