Syftet med vår studie av projektet Framtidens Motala, har varit att öka kun- skapen om visionens betydelse för lokalt utvecklingsarbete, och att identifiera svårigheter och möjligheter med att bedriva visionsarbete i samverkan och i dialog med medborgarna.
Vår övergripande slutsats vad gäller visionsarbetet och visionens innehåll, är att informanterna inledningsvis tycks ha haft något olika uppfattningar om visionens plats i den lokala politiken och planeringen. Efterhand tycks flera centrala aktörer emellertid ha samlats kring uppfattningen att visionen ska vara ett dokument som anger färdriktningen, på ett principiellt plan, i den lokala politiken. Den kommunikativa planeringsteorins huvudbudskap är att formuleringen av mål och definitioner kan (eller bör) vara ett viktigt resultat i en planeringsprocess. Samsyn kan med ett sådant planeringsperspektiv ses som ett resultat av Framtidens Motalas arbete, istället för något som kan förväntas ha präglat projektet från start.
Vår övergripande slutsats vad gäller temat samverkan, är att Framtidens Motala uppfattats av informanterna som ett välkommet och lyckat projekt. Graden av samverkan beskrivs ibland som lägre än önskad. Flera av inform- anterna – framförallt i studiens och projektets slutskede – ger dock uttryck för att det utvecklats en större tillit och ett förbättrat samtalsklimat under projektperioden. En möjlig slutsats är att de parter som ingått i Framtid Mo- tala, nu är bättre rustade än tidigare att gemensamt formulera strategier och framtidsbilder för staden.
En viktig reservation vad gäller informanternas uppfattningar om graden av samverkan i Framtidens Motala, är att vi enbart ställt frågor om samverkan i det övergripande paraplyprojektet. Det kan ha förekommit en intensiv sam- verkan i olika underprojekt, men det har vi inte ställt frågor om i vår studie. Detta knyter an till en viktig strategisk fråga för kommuner som arbetar med liknande processer; ska metoder för interorganisatorisk samverkan och för di- alog med medborgarna utvecklas på övergripande nivå, eller i de underprojekt som är mer verksamhetsnära?
En andra reservation vad gäller samverkan är att det inom planeringsforsk- ningen också finns en kritik mot att offentlig-privata partnerskap, nätverk och samverkan fått ta så stor plats i lokal och regional utvecklingspolitik. Kritiken handlar dels om att ett fungerande samarbete ofta beskrivs som en seger i sig, trots att samarbetet från början framhölls som ett verktyg eller medel för tillväxt eller utveckling (Syssner 2003). Kritiken har också handlat om att nät- verksliknande samarbeten mellan offentligt och privat kan bli förhållandevis
39
oåtkomliga för medborgarna (se kapitel 4 i denna rapport). Våra informanter har inte gett uttryck för att samarbetet kring visionen ska ha varit svåråtkom- ligt eller slutet. Samtidigt är vår studie begränsad till aktörer på centrala po- sitioner i lokalsamhället i Motala. Möjligtvis hade intervjuer med andra delar av samhället och befolkningen gett ett annat utslag.
Vår övergripande slutsats vad gäller ambitionen att involvera medborgarna i arbetet med visionen, är att denna uppfattas som vällovlig, men som svår att realisera. Flera av de vi intervjuat ger uttryck för svårigheter att nå en bredare allmänhet, istället för de som i intervjuerna beskrivs som ”proffstyckare”.
I arbetet med att skapa förutsättningar för medborgarnas delaktighet, lig- ger att reflektera över varför dessa inte är delaktiga i så stor utsträckning som önskat. Tidigare forskning lyfter upp olika möjliga förklaringar till att med- borgare inte deltar, trots att de bjuds in till planeringsprocesser av olika slag. Flera forskare (Gilljam 2003: 193; Wänström 2009) har pekat på tid, kompe- tens och intresse som tre viktiga förklaringar till låg grad av deltagande.
Vad gäller medborgarens tidsanvändning kan man reflektera kring när och var man tänker sig att medborgardialogen ska äga rum. Är möjligt för medborgaren att på förhand uppskatta den egna beräknade tidsåtgången. Kan samtalet om kommunens framtid äga rum på arbetstid, för kommunanställ- da? Finns det möjlighet att arrangera medborgardialogen mer som en uppsö- kande verksamhet? Vad gäller upplevd brist på kompetens eller kunskap kan vi knyta an till Jarls (2003) resonemang om deltagandets lärande dimensioner. I ett sådant perspektiv kan man tänka sig att Framtidens Motala erbjudit en plattform för demokratiskt lärande, för medborgare i Motala kommun. I det fortsatta arbetet kan visionsarbetets roll för det demokratiska lärandet möjli- gen utvecklas och förtydligas ytterligare.
Ytterligare en förklaring till uteblivet engagemang handlar om medbor- garens intresse av att vara med och påverka. Palm och Wihlborg (2013: 37) skriver i en studie om Vallastadens framväxt i Linköping att det medborgerliga deltagandet var förhållandevis lågt, och att detta skulle kunna bero på oint- resse bland medborgarna. Ur ett institutionellt perspektiv bör medborgarens intresse eller ointresse emellertid inte ses en förklarande variabel. Istället för man fråga sig varför intresset är lågt, och vilka omständigheter det är som gör att medborgarna eventuellt inte bryr sig om stora och övergripande utveck- lingsfrågor. Det kan naturligtvis vara så att det finns ett brett stöd för en val- demokratisk ordning, där väljarna i allmänna val ger de folkvalda i uppdrag att representera deras intressen mellan valtillfällena (Esaiasson et al 2011: 276).
Vidare är det få medborgare som är delaktiga, i syfte att öka delaktigheten i samhället. De flesta engagerar sig, som Montin (2006: 163) skriver, ”för att protestera mot något, förändra något som berör dem själva”. Möjligen är en vision – som ofta är en bred konsensusprodukt – något som få medborgare känner behov av att förändra eller protestera emot. Däremot kan de beslut som fattas i framtiden, mot bakgrund av den nya stadsvisionen, komma att
både välkomnas och kritiseras av medborgarna i kommunen. Här är det cen- tralt att Motala kommun ser protester i efterhand och protester mot oväntade konsekvenser av visionsarbetet, som en del i den löpande medborgardialogen. Även om projektet Framtidens Motala i formell mening avslutas, bör det of- fentliga samtalet om framtidsfrågorna fortsätta.
41
Litteratur
Amnå, Erik, Deltagardemokrati – önskvärd, nödvändig- men möjlig? I: Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins
mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber
Arnstein, Sherry (1969) A ladder of citizen participation. Journal of American Institute of planners. Vol. 35, nr. 4, s. 216-224.
Christian Jensen, Staffan Johansson, Mikael Löfström (2007). Projektledning i offentlig miljö. Malmö: Liber AB.
Collins, K. and Ison, R.L. (2006) Dare we jump off Arnstein’s ladder? Social learning as a new policy paradigm, Proceedings PATH Conf 4–7 June 2006 Edinburgh
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael & Person Mikael, Medborgarnas demokratiuppfattningar, I: Holmberg, Sören, Weibull, Lennart & Oscarsson, Henrik (red.) (2011). Lycksalighetens ö: fyrtioen kapitel
om politik, medier och samhälle: SOM-undersökningen 2010.
Göteborg: SOM-institutet
Gilljam, Mikael & Jodal, Ola, Medborgarnas demokratiuppfattningar, I: Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.) (2002). Det våras för politiken: trettiotvå artiklar om politik, medier och samhälle: SOM-
undersökningen 2001. Göteborg: SOM-institutet, Univ.
Gilljam, Mikael, Deltagardemokrati med förhinder, I: Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber
Hörnemalm, Johan (2008) ”Samverkan är ett magiskt ord”- Motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering. Luleå tekniska universitet. Jarl, Maria, Deltagardemokraterna och den representativa demokratin. I:
Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins
mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber
Karlsson, Martin, Kan medborgardialoger stärka den representativa demokratin? I: Hellberg, Ann-Sofie, Karlsson, Martin, Larsson, Hannu, Lundberg, Erik & Persson, Monika (red.) (2011). Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling: tolv kapitel om demokrati,
styrning och effektivitet. Örebro: Örebro universitet.
Khakee, Abdul, Medborgardeltagande i samhällsplanering, I: Blücher, Gösta & Graninger, Göran (red.) (2006). Planering med nya
förutsättningar: ny lagstiftning, nya värderingar. Vadstena:
Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande Lindberg, Kajsa (2009) Samverkan. Malmö: Liber, 2009.
Montin, Stig (2006) “Från Servicedemokrati mot ett medskaparsamhälle”, i Jonsson, Leif (red.). Kommunledning och Samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Månson, Per (1999) Utopiernas död: Har socialismen någon framtid? Fronesis, Nr.2, 20.
Palm, Jenny & Wihlborg, Elin (2013), Vallastaden växer fram – policy och planering för en ny stadsdel, Perspektiv på tekniken, nr 6. (2013). Selin, Gunnar (1980) Praktisk projektledning. Stockholm: Ingenjörsförlaget. Sveriges Kommuner och Landsting (2013), Medborgardialog som del i
styrprocessen.
Sveriges Kommuner och Landsting (2014) http://www.skl.se/ press/nyheter_2/nyheter-2013/sociala-medier-vanliga-i- kommunikationsarbetet, 2014-06-27
Syssner, J. (2003), ’Nyregionalismens organisatoriska landskap’, Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift, 35.
Syssner, J. (2006), What Kind of Regionalism? – Regionalism and Region Building in Northern European Peripheries, Frankfurt am Main: Peter Lang Publ.
Syssner, J. (2011) ”Staden i världen”, i Engström (red), Urbaniserad värld. Nya steg mot hållbara städer. Stockholm: Global Utmaning.
Syssner, J. (2012) Världens bästa plats? Platsmarknadsföring, makt och medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.
Wänström, Johan (2009). Samråd om Ostlänken: raka spåret mot en bättre demokrati?. Diss. Linköping : Linköpings universitet.
Tryckta källor
Motala kommun (2012a) Kommunledningsförvaltningen. Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen. 20 augusti 2012.
Motala kommun (2012b) Minnesanteckningar. Projektgruppens sammanträde 10 oktober 2012.
Motala kommun (2012c) Minnesanteckningar. Projektgruppens sammanträde 6 november 2012.
Motala kommun (2012d) Tjänsteskrivelse. Medborgardialog. Diarienummer 12/KS 0278
Motala kommun (2013a) Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt. Informationsfolder
Motala kommun (2013b) Tjänsteskrivelse. Framtidens Motala – tillfälliga politiska arbetsgrupper (Diarienummer 12/KS 0103)
Motala kommun (2013c) Yttrande Framtidens Motala- en utvecklingsplan för tillväxt, tjänsteskrivelse 12/KS 0103.
Motala kommun (2013d) Utvecklingsplan Motala, delrapport 2 till Tillväxtverket, januari – maj 2013
43
Motala kommun (2013e) Minnesanteckningar. Arbetsgruppens sammanträde 2 augusti 2013
Motala kommun (2013f) Minnesanteckningar. Arbetsgruppens sammanträde 7 november 2013.
Motala kommun (2013g) Rapport till Östsam, december 2013. Motala kommun (2013h) Studiematerial, Framtidens Motala.
Motala kommun (2014a) Framtidens Motala Stadsvision, Presenterat på Motala Expo 14-15 mars 2014.
Motala kommun (2014 b) http://framtidensmotala.se/about/ 2014-07- 01. Intervjuer Politiker Informant 1. 3 mars, 2014 Informant 2. 4 mars, 2014 Informant 3. 3 mars, 2014 Informant 4. 6 februari, 2014 Informant 5. 20 februari, 2014 Informant 6. 19 februari, 2014 Informant 7. 25 februari, 2014 Tjänstemän Informant 8. 12 mars, 2014 Informant 9. 14 februari, 2014 Informant 10. 19 februari, 2014 Informant 11. 19 mars, 2014 Informant 12. 18 mars, 2014 Observationstillfällen
Observation 1. Cafédialog 2 december 2013. Observation 2. Cafédialog 3 december 2013.
Observation 3. Ledningsdialog om planeringsförutsättningar. Januari 2014 Observation 4. Kommunstyrelsens Temadag om Framtidens Motala 11/2-2014
Linköping Studies in Science and Technology. Dissertation No. 1465, 2013 Department of Computer and Information Science
Linköping University SE-581 83 Linköping, Sweden
www.liu.se
2013