Rent allmänt känner man av ett intresse i gruppen, både i fokusgrupperna och i enkätsvaren, av att göra rätt i det svenska samhället och det verkar finnas en tacksamhet för den hjälp man får. Försäkringskassan har som tidigare nämnts också i egna kundundersökningar funnit att nysvenskar är mer nöjda med deras jobb. Det här tyder på att det är en grupp som är viktig att jobba mot, om myndigheter får lägga ner mycket tid på kundbesök från de här människorna kan de ha mycket att tjäna på att visa att det kan vara enklare att göra ärenden själva men då är det också mycket viktigt att det verkligen är enkelt att göra ärenden själv! Det verkar inte i dagsläget som att informationen att Internet går att använda till mycket har nått ut riktigt och detta måste vara ett första steg. Det verkar vara vanligare att leta information än att faktiskt använda tjänster.
Då fler och fler företag och myndigheter lägger tjänster på Internet kommer det antagligen att bli en mer självklar väg att gå i framtiden men då vissa människor i dag kan vara osäkra på att använda Internet är en utslussning nödvändig. Första gången kan det vara bra att få hjälp från en människa men om man i det mötet kan visa hur ett ärende gjort på Internet ser ut och att det är smidigt kan det bli lättare nästa gång. Det faktum att just den här gruppen i allmänhet verkar vetgirig och vill lära sig mer torde göra den till ett intressant mål att jobba mot.
Som Karlsson (2004) visar i sin undersökning om skrivstöd för andraspråksskribenter kan det finnas vissa problem med att förutsätta att ett stöd som fungerar för en typ av användare fungerar för alla, av den anledningen är det viktigt att verktyg som ska implementeras på en hemsida som ska fungera för stora grupper blir testade på många olika typer av människor. Man kan inte förutsätta att verktyg som fungerar bra för infödda svenskar fungerar lika bra för nysvenskar så om det är den gruppen man vill hjälpa måste de vara utgångspunkten! Däremot finns det inte heller något som säger att ett hjälpmedel som i första hand är tänkt för en viss grupp inte kan hjälpa en annan, man vet exempelvis att många grupper i samhället blir hjälpta av webbsidor på lätt svenska.
För att återkomma till frågeställningen så har en viss översikt över nysvenskars problem och åsikter kring kontakten med myndigheter presenterats. Det finns verktyg som har potential för användning av den här gruppen men det är möjligt att de bör modifieras för att nå sin fulla potential. Verktygen kan
39
användas framför allt för att göra det lättare för människor som inte har svenska som modersmål att läsa och förstå texten.
3.4.1 Framtida forskning
Den här studien har bara börjat undersöka hur det kan fungera för nysvenskar i dagens samhälle och det finns förmodligen mycket mer att ta av. Grundligare undersökningar, gärna med människor i exempelvis Försäkringskassans väntrum för att på så sätt verkligen få tag i gruppen som går till kontoren, om hur man själv vill göra sina ärenden och hur stort intresset är för nya vägar vore intressant.
Fortsatt utveckling av Försäkringskassans Intelligenta blanketter, med undersökningar involverande användare vore mycket intressant att se. Det vore intressant att se vilken typ av hjälp gruppen behöver med ifyllnad och hur de själva skulle vilja se den implementerad. Gärna en undersökning som kan visa både vilken hjälp de behöver och vilken hjälp de vill ha för att känna sig tillräckligt säkra för att lämna in en blankett utan hjälp.
40
4 Referenser
Arppe, A. (2000). Developing a Grammar Checker for Swedish,I Proc. from Nodalida’99, Trondheim, December 1999.
Carlsson, B. (2009). Guldstandarder – dess skapande och utvärdering. C-uppsats vid Linköpings universitet. ISRN: LIU-IDA/KOGVET-G--09/007—SE.
Carrol, J. M. (1997). Scenario-Based Design. I Handbook of Human-Computer Interaction. Second
completely revised edition. M . Helander, T. K. Landauer, P. Prabhu (eds.). Elsevier Science B.V.
Carrol, J. M. (2000[a]). Five reasons for scenario – based design. I Interacting with Computers 13
(2000) sid. 43 – 60.
Carrol, J. M. (2000[b]). Making Use scenario-based design of human-computer interaction. Massachusetts, USA. ISBN 0-262-03279-1.
Domeij, R. , Knutsson, O. & Severinson Eklundh, K. (2002). Different ways of evaluating a Swedish grammar checker. I Proceedings of The third international conference on language resources and
evaluation (LREC 2002). Las Palmas, Spanien.
Domeij,R.,Knutsson,O.,Carlberger,J.&Kann,V. (2000). Granska – an efficient hybrid system for Swedish grammar checking. I Proc. 12th Nordic Conference in Computational Linguistics, Nodalida-
99. Trondheim, pp. 49–56.
DuBay, W. H. (2004). The Principles of Readability. Costa Mesa, CA: Impact Information.
Försäkringskassan (2009) [a]. Erfarenhet från några lokalkontor. HK(4100). Enkät skickades ut till 17 enhetschefer på lokalkontor/servicekontor/samverkanskontor.
Försäkringskassan (2009) [b]. Förstudierapport i projektet “Effektiva kundmöten för kunder med
språksvårigheter.
Gustavsson, P. (2009). Utvärdering av Random Indexing och Page Rank som verktyg för automatisk
textsammanfattning. C-uppsats vid Linköpings universitet. LIU‐ IDA/KOGVET‐ G‐ ‐ 09/006‐ ‐ SE. Hassel, M. (2007). Resource Lean and Portable Automatic Text Summarization. KTH School of Computer Science and Communication, Stockholm. ISBN-978-91-7178-704-0.
Johansson, M & Arvola, M. (2007). A case study of how user interface sketches, scenarios and computer prototypes structure stakeholder meetings. In Proceedings of the HCI 2007.
Jurafsky, D. & Martin, J.H. (2000). Speech and language processing. An introduction to Natural
Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition. Upper Saddle River, New
Jersey, USA. ISBN 0-13-122798-X.
Jönsson, A., Axelsson, M., Bergenholm, E., Carlsson, B., Dahlbom, G., Gustavsson, P., Rybing, J. and Smith, C. (2008). Skim reading of audio information. I Proceedings of the The second Swedish
41
Karlsson, O. (2004). Skrivstöd för andraspråksskrbenter - användaranpassning av språkkontrollen i Granska för andraspråkssvenskar som skriver i arbetet. D-uppsats vid Stockholms Universitet, Institutionen för nordiska språk.
Knutsson, O., Cerratto Pargman, T. och Severinson Eklundh, K. (2003). Transforming grammar checking technology into a learning environment for second language writing. I Proc. HLT/NAACL
2003 workshop: Building Educational Applications Using NLP, pages 38–45, Edmonton, Canada.
Krueger, R. A. & Casey, MA. (2000). Focus groups - a practical guide for applied research. Sage Publications, Inc. Thousand Oaks, California.
Lundberg, I. & Reichenberg, M.(2008) Vad är lättläst? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Mani, I. (2001). Recent Development in Text Summarization. ACM CIKM’01, pp 529-531, Georgia, USA.
Myndigheternas skrivregler (2004) Sjätte utökade upplagan. Departementsserien (Ds)
stadsrådsberedningen. URL http://www.sweden.gov.se/sb/d/253/a/33329 .
Svarta Listan – ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk. (2004) Tredje upplagan.
Promemoria, Stadsrådsberedningen, Justitiedepartementet. URL http://www.sweden.gov.se/sb/d/243/a/19775 .
Sågvall-Hein, A. (1998). A Chart-Based Framework for Grammar Checking. I Proc. from Nodalida98, Köpenhamn Danmark.
42