Syftet med studien är att belysa vad forskare som studerat relationsvåld anser är
orsaken/orsakerna till att forskare i Sverige har valt att studera mäns våld mot kvinnor i nära relationer i mycket högre utsträckning än kvinnors våld mot män i nära relationer.
Min frågeställning i uppsatsen har varit: Vad anser forskare som studerat relationsvåld är anledningen till att forskare i Sverige har valt att studera mäns våld mot kvinnor i nära relationer men inte kvinnors våld mot män i nära relationer?
Det är främst fem teman eller förklaringsmodeller som framkommer i resultatet av denna studie; det ideologiska perspektivet i form av moraliska entreprenörer, det objektivistiska synsättet, det
viktimologiska perspektivet, metodologiska begränsningar av att undersöka kvinnors våld mot män samt problemet med kvinnor som gärningspersoner och män som offer.
Den främsta förklaringen till att det inte finns mycket forskning om mäns våld mot kvinnor i Sverige i relation till forskningen kring relationsvåld med kvinnor som offer är enligt denna studie att det inte är vanligt att män blir slagna av sina kvinnor. Då våld förekommer i en konflikt är det lika vanligt att män som kvinnor utsätts för våldet, men det ensidiga och grövre våldet förekommer främst mot kvinnor. Det är en objektivistisk förklaring till att relationsforskningen ser ut som den gör i dag i Sverige. Forskningsfokus har legat på kvinnor som offer på grund av att de är de som är mest utsatta för just det grövre våldet.
Utifrån det ideologiska perspektivet framkommer ideologier som har hindrat forskningen om kvinnors våld mot män. Anhängare av ideologin har framhållit att om det bedrivs forskning om kvinnors våld mot män i nära relationer så tar det bort fokus från mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En av anledningarna till att mäns våld mot kvinnor har blivit ett samhällsproblem i Sverige är på grund av att det funnits moraliska entreprenörer som drivit frågan och därigenom påverkat forskningen.
Intervjupersonerna i den här studien anser att det inte har funnits några moraliska entreprenörer som har lyft frågan om kvinnors våld mot män som ett samhällsproblem. Dock så menar en intervjuperson att om det hade funnits moraliska entreprenörer för ämnet kvinnors våld mot män så skulle dessa ha ett dåligt utgångsläge och det skulle vara svårare för dem att få samhället att se det fenomenet som ett samhällsproblem. Olsson skriver att den kontext som moraliska entreprenörer befinner sig i samt vilken trovärdighet som de moraliska entreprenörerna har påverkar om det fenomen som de
förespråkar kommer att uppfattas som ett samhällsproblem eller inte. Detta är ett tydligt exempel på hur sociala processer skapar samhällsproblem. Intervjupersonerna påpekar hur viktimologin har haft stor påverkan på hur forskningen är utformad i Sverige. Viktimologin utgår från att det finns vissa brottsoffer som har lättare att få offerstatus än andra. På grund av att män oftast har en maktposition i samhället och att de flesta brott som begås är av män så har de svårare att få offerstatus. Män är inte klanderfria. Därför bedrivs inte forskning på samma sätt där män utsätts för brott. Det blir dessutom särskilt känsligt att forska om brott där en kvinna är gärningspersonen då kvinnor har en offerposition i samhället.
Det går att förklara resultaten av studien utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv genom att det i Sverige finns föreställningar om manligt och kvinnligt, vilket innebär att män ses som förövare och kvinnor ses som offer. Detta leder till att vi har svårt att ta till oss brott där rollerna är ombytta. Det är känsligt att diskutera kvinnor som gärningspersoner och män som offer. Flera intervjupersoner menar att det är problematiskt att ge kvinnan offerstatus då man låser fast kvinnan i en passiv roll, vilket
Tham också påpekar (Tham 2001). I en våldssituation ses mannen som den aktiva parten och kvinnan ses som den passiva. Det kan bero på ojämlikheten i samhället men det kan också bero på, som en av intervjupersonerna påpekar, att mannen oftast är fysiskt överlägsen kvinnan vilket gör att han kan freda sig i en våldssituation medan kvinnan inte kan det.
Resultatet av studien visar också att det inte funnits någon forskningsmiljö för frågor om kvinnors våld mot män i nära relationer. Det har inte funnits någon efterfrågan från politiskt håll. Det är också
problematiskt att forska om relationsvåld då definitionen av våld är väldigt subjektiv. Hur man definierar våld i en studie kommer att påverka vilket resultat studien får.
En begränsning med min studie är att den endast tar upp fyra forskares åsikter i frågan vilket gör att resultatet inte går att generalisera på ett tillförlitligt sätt. Andra forskare kan förespråka andra förklaringsmodeller. Jag har också valt att endast belysa varför ämnet kvinnors våld mot män är outforskat. En kompletterande studie till min skulle kunna diskutera varför frågan inte är uppe på den politiska agendan. Det är dessutom problematiskt att veta, utifrån ett objektivistiskt perspektiv, hur pass vanligt och utbrett kvinnors våld mot män verkligen är, då det finns så pass få studier som belyser ämnet i Sverige. Detta gör att det är svårt att avgöra om det är oetisk eller inte att inte forska om kvinnors våld mot män i nära relationer Detta är en anledning till att det skulle behöva bedrivas mer forskning om ämnet kvinnors våld mot män i nära relationer.
Litteraturlista
Becker, H (1966) Outsiders. Studies in the sociology of deviance. New York : The free press
Berger, L & Luckmann, T (1967). A treatise in the sociology of knowledge. New York: Doubleday & Company inc.
Bergström, G & Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Borland, K: (1997) “That is not what I said, Interpretive conflict in oral narrative research” I: Perks, Roberts & Thomas Alistar. Oral History Reader. London:Routledge,
Brottsförebyggande rådet rapport 2002: 8. Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer- lokalt
brottsförebyggande arbete ideskrift 9.
Brottsförebyggande rådet rapport 2004: 3. Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003.
Brottsförebyggande rådet rapport 2007:6. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer Brottsförebyggande rådet rapport 2008:25. Polisens utredningar av våld mot kvinor i nära relationer.
Brottsförebyggande rådet rapport 2009:12. Våld mot kvinnor och män i nära relationer –Våldets
karaktäroch offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Brottsförebyggande rådet rapport 2010:1. Brottsoffers kontakter med rättsväsendet - En studie utifrån
Nationella trygghetsundesökningen 2006- 2008 och intervjuer med fokusgrupper. Bryman, A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Burr , V. (1995) An introduction to social constructionism. London: Routledge
Christie N, (2001) ”Det idealiska offret” I: Åkerström, M och Sahlin, I (red), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur
Estrada, F (1999) Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveckling, uppmärksamhet och
Helweg-Larsen, K. och Frederiksen, M.-L. (2008) Vold mod mænd i Danmark. Omfang og karakter –
2008. Köpehamn: Syddansk Universitet. Minister for Ligestilling, Statens Institut for Folkesundhed
Holmberg, C (1996) Det kallas manshat- En bok om feminism. Falun: Anamna böcker
Hydén, M (2000)” Att lämna den man som slår. Om misshandlade kvinnors rädsla efter uppbrottet”. I:
Det lokala våldet. Om rädsla rasism och social kontroll. Stockholm: Liber
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, E., Heimer, G, Westerstrand, & Kalliokoski, . (2001). Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i
jämställda Sverige- en omfångsundersökning. Umeå: Åströms tryckeri
Malcolm, J. George .1994. Riding the Donkey Backwards. Men as the Unacceptable Victims of Marital Violence. The Journal of Men's Studies (s.137-159). Volume 3, Number 2
Olsson, B. (1994). Narkotika problemets bakgrund. Användningen av och uppfattningar om narkotika
inom svensk medicin 1839-1965. Stockholm: Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning.
Palmgren, C Wasén, H (2003) Slagen man – fyra former av mansmisshandel. Stockholms universitet. Sociologiska institutionen
Pape, H. (2003). Vold og krenkeler i unge menneskers parforhold. Medisin og vitenskap, nr 15,
Sveriges kommuner och landsting (2006) En kunskapsöversikt. Mäns våld mot kvinnor i nära
relationer. Stockholm.
Straus, A Murray. 2005. Physical assaults by wives a major social problem. I Gelles, J Richard & Loseke, R Donileen (Red.). Current controversies on family violence. California: SAGE.
Sohlberg, P och Sohlberg, B-M Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber
Tham, H (2001) “Brottsoffrets uppkomst och framtid” Åkerström, M och Sahlin, I (red), Det
Tierney, K (1982) “The battered women movement and the creation of the wife beating problem”
Social problems, Vol 29 No 3
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Mellberg, N (2004) Mäns våld mot kvinnor: synliga mödrar och osynliga barn. Uppsala universitet- Avdelningen för samhällsvetenskaplig genus forskning
Tidningsartiklar
Dagens Nyheter
a 2007-12-28 ”Kvinnors våld mot män utreds” b 2004-11-03 ”Kvinnovåld mot män tystas ner”
Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm