Så hur är det nu med friheten? Den frihet som brukare i svensk skola blivit betrodd med. Den finns där och är högt värderad av de flesta partierna, dock framkommer det tydligt i några fall att forskare och politiker inte är överens alla gånger.
Valfrihetsreformen har som tidigare visat sig haft en viss segregerande effekt, något som framförallt de borgerliga partierna väljer att blunda för. De talar om pluralistisk mångfald och vikten av skolvalet för individen. Vilka som väljer, vilka som vet att de får välja, som
presenteras i forskningen tar de ingen hänsyn till. Jag kan personligen tycka det är lite
skrämmande. Grupper med låg socioekonomisk status och invandrare framförallt hamnar allt för ofta på vissa skolor. Eftersom det är de välbärgade familjerna som använder sig av det fria skolvalet. För min del, som blivande svenska som andra språk lärare, innebär det att jag har ett begränsat sökområde, när det är dags att komma ut i verkligheten, då vissa elevgrupper inte representeras på alla skolor.
Decentraliseringen visade sig vara en omtalande reform i svensk skolpolitisk historia. En reform som inte kom att bli vad politikerna ville. Likvärdigheten efterfrågas, både vad gäller fysiska skolor i kommunerna och resurs fördelning i form av ekonomi, men också den färdiga produkten som skolorna levererar. Kunskap. Är kunskapen likvärdig? Spelar det någon roll var eleven gått i grundskola, för kommande studier. Svaren får vänta till en annan studie, då den här studien inte ämnar undersöka likvärdigheten, utan enbart beröra argumenten, där
40
likvärdigheten kritiseras vad gäller decentraliseringen av skolan. Här är det de borgerliga partierna som enas om att ett återförstatligande av skolan är vad som kan komma att rädda likvärdigheten. En strängare tillsyn, med utvärderingar som uppföljs.
Jag inledde studien med att påstå att det alltid kommer finnas åsikter om skolvärlden. Åsikter som handlar om alltifrån orättvisa betyg, lärare som förändrar framtiden och om huvudmän som plockar ut alldeles för mycket vinst från skolor som drivs som bolag. Vad som förvånar mig, trots alla åsikter, argument och debatter, med eller utan kunskap, förståelse eller inblick i skolan är att människor vid de allra flesta tillfällen är enade. En svensk skola, ska vara en bra skola. En skola där elever går ut, väl förberedda på sin framtid, rustade med kunskap som kommer få betydelser för dem senare i livet. Vid ett brett perspektiv efterstävas den perfekta skolan, där hundra procent av eleverna går ut med godkända betyg. Diskussioner som mössas vara eller inte vara i klassrummet, hör i min mening inte hemma i förverkligandet av världens bästa skola. Kunskapen sitter inte i mössan, utan innanför den.
Det är enbart Vänsterpartiet som är helt emot varandet av friskolorna. Sverigedemokraterna visar en viss skeptisk syn. Relaterat till kritiken som riktas mot de fristående skolorna av forskarna, kan jag inte låta bli att fundera över samarbetet mellan politiker och forskare. Forskarna är räds för segregeringen och en olikvärdig utbildning, där alla elever inte ges samma chans. Just för friskolan som segregerande blundas det i min mening för hos de borgerliga partierna. Moderaterna skriver i en av sina motioner att det kan förekomma intagningsregler på vissa friskolor och får det inte att framstå som något problem. Regler för vilka som ges chans att gå på en skola, om det så ”bara” handlar om ett kösystem, är ett sätt att stänga ute elever. Även om det i de fallet inte handlar om någon speciell grupp av människor.
Slutligen vill jag höja begreppet likvärdighet. Ett svårt begrepp i mina öron. Vad är
likvärdigt? Vad skiljer likvärdigt ifrån lika? Handlar likvärdig utbildning om en utbildning som ska vara lika, men inte kan se lika ut, eftersom människor är olika. En lika utbildning, skulle inte ta hänsyn till elever som individer, utan enbart som elever. Är det likvärdigt att få välja, om alla inte är välkomna att gå på den skolan som de helst önskar. Jag kan heller inte låta bli att fundera på om likvärdighet för alla är vad som faktiskt eftersträvas. För är det så, varför ska brukare behöva välja? Fördelas resurser efter behov, på ett rättvist sätt, där elever
41
som individer sätts i centrum borde inte skolval för likvärdighetens skull inte vara nödvändligt.
Referenser
Almgren, Ellen. (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i
skolan. Stockholm: Elanders Gotab.
Demokratirådet. (1998). Demokrati och medborgarskap. Stockholm: SNS Förlag.
Esaiasson Peter, Giljam Mikael, Oscarsson Henrik och Lena Wängnerud. (2012). Kvalitativ textanalys. S. 237-256. I. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Norstedts Juridik: Stockholm.
Göteborgs universitet. (2012). Institutionen för pedagogik och special pedagogik.
http://www.ips.gu.se/om-ips/personal?userId=6353.
Göteborgs universitet. (2012). Statsvetenskapliga institutionen.
http://www.pol.gu.se/personal/larare-och-forskare/pierre--jon/
Jarl, Maria. Kjellgren, Hanna. Ann, Quennerstedt. (2007). Förändringar i skolans organisation och styrning. S. 23-47. I. (red). Pierre, Jon. Skola som politiskorganisation. (2007). Malmö: Gleerups utbildning.
Jarl, Maria och Rönnberg, Linda. (2010). Skolpolitik, från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber.
Lundquist, Lennart, J. (2010). Privatisering. (s.216-240). I. Politik som organisation. (red.) Bo Rothstein. (2010). Stockholm: SNS. Förlag.
Motion 2002/03:Ub229 Grundskola med kvalitet. Folkpartiet.
Motion 2002/03:Ub298 Kunskap som mänsklig hävstång. Moderaterna.
Motion, 2002/03:Ub416 Fristående skolor. Krisdemokraterna.
Motion 2002/03: Ub 429 Kunskap för alla. Centerpartiet.
Motion 2003/04: N327 Statligt ägande och statens ägarpolitik. Centerpartiet.
Motion 2003/04:Ub271 Elevhälsa. Miljöpartiet.
Motion 2003/04:Ub276 Utbildning för varje elev. Moderaterna.
Motion 2003/04: Ub378 Fristående skolor. Krisdemokraterna.
42
Motion 2004/05:Ub258 Förändring i skolpolitiken. Folkpartiet.
Motion 2004/05:Ub230 En skola med mångfald. Miljöpartiet.
Motion 2004/05:Ub390 Grundskolan. Moderaterna.
Motion 2005/06: N48 Landsbygd för tillväxt. Centerpartiet.
Motion 2005/06:Ub344 En liberal politik för grundskolan. Folkpartiet.
Motion 2005/06:Ub 426 Allmän utbildning. Centerpartiet.
Motion 2005/06:Ub428 Öka friheten för skolan. Miljöpartiet.
Motion 2005/06: Ub532 Fristående skolor. Krisdemokraterna.
Motion 2008/09:Ub591 Investering i kunskap. Socialdemokraterna.
Motion 2008/09:Ub526 En grundskola med kvalitet och mångfald. Miljöpartiet.
Motion 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Vänsterpartiet.
Motion 2011/12: Fi242 All politik handlar om prioriteringar. Sverigedemokraterna.
Motion 2011/12: Ub493Nya regler för friskoleetablering. Sverigedemokraterna.
Persson, Sofia. (2007). Lärarkåren som agent på skolan. S. 81-99. I. (red). Pierre, Jon. Skola
som politiskorganisation. (2007). Malmö: Gleerups utbildning.
Pierre, Jon. (2007). Decentralisering. Styrning och värdekonflikter i skolan. S.9-22. I. (red). Pierre, Jon. Skola som politiskorganisation. (2007). Malmö: Gleerups utbildning.
Quennerstedt, Ann. (2007). Kommunens ansvar och inflytande på skolområdet. S. 49-65. I. (red). Pierre, Jon. Skola som politiskorganisation. (2007). Malmö: Gleerups utbildning.
Skolinspektionen (2012). Historik.http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var- verksamhet/Historik/
Skolverket. Ekström, Anna, och Kallstenius Jenny. (2012). En bild av skolmarknaden. Stockholm.
Skolverket. Ekström, Anna, och Sandquist, Jonas. (2010). Likvärdigutbildning i svensk grundskola. Rapport 274. Stockholm.
Skolverket. Thullberg, Per, och Mannerfelt, Charlotte. (2012). Konkurrensen om eleverna. Rapport 346. Stockholm.
Umeå universitet. (2012). Statsvetenskapliga institutionen.