• No results found

Avslutande diskussion

In document Tonårsförälder eller förälder? (Page 40-46)

Syftet med min uppsatsen blev att undersöka vilken syn professionella har på tonåringar som blir gravida och väljer att behålla sina barn och på så sätt också blir tonårsföräldrar, samt hur denna syn påverkar det arbete som erbjuds inom de verksamheter som kommer i kontakt med gravida och föräldrar.

Det jag kommit fram till efter att ha gjort min studie är att de professionella vill möta

tonåringar som unika individer och som föräldrar istället för tonårsföräldrar, att de aktivt valt att inte kategorisera in tonåringar i särskilda grupper och att erfarenheterna de har av det slaget inte är speciellt goda. Min studie visar också på den ambition som finns hos de professionella som innebär att personer som kommer till dem ska känna sig stärkta och accepterade som de är, inte minst gäller detta tonåringar som informanterna upplever är vana vid negativa bemötanden.

De jag intervjuat verkar dock inte ha samma negativa blid av verkligheten för dessa

tonåringar som den som redovisas i den tidigare forskning som jag tagit del av, vilket är något som är vätt att reflektera över. Det kan givetvis finnas flera anledningar till detta. Kanske är det så att de sammanhang som jag utfört min undersökning i skiljer sig från dem i annan forskning. Eller kan det vara så att skillnaderna ligger i att de professionella ser en annan sida av det studerade? Att deras aktiva val att i sina möten med tonåringarna inte kategorisera in tonåringarna i fack och behandla dem som extra behövande eller utsatta påverkar hur de ser på dessa tonåringar? Oavsett vilket så har jag svårt att helt matcha de bilder som mina informanter ger med dem som jag tar upp i kapitlet om tidigare forskning.

Däremot bekräftar informanterna den bild som Danielsson et al. (2001) tar upp i sin rapport då de skriver att professionella som möter dessa tonåringar inte ser dem som problem utan som föräldrar som kan vara i behov av mer stöd.

Konsekvensen av att inte kategorisera in föräldrar i olika underkategorier kan förhoppningsvis också leda till att tonåringar som får barn ser till att ta för sig mer i samhället, då de inte

behöver uppleva att de särbehandlas eller hålls åtskilda från andra föräldrar. Att inte

kategorisera minska antagligen också ”vi” och ”dom” tänkandet och tonåringar som ges en chans att vara enbart förälder kan då få utmana de stereotypa uppfattningar som finna av ungt föräldraskap.

Vad jag presenterat i detta arbete är en produkt av en process som jag som

undersökningsperson, eller forskare, är intimt förknippad med vilket enligt mig leder till att jag också påverkat slutprodukten i den mån att jag har valt att lyfta fram det jag sett som relevant utifrån den teori, empiri och tidigare forskning som jag valt att föra samman. Detta innebär också att det är svårt att återskapa de förutsättningar som jag haft i form av

informanter, tidigare erfarenheter och yttre påverkan som vilken typ av verksamhet mina informanter befunnit sig i.

Däremot har jag helt och fullt haft för avsikt att ge en så sann bild som möjligt av det material som jag haft att arbeta med, min förhoppningen är också att det jag presenterat i denna

uppsats ska kunna få leda till att den som läser detta ges möjlighet att reflektera över hur inställningarna till olika grupper påverkar de verksamheter som vi som socialarbetare eller vårdpersonal rör oss inom. Förhoppningen är också att det jag visat på i analysen av denna uppsats i någon mån ska bidra till att väcka tankar kring tonårsföräldrar och

tonårsgraviditeter.

Jag har under min studie fått indikationer på att det framförallt är de mer välfungerande tonårsföräldrarna som kommer i kontakt med tillexempel familjecentraler och andra liknande verksamheter, medan det är svårare att nå de som kanske mest behöver ta del av de

adoption i dagens Sverige inte är något som diskuteras, medan det för gravida tonåringar som varken vill genomgå en abort eller gå in i föräldraskapet hade varit en bättre lösning. Därför hade det varit intressant att se mer forskning kring dessa ämnen.

7. Referenslista

Bauman, Z. & May, T. (2001) Att tänka sociologiskt, Göteborg: Bokförlaget Korpen

Berger, P. L. & Luckmann, T. (2003) Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och

formar sin sociala verklighet, Wahlström & Widstrand

Bunkholdt, V. (1997) Psykologi – En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och

övrig vårdpersonal, Lund: Studentlitteratur

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2008) Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga -

kategoriseringar och samhällsmoral i socialt arbete, Malmö: Liber AB

Dalarnas Tidningar (2010) 15-åring får inga pappadagar (elektronisk), Dalarnas Tidningars officiella hemsida http://www.dt.se/nyheter/falun/article570471.ece , (2010-04-01)

Danielsson, M; Rogala, C. & Sundström, K. (2001) ) Teenage Sexual and Reproductive

Behavior in Developed Countries- Country Report for Sweden, Occasional Report no. 7, The

Alan Guttmacher Institute

Darroch, J.E; Frost, J.J & Sing, S. (2001) Teenage Sexual and Reproductive Behavior in

Developed Countries- Can more progress be made? Occasional Report no. 3, The Alan

Guttmacher Institute

Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna, Lund: Studentlitteratur AB

Dominelli, L. (2002) Anti-Oppressive Social Work Theory and Practice, New York: Palgrave Macmillan

Ekéus, C. & Christensson, K. (2003) Socioeconomic characteristics of fathers of children

born to teenage mothers in Stockholm, Sweden Scandinavian Journal of Public Health, vol.

31: 73-76

Esaiasson, P; Gilljam, M; Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan- Konsten

att Studera Samhälle, Individ och Marknad, Stockholm: Norstedts Juridik

FFFF, Föreningen För Familjecentralers Främjande (elektronisk), http://www.familjecentraler.se/Default.aspx?id=4837#, (2010-05-04)

Hoffman, S.D. (1998) Teenage Childbearing Is Not So Bad After All…Or Is It? A Rewiew of

the New Literature, Family Planning Perspectives, vol. 30 (5): 236-239, 243

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa

metoder, Lund: Studentlitteratur

Mattsson, T. (2010) Intersektionalitet i socialt arbete – teori, reflektion och praxis, Malmö: Gleerups Utbildning AB

Månsson, P. (2000) Båten i parken – Introduktion till samhälsstudier, Stockholm: Prisma Otterbald Olausson, P; Haglund, B; Ringbäck Weitoft, G & Cnattingius, S (2001) Teenage

childbearing and long-term socioeconomic consequences: A case study in Sweden, Family

Planning Perspectives, vol. 33(2): 70-74

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskingsmetodikens grunder – att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur

Payne, M. (2005) Modern teoribildning I socialt arbete, Stockholm: Natur & Kultur Robson, C. (2002) Real world research, Singapore: Blackwell publishing

Roye, C. & Balk, S. (1996) The relationship of partner support to outcomes for teenage

mothers and their children: a review, Journal of Adolescent Health, vol. 19: 86-93

SAOB, Svenska Akademiens Ordbok (elektronisk), http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (2010-05-03)

Starrin, B. & Jönsson, R. L. i Meeuwisse, A; Sunesson, S. & Swärd, H. (red.), (2000) Socialt

arbete – en grundbok, Stockholm: Natur & Kultur

Sveriges Kommuner och Landsting (2010), (elektronisk), http://www.skl.se/web/Folkhalsa.aspx, (2010-06-01)

Sveriges Officiella Statistik (2009) Statistik – Hälso- och Sjukvård Graviditeter, förlossningar

och nyfödda barn, Medicinska födelseregistret 1973-2008, Assisterad befruktning, 1991-2007

Stockholm: Socialstyrelsen

Tilly, C. (2000) Beständig ojämlikhet, Arkiv Förlag

Ungdomar.se (2006) från diskussionsforumet: Graviditet, föräldraskap och adoption (elektronisk), http://ungdomar.se/forum.php?thread_id=92847, (2010-04-28)

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning, Vetenskapsrådet

Wahn, E. H; Niessen, E; Ahlberg, B. M. (2005) Becoming and Being a Teenage Mother:

How Teenage Girls in South Western Sweden View Their Situation, Health Care for Women

International (2005), vol. 26: 591–603

Wahn, E. H; von Post, I. & Niessen, E. (2006) A description of Swedish midwives’ reflections

on their experience of caring for teenage girls during pregnancy and childbirth, Midwifery

(2007) vol. 23: 269-278

Wahn, E. H. (2007) Teenage Childbearing in Sweden- Support from Social Network and

In document Tonårsförälder eller förälder? (Page 40-46)

Related documents