Vi har genom denna uppsats funnit mycket intressanta kopplingar till dagens debatter om lärarkårens professionalitet. Vi har bland annat läst i tidningarna om förslaget som
skolministern Ibrahim Baylan lagt fram. Förslaget handlar om att införa en legitimation för lärare. Detta är något som lärarförbunden kämpat för under de senaste tio åren. Är ett införande av en lärarlegitimation ytterligare ett steg i professionaliseringsprocessen?
Vi har i denna uppsats inte haft möjligheten att göra en jämförande studie med dagens professionaliseringsdiskussioner i tidningarna. I en fortsatt studie skulle det vara mycket intressant att jämföra dagens professionalisering med historiens.
7. Slutord
I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala
områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat
professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.
Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i. Studien har bidragit till att vi intresserat oss mer för vår blivande yrkesrolls
professionalisering. Vi har funnit att diskussionen kring lärarnas professionalisering fortfarande är aktuell och skapar rubriker även i dagens tidningar. Den nuvarande debatten kring lärarlegitimationen är en del i detta.
Vi har i uppsatsen studerat professionaliseringen genom lärarfacklig press från tre årtal. Vi har genom studier av tidskrifternas texter funnit mycket som varit gemensamt mellan årtalen. Dock har vi funnit det egendomligt att tidningarna från 1914 och 1988 har fler gemensamma drag än mellan till exempel 1914 och 1950. Tidningarnas upplägg och struktur är liknande och även är de debatter som pågått i årgångarna.
Lärarnas professionalisering har under 1900-talet genomgått förändringar alltefter den aktuella tiden. Bland annat har vi sett att läraryrket har förändrats genom synen på läraren som privatperson till att ses som en yrkesperson.
8. Litteraturlista
Barbosa da Silva, António (1996): Analys av texter. I Per-Gunnar Svensson & Bengt Starrin, red: Kvalitativa studier i teori och praktik, s 169-206. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Gunnar & Wallin, Erik (1983): Skolan i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2005): Textens mening och makt, metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002): Respekt för läraryrket, om lärarens yrkesspråk
och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.
Englund, Tomas (1995): Professionella lärare? Helst didaktiskt kompetenta. I Lärarförbundet, red: Lärarprofessionalism – om professionella lärare, s 78-99. Stockholm: Lärarförbundet. Falkner, Kajsa (1995): Lärarprofessionalitet och skolverklighet – en diskussion om
professionaliseringssträvanden i det senmoderna samhället. Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis, Uppsala Studies in education, 126.
Florin, Christina (1987): Kampen om katedern, Feminiserings- och
professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860 – 1906.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International, Umeå studies in the humanities, 82.
Florin, Christina & Johansson, Ulla (1993): ”Där de härliga lagarna gro…” Kultur, klass
och kön i det svenska läroverket 1850 – 1914. Kristianstad: Tiden.
Gustavsson, Bengt (2002): Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunskap. Stockholm: Skolverket.
Hartman, Sven (2005): Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur.
Hellberg, Inga (1989): Könsutjämning och könspolarisering inom professionerna på dagens svenska arbetsmarknad. I Staffan Selander, red: Kampen om yrkesutövning, status och
kunskap. Professionaliseringens sociala grund, s 167-183. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997): Vägar genom texten. Handbok i brukstext. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Egil (1994): Folkundervisningen före folkskolan. I Gunnar Richardson, red: Ett
folk börjar skolan, folkskolan 150 år 1842 – 1992, s 9-17. Stockholm: Fritzes.
Lindberg, Owe (2002): Talet om lärarutbildning. Örebro: Universitetsbibliotek. Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag.
Lindgren, Gunilla W & Richardson, Gunnar (1994): Hel och ren, frisk och stark – skolsociala anordningar. I Gunnar Richardson, red: Ett folk börjar skolan, folkskolan 150 år 1842 –
1992, s 128-139. Stockholm: Fritzes.
Lindqvist K G (1994): I kateder och skolbänk. I Gunnar Richardson, red: Ett folk börjar
skolan, folkskolan 150 år 1842 – 1992, s 52-67. Stockholm: Fritzes.
Linné, Agneta (1996): Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och
förändring i lärarutbildningen. Stockholm: HLS Förlag. Studies in educational sciences, 6.
Marklund, Sixten (1994): Läraren i skolan. Utbildning och yrkesambitioner. I Gunnar Richardson, red: Ett folk börjar skolan, folkskolan 150 år 1842 – 1992, s 140-151. Stockholm: Fritzes.
Melin, Jan, Johansson, Alf W & Hedenborg, Susanna (1997): Sveriges historia, koncentrerad
uppslagsbok – årtal, fakta, tabeller, kartor. Stockholm: Tiden Athena.
Norborg, Lars – Arne (1993/2000): Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Svensk
samhällsutveckling 1809 – 1998. Stockholm: Liber AB.
Richardson, Gunnar (1977/2004): Svensk utbildningshistoria, skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Richardson, Gunnar (1994a): Folkskolan tar form – de första decennierna. I Gunnar
Richardson, red: Ett folk börjar skolan, folkskolan 150 år 1842 – 1992, s 30-41. Stockholm: Fritzes.
Richardson, Gunnar (1994b): 1842 års folkskolestadga. I Gunnar Richardson, red: Ett folk
börjar skolan, folkskolan 150 år 1842 – 1992, s 18-30. Stockholm: Fritzes
Selander, Staffan (1989): Inledning. I Staffan Selander, red: Kampen om yrkesutövning,
status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund, s 11-23. Lund: Studentlitteratur.
Simensen, Jarle & Tägil, Sven (1995): Bra Böckers Världshistoria. En förändrad värld 1985 – 1994. Lund: Bra Böcker.
Skog-Östlin, Kerstin (1984): Pedagogisk kontroll och auktoritet, en studie av den statliga
läarutbildningens uppgifter enligt offentliga dokument kring folkskollärarutbildningen, läroverkslärarutbildningen och lärarhögskolan. Malmö: Liber Förlag. Studies in education
and psychology, 14.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön, Med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, Per – Johan (1995): Kontrasternas spel, en svensk mentalitets- och
pedagogikhistoria. Stockholm: Prisma.
Läroplan
Lgr 80, Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber
utbildningsförlaget.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Källmaterial
Svensk Läraretidning, Organ för Sverges allmänna folkskollärareförening, 1914 Årgång 33
- Nr: 1, Nya skolförfattningar, s 4-6
- Nr: 1, Folkskollärareval fastställt, s 9
- Nr: 1, Den nya seminariestadgan och hygienens krav, s 9
- Nr: 2, En uppmärksamhet av pinsammaste slag, s 27
- Nr: 5, Om tukten i skolan, s 86-89
- Nr: 6, Folkskollärarevalen, s 109-110
- Nr: 7, Sinnessjuk småskollärarinna avstängd från tjänstgöring, s 131 .
- Nr: 10, Folkskoleöverstyrelsens instruktion, s 195-200
- Nr: 12, Skolreglemente och ordningsstadga, s 255-257
- Nr: 13, Skolan och hemmet, s 272-273
- Nr: 19, Till frågan om tukten i skolans, s 390-391
- Nr: 21, Tukten i skolan, s 454
- Nr; 23, Mellersta Närkes skolförening, s 502
- Nr: 27, ”Svårt att förklara”, 599
- Nr: 30, Varningen fastställdes, s 668
- Nr: 33, Ny seminariestadga, s 719-720
- Nr: 40, En ”förmaningshistoria” med efterspel, s 852
- Nr: 42, En förmaningshistoria med efterspel, s 893
- Nr: 44, Skolförbättring, s 931
Folkskolan, Svensk lärartidning 1950, årgång 4
- Februari, Disciplinutredningen och pressutlåtandena, s 33-35
- Februari, Är de förekommande rättskrivningslärorna rätt avvägda beträffande lärostoffet?, s 39-44
- Februari, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening, Federationsstyrelsen årssammanträde, s 63
- Mars, Skolförfattningar utfärdade år 1949, s 94-97
- Maj, Seminariernas inträdesprövningar, s 153-155
- Juni/Juli, Efterdyningar till disciplindebatten, s 185-186
- Augusti, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening, Representantskapets sammanträdde, s 247-248
- September, Metodikundervisningen och den praktiska lärarutbildningen på seminarierna, s 249-251
- September, ”Efterdyningar till disciplindebatten” – ett genmäle, s 273-275
- Oktober, Lärarutbildningens reformering, s 281-282
- Oktober, Test för läs- och skrivsvårigheter, s 295-299
- November, Standardproven, s 313-314
- November, Auktoritet och uppfostran, s 315-318
Lärartidningen, Svensk skoltidning 1988
- Nr: 1, ”Satsa på gemensam lärarkompetens”, s 9
- Nr: 4, Studieledaren – skolans felande länk, s 36-37
- Nr: 8, Slutförslag om samgående SL – SLF, s 9
- Nr: 9, Jag vill inte bli ett didaktiskt inslag i den nya utbildningen, s 2-3
- Nr: 9, Tystnadsplikt och elevvård, s 14-15
- Nr: 11, Lärarnas arbetstider – ett hinder för samarbete, s 20-21
- Nr: 11, Tala ut om sekretessen!, s 22
- Nr: 14, Den fria arbetstiden är lärarens enda förmån, s 22-23
- Nr: 17, Stor majoritet på SLs kongress för samgående med facklärarna, s 8-10
- Nr: 17, SFLs kongress sa enhälligt ja, s 11
- Nr: 19-20, HD tar upp fallet med misshandelsdömde läraren, s 11
- Nr: 21, Många av förslagen är bra – men det måste få kosta, s 7-8
- Nr: 24, Kompletteringsutbildningen obligatorisk för klasslärare, s 8
- Nr: 25, Skolans målkonflikter skapar lärarstress, s 36-39
- Nr: 27, Ordet rutin finns inte hos oss – allt är nytt!, s 16-18
- Nr: 29, Bojkotta kompletteringsfortbildningen, s 39-41
- Nr: 30, Först avtal om arbetstiderna – sedan kompletteringsfortbildning, s 27-28
- Nr: 32, ”Gummibandet” tänjs ut på den nya utbildningen, s 19-20
- Nr: 33, Vägrar värva SL-are, s 8
- Nr: 33, Studentkrav: Inga fler dispenser, s 10
- Nr: 34, Domen mot läraren, s 4
- Nr: 34, Vi får inte vara så tysta! Lärare protesterar mot HD, s 7-8
- Nr: 35, Det nya förbundet tar form, s 4