Följande framlägger författarnas personliga tankar kring de resultat som uppkommit samt ger förslag till vidare forskning inom området.
Studien har bidragit med ökad kunskap om hur en kombination av två starka branscher skulle kunna få positiva effekter för dem båda. Efter att ha avslutat studien är det uppenbart att det behövs forskas mer inom området för att ta reda på vilken vinning det finns för företagen att satsa på VR. Om researrangörerna ska lägga ner stora summor pengar måste de först veta att det genererar pengar tillbaka till företaget. Som konstaterats tidigare i studien finns det många olika sätt att använda sig av VR på, och det är därför av vikt att aktörer kan locka med mer än bara en häftig upplevelse och få användaren att faktiskt besöka platsen i verkligheten. Den största utmaningen ligger i att få ut tekniken så den blir mainstream. Genom att få folk att testa VR ökar man medvetenheten och först då kan man förstå vad VR handlar om. Överlag behövs mer forskning inom VR, oavsett bransch. Den forskning som finns att tillgå är inte tillräckligt uppdaterad för att fortfarande vara aktuell. Vidare vore det intressant med en längre studie som sökte svar i effekterna av att ha sett en stad virtuellt innan en resa, och en fysisk resa sedan inträffar. En sådan studie skulle kunna ge ytterligare svar på om det är värt att lägga resurser på att implementera tekniken.
För studiens analys och slutsats behöver det beaktas att observationen endast berörde 25 personer. För att vara representativt hade antalet deltagare kunnat utökas och på så vis bidra med högre trovärdighet. De intervjuer som har utförts för studien hade vunnit på att utvidgas med fler personer med insyn inom researrangörer, främst personer med beslutsfattande positioner.
Studien påvisar att VR-marknadsföring är ett effekt- och kraftfullt sätt att marknadsföra en destination. Dock är det, som flera respondenter nämnt, ett kostsamt och krävande arbete att få igenom. För att detta ska vara en lönsam investering för företagen måste det därför generera i vinst tillbaka för att det ska vara lönt att genomföra. Mindre företag utan samma resurser som stora företag, riskerar att hamna utanför utvecklingen, vilket i värsta fall skulle kunna leda till konkurs.
Referenslista
Tryckta källor:
Amaro, S. & Duarte, P. (2015) ”An integrative model of consumers’ intention to purchase travel online.” Journal of Tourism Management. Vol. 46, pp. 64-79
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur.
Blom, T. & Nilsson, M. (2005). Turismens historia & utveckling. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Borggren, C., Moberg, Å., Räsenen, M. & Finnveden, G. (2013). “Business meetings at a distance – decreasing greenhouse gas emissions and cumulative energy demand?” Journal of Cleaner Production. Vol. 41, February 2013, pp. 126-139
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Cheong, R. “The virtual threat to travel and tourism”. Tourism Management, Vol. 16, No. 6, pp. 417-422, 1995
Cooper, M. & Macneil, N. J. (2005) “Virtual Reality Mapping: IT Tools for the Divide between Knowledge and Action in Tourism” Tourism recreation research, Vol. 30(3), 2005:
61-68
Cruz-Neira, C., Sandin, D. J. Defanti, T. A., Kenyon, R. V. & Hart, J. C. (1994) ”The cave:
audio visual experience automatic virtual environment" Communications of the ACM 1994 35 (6) 65-72
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Elbe, J. (2002). Utveckling av turistdestinationer genom samarbete. Diss. Uppsala : Univ., 2002
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. 2., uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber Ekonomi.
Faria, A. L., Andrade, A., Soares, L. & Bermudez i Badia, S. (2016). ”Benefits of virtual reality based cognitive rehabilitation through simulated activities of daily living: a randomized controlled trial with stroke patients.” Journal of Neuro Engineering and Rehabilitation.
Gnoth, J. (1997) “Tourism motivation and expectations formation”, Annals of Tourism Research, Vol. 24 Iss. 2 pp. 283-304
Gunn, C. A., (1972) “Designing tourist regions”. Taylor and Francis/University of Texas London/Austin TX.
Johansson Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lepouras, G., Charitos, D., Vassilakis, C., Charisi, A. & Halatsi, L. (2001). “Building a VR museum in a museum”, in Richir, S., Richard, P., Taravel, B. (eds.), Proc. 2001 VRIC Laval Virtual International Conference, 16-18 May 2001, Laval, France, ISBN: 5343545
Doi=10.1.1.12.4470
Lofland, J. (red.) (1997). Analyzing social settings: a guide to qualitative observation and analysis. 4. ed. Belmont, CA: Wadsworth
Marshall, J., Booth, T., Devane, N., Galliers, J., Greenwood, H., Hilari, K., Talbot, R., Wilson, S. & Woolf, C. (2016) ”Evaluating the benefits of aphasia intervention delivered in virtual reality: Results of a quasi-randomised study.” PLOS ONE.
McIntyre, M. P. & Sörum, N. (2014). “Konsumtionskultur och digitalisering”, 201. 25, s. 2–5.
Kulturella Perspektiv ISSN 1102-7908.
Messinger, P., Stroulia, E., Lyons, K., Bone, M., Niu, R. H., Smirnov, K.. & Perelgut, S.
(2009) ”Virtual worlds — past, present, and future: New directions in social computing.”
Decision Support Systems, pp. 1-25.
Regan, C. (1995). ”An investigation into nausea and other side-effects of head-coupled immersive virtual reality.” Virtual Reality, 1(1), pp.17-31.
Selby, M. (2004). Understanding urban tourism: image, culture and experience. London: I.B Tauris
Sharples, S., Cobb, S., Moody, A. & Wilson, J. R. (2008) ”Virtual reality induced symptoms and effects (VRISE): Comparison of head mounted display (HMD), desktop and projection display systems.” Displays, 29:58–69.
Sherman, W. R. & Craig, A. B. (2003) “Understanding Virtual Reality: Interface, Application and Design”. Morgan Kaufmann Publishers.
Sherstyuk, A., Vincent, D., Wang, K. (2010) “Making First Steps in VR: Monitoring User Progress in Virtual Travel” Proceedings of the 17th ACM Symposium on virtual reality software and technology, 22 November 2010, pp.19-26
Thurén, T. (1999). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Vekony, D. & Korneliussen, S. (2016) “Immersive Virtual Reality in Destination Marketing”, Master Thesis - Marketing and Brand Management, Norwegian School of Economics
Wang, N. (1999) ”Rethinking authencity in tourism experience,” Annals of Tourism Research, Vol. 26 Iss.2, pp. 349-370
Weaver, D. B. & Lawton, L. (2014). Tourism management. 5. ed. Milton Qld: John Wiley &
Sons
Williams, P., & Hobson, J S P. (1995) ”Virtual reality and tourism: fact or fantasy?”, Tourism Management, Vol. 16, No. 6, pp. 423-427.
Økland, M. K-J., & Lefébure, Y-M. T. A. (2016). ”Virtual Reality in Tourism: What implications will Virtual Reality Technology have for business models in the tourism industry?”. Master thesis, Strategy & Management, Business Analysis & Performance Management, Norwegian School of Economics.