• No results found

10.1 Avhumanisering

Av det material som legat till grund för denna uppsats återkommer vissa benämningar om de våldsamma aktivisterna värda är undersöka närmare. Seattle Police Department skriver i deras rapport om professionella demonstranter97

och en bild av svartklädda och maskerade aktivister beväpnade med gatstenar har vuxit fram. Efter Göteborgsdemonstrationerna citerades Tony Blair i Dagens Nyheter att likna demonstranterna vid ‖en kringresande

anarkistcirkus som åker från toppmöte till toppmöte med ett enda syfte – att förstöra och på ett enkelt sätt få publicitet‖98

Våldet rättfärdigades i bägge fallen som en civiliserande insats, mot professionella bråkstakare. Tidskriften Fronesis menar att ryktet om vapeninnehav på Schillerska gymnasiet i Göteborg reducerade demonstranterna till apolitiska huliganer som

enbart var ute efter bråk och våldsamheter99. Om man på det symboliska planet kan ta ifrån någon sin rättsliga jämlikhet, behöver inte staten behandla dessa på samma sätt som andra. Detta drag av avhumanisering kan i bägge fall ha bidragit till en utökad våldsanvändning från statens sida. Det kan därmed ifrågasättas om våldsanvändningen från statens sida verkligen var ett sista alternativ till att rädda ordningen som polisen hävdar, eller var det en mer härdad och oblyg syn på våld? Det är på ett vis komiskt att bägge stater delvis försvarade användningen av våld med ett påstående om att våld i samband med stora demonstrationer kom som en chock; i planering av mötena trodde de inte att något sådant kunde hända i deras stat.

10.2 Diskussion

För att undersöka huruvida man verkligen kan förklara staters agerande i våldsproblematiken med hjälp av liberalismen eller socialdemokratin, anser jag att det krävs en tolkning från flera ideologier. Genom att undersöka om man kan förklara statens agerande i våldsproblematiken genom exempelvis socialdemokratin krävs därmed att man försöker förstå den utifrån andra ideologier. Endast vid en jämförelse av olika ideologier kan man säga att socialdemokratin erbjuder den bäst lämpade förklaringen. Som förslag till vidare forskning rekommenderar jag därför att försöka förstå den amerikanska statens agerande utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv, samt den svenska statens agerande utifrån ett liberalt perspektiv. Genom att jämföra resultaten från den forskningen med min forskning, kan man svara på om man kan förklara statens agerande från ett ideologiskt perspektiv.

97

SPD rapport, s. 5

98

Brors (17 juni 2001) Dagens Nyheter

Som nämndes i inledningen har det varit en utmaning att arbeta med denna uppsats. Mitt eget deltagande i Göteborg påverkade självklart valet av uppsatsämne men även arbetet under vägen. Det har varit tungt att särskilja mina egna upplevelser från det som framkommit i källorna. Det har dock berikat min kunskapsmassa då jag nu kan förstå händelseförloppet inte bara från min egen synvinkel utan även från polisens och statens synvinkel. Vad jag då upplevde som polisbrutalitet kan jag nu delvis förstå som ett svar på påfrestande arbetsförhållanden. Smärtsamma minnen som jag trodde hade bleknat har åter blommat upp i en ny tappning.

Jag har en förhoppning om att mina starka känslor för polisens agerande har bidragit med fler fördelar än nackdelar i författandet. Fördelar på det sätt att det har bidragit med ett genuint intresse men även en medvetenhet om att uppsatsens trovärdighet beror på min förmåga att särskilja på fakta och känsla. Esaiasson skriver ‖Att låta problemvalet bestämmas av en

upplevd orättvisa eller ett samhälleligt missförhållande som man tycker borde rättas till är helt i sin ordning så länge som värderingar inte blir avgörande för vilka svar man så småningom kommer fram till‖100

. Att mina värderingar har påverkat analysen ställer jag mig tveksam till då analysen syftar till att urskilja idéer och ej att fastställa vem som gjorde vad när. Det kan däremot ha påverkat händelsebeskrivningen men jag hyser förhoppningar om att mina ansträngningar att skildra händelserna så faktabaserat som möjligt ej har varit förgäves.

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur:

Arendt, Hannah (1972): On Violence i Crises of the Republic, New York, Harcourt Brace Jovanovich, Inc.

Ball, Terence & Dagger, Richard (1995): Political Ideologies and the Democratic Ideal, andra upplagan, New York, HarperCollins College Publishers

Baylis, John & Smith, Steve (2005): The Globalization of World Politics, tredje upplagan, New York, Oxford University Press

Beetham, David (1974): Max Weber and the Theory of Modern Politics, Sidney, George Allen & Unwin Ltd

Carlsson, Ingvar och Lindgren, Anne-Marie (2007): Vad är socialdemokrati? Stockholm, Arbetarrörelsens tankesmedja

Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna, andra upplagan, Lund, Studentlitteratur

Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2010):

Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan,

Stockholm, Norstedts Juridik

Fronesis nr. 11-12 (2002): Våld, Stockholm, Tidskriftsföreningen Fronesis

Karlsson, Sten O (2001) Det intelligenta samhället, Stockholm, Carlsson Bokförlag

Kymlicka, Will (2002): Contemporary Political Philosophy, andra upplagan, New York, Oxford University Press

Merriam, Sharan B (1994): Fallstudien som forskningsmetod, Lund, Studentlitteratur

Pettersson, Henry (2005): Studier i rött - Socialdemokratins idéer, Stockholm, Premiss förlag Weber, Max (1978): Economy and Society, Los Angeles, University of California Press Wieviorka, Michel (2009): Violence, a new approach, London, SAGE Publications Ltd Wolff, Jonathan (2006): An introduction to Political Philosophy - revised edition, New York, Oxford University Press

Tidningar

Brors, Henrik (17 juni 2001): ‖Toppmötet. Blair fördömde- och gav beröm‖, Dagens Nyheter, Inrikes

Holender, Robert (18 november 2003): ‖Fel begicks vid Schillerska‖, Sveriges Dagblad, Inrikes

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fel-begicks-vid-schillerska_120684.svd

Hämtad 18 maj 2011 kl. 12.00

Juholt, Håkan (21 april 2011): ‖Alla ska kunna ta del av kulturen – oavsett plånbok‖, Dagens Nyheter, DN Debatt

http://www.dn.se/debatt/alla-ska-kunna-ta-del-av-kulturen--oavsett-planbok

Hämtad 18 maj 2011 kl. 12.00

Mcomber, J. Martin & Carter, Mike & Miletich, Steve & Brown, Charles E (7 december 1999): ―’I Don't Feel Like the Fall Guy' -- In Wake of WTO, Police Chief Stamper Announces

He'll Retire‖, Seattle Times, Business

http://community.seattletimes.nwsource.com/archive/?date=19991207&slug=2999951

Hämtad 18 maj kl.: 12.00

Utredningar och rapporter

American Civil Liberties Union (ACLU) Washington: Out of Control: Seattle’s Flawed

response to Protest against the World Trade Organization

http://www.aclu-wa.org/library_files/WTO%20Report%20Web.pdf

Hämtad 18 maj kl: 12.00

Amnesty (2001): Arbitrary detention and police illtreatment following September 2000

protests

http://www.amnesty.org/en/library/info/EUR71/001/2001/en

Hämtad 18 maj kl: 12.00

Göteborgskommittén (2002): Göteborg 2001 - Betänkande av Göteborgskommittén, SOU 2002:122

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3816

Hämtad 18 maj kl: 12.00

Seattle city council (2000): WTO Accountability Review Committee – Final report

http://www.seattle.gov/archive/wtocommittee/currentdocs.htm

Seattle city council (2000): Citizen’s Advisory Panel Three to the WTO Accountability Review

Committee – Final report, Panel 3

http://www.seattle.gov/archive/wtocommittee/currentdocs.htm

Hämtad 18 maj kl: 12.00

Seattle Police Department, SDP, (2000): The Seattle Police Department After Action Report

Nov 29 - Dec 3, 1999, World Trade Organization Ministerial Conference

http://www.seattle.gov/police/publications/WTO/WTO_AAR.PDF

Hämtad 18 maj kl: 12.00

Lagar och förordningar

City of Seattle, Legislature Department: City of Seattle Resolution 30099 (December 6, 1999)

http://www.seattle.gov/CityArchives/Exhibits/WTO/1999Dec6.htm

Washington State Legislature, Revised Code of Washington nr. 43.06.220

State of emergency — Powers of governor pursuant to proclamation

Related documents