Resultatet visar att hashtaggen #uppmuntrafetma kan användas på ett antal olika sätt. I den explorativa översikten av hashtaggen har nio tydliga bildkategorier urskilts. Dessa är: bilder på mat, selfies med mat, selfies, helkroppsbilder, bilder på kroppsdelar, bilder med och utan filter, överviktiga personer och stereotypa normkroppsbilder. De budskap som framförs i bilderna varierar från att vara starkt politiska till att framföras på ett mer komiskt och urvattnande sätt. Det finns även bilder som publicerats under hashtaggen på normkroppar, som syftar till att ifrågasätta dess innebörd och får en stark antifeministisk ton eftersom de tar plats i ett utrymme som är uttalat feministiskt. Dessa bilder har ofta fokus på hälsoaspekten. Kvinnor framställer sig även på olika sätt med hashtaggen. De bilder som har ett starkt politiskt syfte som stöttar denna kampanj framställer sig ofta på ett normbrytande och icke objektifierande sätt. De som ställer sig emot hashtaggen framställer sig själva oftare i samstämmighet med normen på Instagram, som i sig ofta är objektifierande. Vad som blir tydligt här är att det finns ett slags politiskt samspel mellan olika normer. Antifeministiska politiska ställningstaganden hänger ofta samman med normer om hälsa och utseende. Dessa normer samspelar på ett sätt som gör att de förstärker varandra.
Feministiska normbrytande ställningstaganden måste därför förhålla sig till båda dessa inte bara i politiska debatter i samhället i stort utan även, som visats i denna undersökning, på en till synes opolitisk plattform som Instagram. Detta flyttar fokus från debattens syfte, kroppspositivism, till frågor om hälsa och ohälsa.
Det framkommer även att olika typer av bilder väcker olika typer av respons och bemötande.
Oavsett bildkategori så hyllas ofta postaren för att hen tar ställning i debatten. Generellt sett så genererar matbilder den minsta responsen och syftar oftast enbart till att komplimentera maten på bilden. Här går det att se att det finns en viss distinktion mellan de mer seriöst politiska inläggen, ofta de normbrytande kroppsbilderna, och de mindre politiska och humoristiska inläggen, ofta matbilder. Det förra genererar ett starkare stöd till den politiska diskussionen medan det senare inte skapar en lika stark diskussion, men fungerar ändå på ett vis mobiliserande bara genom användandet av hashtaggen i sig.
37
Både de normbrytande och de normativa kroppsbilderna genererar ofta en debatt och diskussion i kommentarfältet även om de ställer sig för eller emot hashtaggens budskap. Däremot har en tendens skådats som tyder på att de normbrytande bilderna får fler ifrågasättanden i
kommentarsfältet än vad de normativa bilderna får, vilket tyder på att desto mer provocerande en kampanj eller bild är, desto starkare motstånd möter den. Motståndet som det politiska budskapet möts av på grund av dess provokation är i vissa fall nödvändigt för att det ska nå ut till så många som möjligt. Speciellt i detta fall då frågan i sig är feministisk och försöker ta plats på en
plattform som i sig inte stödjer det normbrytande budskapet. Genom att medvetet provocera fram budskapet känner fler användare på Instagram att de måste delta och få sin röst hörd. På så vis nås en större massa, en massa som annars inte hade gett sig in i den politiska debatten.
Det övergripande syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i hashtaggen
#uppmuntrafetma undersöka om och hur Instagram fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva
feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet av analysen visar att det finns svårigheter i att bedriva en kampanj som denna på en plattform som Instagram. Detta bland annat på grund av det som Lundmark och Normark (2014) beskriver i sin forskning, att plattformar kan reproducera normer och värderingar, vilket även har uppmärksammats på Instagram i denna studie. Detta bidrar till att överviktiga kroppar på Instagram tenderar att bli nedvärderade av majoriteten av användarna och hamnar lägre ner i hierarkin. Men även fast strukturerna på Instagram är så pass starka går det ändå att skapa en struktur inom den strukturen, alltså en rörelse eller frizon inom plattformen. Med hjälp av något så pass till synes flyktigt som en hashtagg har en ny struktur skapats där individer kan stå upp tillsammans mot de rådande normerna och det förtryck de annars får utstå på plattformen i en mer generell bemärkelse. Detta resultat samstämmer med vad Lindgren och Lundström visat i sin forskning; att en hashtagg kan fungera för att skapa strukturer inom en plattform (2011).
Som tidigare forskning visat fungerar sociala medier som ett bra verktyg för unga kvinnor att uttrycka sig politiskt. Detta på grund av sociala mediers lättillgänglighet (Schuster, 2013). I denna studie antas även detta gälla med tanke på att Instagram är gratis, fritt för alla att använda och lättillgängligt då applikationen finns i princip i varje ung kvinnas mobiltelefon. Det kan dock
38
finnas en risk att individer som inte är aktiva användare av sociala medier automatiskt och oavsiktligt blir uteslutna ur den politiska debatten. Onlineaktivismens möjlighet till en verklig förändring i samhället i stort stärks i denna studie. Kroppspositivism är något som har tagit sig från sociala medier ut till den verkliga världen. Genom diverse hashtaggar på Instagram som uppmärksammar och mobiliserar denna marginaliserade grupp har rörelsen snabbt växt till en större samhällsdebatt utanför sin ursprungliga kontext och medfört att ingen oavsiktligt blir utesluten.
En intressant aspekt att ha i åtanke är avsaknaden av män i debatten. En anledning till detta skulle kunna bero på vad tidigare forskning visat; att överviktiga män inte stigmatiseras i samma
utsträckning som överviktiga kvinnor (Fikkan & Rothblum, 2011). Avsaknaden av män kan därför antas bero på att de inte känner av en lika stark stigmatisering och därför inte heller ett behov av att bidra till en förändring.
Något positivt med att denna kampanj bedrivs på en plattform som Instagram är att
bilddelningsmöjligheten bidrar till ett starkare politiskt ställningstagande än vad bara en text hade gjort. I synnerhet för att kampanjen handlar om kroppspositivism där den fysiska kroppen är i fokus. Med hjälp av bilder på normbrytande kroppar kan därför det politiska ställningstagandet förstärkas och få större inverkan genom det visuella som i sin tur provocerar. Något annat som har uppmärksammats är om ett ställningstagande mot objektifiering av kvinnokroppen kan
motarbetas med hjälp av bilder som på ett vis kan tolkas som en alternativ självobjektifiering. Det blir därför en konflikt för de som ger sig in i debatten om huruvida de normbrytande bilderna ska tolkas som en typ av självobjektifiering eller inte, något som vanligtvis präglar liknande debatter.
I detta fall inte minst för att Instagram är en bildbaserad plattform som i sig är objektifierande utan även på grund av att plattformen uppmuntrar till normativa bilder.
Den objektifiering som diskuteras i den här studien avser den form som har skett mot kvinnor i strukturell bemärkelse genom alla tider. Objektifieringen är ofta relaterad till det rådande skönhetsidealet, som idag är det smala och vältränade. Det politiska syftet med hashtaggen
#uppmuntrafetma går ut på att bredda synen på idealet och istället ge alla kroppar en plats i samhället utan att behöva bli bedömd av andras blickar. Därför anses de normbrytande
39
kroppsbilderna under hashtaggen inte vara självobjektifierande utan istället ett försök till ett förändringsarbete där alla kroppar ska accepteras. En allmänt rådande kroppspositivism.
Denna studie undersöker hashtaggen #uppmuntrafetma på ett översiktligt sätt för att få en
förståelse av hur feministiskt politiskt förändringsarbete kan bedrivas. Med hjälp av netnografisk metod kan både gemensamma och olika sätt att framställa sig under hashtaggen finnas. Studien är begränsad på det sättet att en förståelse för hur individerna själva upplever detta politiska
förändringsarbete inte kan studeras. Det vore därför intressant för fortsatt forskning att genom till exempel intervjuer få en djupare förståelse för hur individer aktiva i politiskt förändringsarbete upplever sin medverkan. Ett annat förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att göra en jämförande studie mellan denna fråga som rör övervikt och någon annan feministisk fråga som är mer accepterat feministisk. Detta för att se om bemötanden skiljer sig åt och även om männen är mer närvarande i frågor som är mer accepterat feministiska. Ytterligare förslag på forskning skulle kunna vara att jämföra feministiskt politiska kampanjer på olika plattformar som syftar till ett förändringsarbete för att se hur och om dessa tar olika form beroende på mediets utformning.
40
Referenslista
Bakhshi, Saeideh, A. Shamma, David & Gilbert, Eric. 2014. Faces Engage Us: Photos with Faces Attract More Likes and Comments on Instagram. CHI 2014, ACM Press. 965-974 doi:
http://dx.doi.org/10.1145/2556288.2557403
Bartow, Ann. 2009. Internet defamation as profit center: the monetization of online harrasment Harvard Juornal of Law and Gender 42, 101-147
Blomberg, Natashja. 2015. DET TAR LÅNG TID ATT BLI TJOCK, SÅ BÄST NI BÖRJAR NU OM NI SKA HINNA! #TJOCK2016 Lady Dahmer: postpatriarkal feministfitta [blogg] 22 september http://ladydahmer.nu/det-tar-lang-tid-att-bli-tjock-sa-bast-ni-borjar-nu-om-ni-ska-hinna-tjock2016/ (Hämtad 2016-04-06).
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101
boyd, danah m & Ellison, Nicole B. 2008. Social Network Cites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated. 13, 210-230 doi:
10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x
Carlsson, Eric. 2012. Digital aktivism i Lindgren, Simon (red.) Nya medier och kommunikation:
Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. 87-105. Malmö: Gleerups
Chrisler, Joan C. 2011 “Why can’t you control yourself?” Fat should be a feminist issue. Sex roles, 66, 608-616, doi: 10.1007/s11199-011-0095-1
Conrad Murray, Derek. 2015. Notes to self: The visual culture of selfies in the age of social media. Consumption Markets & Culture. 18:(6), 490-516, doi: 10.1080/10253866.2015.1052967
Creswell, John W. 2012. Qualitative inquiry and research design: Choosing among five approaches. London: Sage
41
De Vries, Dian A. & Peter, Jochen. 2013. Women on display: the effect of portraying the self online on women’s self-objectification. Computers in Human Behavior. 29, 1483-1489, doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2013.01.015
Fikkan, Janna L. & Rothblum, Esther D. 2011. Is fat a feminist issue? Exploring the gendered nature of weight bias. Sex Roles. 66, 575-592, doi: 10.1007/s11199-011-0022-5
Fredrickson, Barbara L. & Roberts, Tomi.-Ann. 1997. Objectification theory: Toward understanding women’s lived experiences and mental health risks. Psychology of Women Quarterly, 21, 173-206, doi: 10.111/j.1471-6402.1997.tb00108.x.
Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Greén, Oksana Shmulyar. 2015. Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur AB
Heldman, Caroline. 2013 Januari. The Sexy Lie. [online]. TedxYouth, https://www.youtube.com/watch?v=kMS4VJKekW8
(Hämtad 2016-04-12).
Hewson, Claire, Vogel, Carl & Laurent, Dianna. 2016. Internet Research Method:. Second edition. London: SAGE Publications Ltd
Jungselius, Beata. 2014 mars. Normer på nätet. [online]. Ur Samtiden.
http://urskola.se/Produkter/185286-UR-Samtiden-Normer-pa-natet-Normer-pa-natet (Hämtad 2016-04-12).
Kozinets, Robert. V. 2002. The Field Behind the Screen: Using Netnography For Marketing Research in Online Communities. Journal of Marketing Research. 39, 61-72.
Lapinski, Maria Knight & Rimal, Rajiv N. 2005. An Explication of Social Norms Comunication Theory 15:(2), 127-147. doi: 10.1111/j.1468-2885.2005.tb00329.x
42
Lindgren, Simon. 2012. Mediepåverkan och mobilisering i Lindgren, Simon (red.). Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. 107-123.
Malmö: Gleerups
Lindgren, Simon & Lundström, Ragnar. 2011. Pirate culture and hacktivism mobilization: The cultural and social protocols of #WikiLeaks on Twitter. New media and society. 13:(6), 999-1018. doi: 10.1177/1461444811414833
Loader, Brian D. & Mercea, Dan. 2011. NETWORKING DEMOCRACY?, Information, Communication & Society, 14:(6), 757-769, doi: 10.1080/1369118X.2011.592648
Lundmark, Sofia & Normark, Maria. 2014. Designing Gender in Social Media: Unpackning Interaction Design as a Carrier of Social Norms. International Journal of Gender, Science and Technology. 6:(2), 225-241
Malou efter tio. 2015. Tv4. 2015-09-21, kl 10.00. http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/katrin- zytomierska-diskuterar-kroppsideal-med-maja-engstr%C3%B6m-fr%C3%A5n-frisk-fri-3204460 (Hämtad 2016-03-31).
Markham, Anette & Buchanan, Elizabeth. 2012. Ethical Decision - Making and Internet Research. Rapport för Association of internet reseachers.
Megarry, Jessica. 2014. Online incivility or sexual harassment? Conceptualising women’s experiences in the digital age. Women’s Studies International Forum. 47, 46-55. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.wsif.2014.07.012
Orbach, Susie. 1978. Fat is a feminist issue. New York: W. W Norton.
43
Reichart Smith, Lauren & Sanderson, Jimmy. 2015. I’m going to Instagram it! An Analysis of Athlete self-presentation on Instagram. Journal of Broadcasting & Electronic Media. 59:(2), 342-358. doi: 10.1080/08838151.2015.1029125.
Sade-Beck, Liav. 2004. Internet Etnography: Online and Offline. International Journal of Qualitative Methods, 3:(2), 45-51.
Schuster, Julia. 2013. Invinsible feminists? Social media and young women’s political participation. Political Science. 65:(1), 8-24. doi:10.1177/0032318713486474
Shaw, Adrienne. 2014. The Internet is Full of Jerks, Because the World is Full of Jerks: What Feminist Theory Teaches us About the Internet. Communication and Critical/Cultural Studies.
11:(3), 273-277. doi: 10.1080/14791420.2014.926245
Steg, Linda, Van Den Berg, Agnes E. & De Groot, Judith I. M. (2013) Environmental Psychology: an introduction Chichester: Wiley-Blackwell
SVT Nyheter. 2016, maj. De kämpar för rätten att få vara tjock. [online].
http://www.svt.se/nyheter/de-kampar-for-ratten-att-fa-vara-tjock (Hämtad 2016-05-23).
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Zurbriggen, Elieen L, Collins, Rebecca, Lamb, Sharon, Roberts, Tomi-Ann, Tollman, Deborah L, Ward, L. Monique & Blake, Jeanne. 2007. Report of the APA Task Force on the Sexualization of Girls. Rapport/American psychological association Washington, DC: American psychological association