I detta avslutande kapitel ges förslag till fortsatt forskning inom det valda ämnesområdet samt en slutkommentar kring författandet av uppsatsen.
8.1 Förslag till fortsatt forskning
Studien i detta examensarbete har varit av kvalitativ karaktär då mitt intresse som forskare har legat i att skapa förståelse för livsvärlden hos ett antal utvalda individer inom ett specifikt ämnesområde. En kvalitativ studie syftar inte till att generera generaliserbar kunskap inom ett ämne, vilket heller inte har varit syftet med denna studie. För att undersöka om slutsatserna i uppsatsens studie skulle kunna appliceras på en bredare population vore det intressant att även göra en undersökning av kvantitativ karaktär. Vilka resultat skulle en kvantitativ undersökning inom samma ämnesområde ge?
Genom reflektioner från informanterna i delstudien med festivalbesökarna samt min egen analys kan man anta att utfallet av besöksmotiven till viss del skulle se annorlunda ut om en yngre målgrupp hade valts som intervjuobjekt. Vilket resultat hade en studie med informanter i de tidiga tonåren gett? Har begreppet meningsfullhet samma betydelse för en sådan målgrupp som den jag har använt mig av i den aktuella studien?
Under uppsatsprocessen har jag fått möjligheten att fördjupa mig i ämnet psykologi och har genom litteraturstudier funnit en stark relation mellan de valda ämnesområdena upplevelse-produktion och psykologi. Upplevelseupplevelse-produktion handlar till stor del om förståelse för mänskliga tankar, känslor och beteenden, vilket även är grunden inom psykologin. Hur kan man fördjupa och utveckla upplevelseproduktion med hjälp av psykologi? I denna uppsats har fokus legat på socialpsykologi i relation till begreppet identitet samt musik. Andra intressanta kopplingar mellan psykologi och upplevelseproduktion skulle vara att göra studier ur ett neuropsykologiskt
perspektiv för att undersöka relationer mellan hjärnans fysiska respektive mentala tillstånd i samband med upplevelser. Eftersom meningsfulla upplevelser till stor del handlar om minnen om upplevda händelser skulle även minnesforskning inom ämnet kognitionspsykologi vara ett möjligt forskningsämne. Hur mycket av det vi minns från meningsfulla upplevelser är faktisk sanning? Varför förskönar vi minnen från upplevelser och vad händer i hjärnan när vi fabricerar så kallade falska minnen kring upplevda händelser?
Då upplevelseproduktion ännu är ett relativt nytt forskningsområde finns det fortfarande många spännande ämnesområden att utforska. Studien i detta examensarbete har gjorts inom området musik och festivaler. Vad skulle en liknande studie inom ett annat delområde inom
74
engagerad yrkeskår är dator- och TV-spelsindustrin. Kan en dator- och TV-spelsupplevelse vara meningsfull? Vilka element i en upplevelse av denna typ skulle kunna ses som meningsfulla? Finns det lika tydliga identitetsskapande faktorer inom denna gren av upplevelseindustrin?
8.2 Slutord
Under den tid som har förflutit sedan författande av uppsatsen påbörjades har det hunnit hända en del med de musikfestivaler som har varit föremål för min studie. År 2010, när arbetet inleddes, gick Hultsfredsfestivalen i konkurs och festivalen som skulle ha blivit den 25:e i ordningen ställdes in. Följande år mötte Arvikafestivalen samma öde. Vad konkurserna för dessa två forna giganter inom svensk festivalindustri beror på skulle innebära en helt ny undersökning. I
egenskap av forskare står jag i stor tacksamhet till det informanterna på de båda festivalerna bidrog med till denna uppsats. Och i egenskap av tidigare festivalbesökare tackar jag för de upplevelseberättelser som ledde till att jag i min ungdom kom till insikten om att det var upplevelser jag ville ägna mitt yrkesliv åt.
Arbetet med denna uppsats har varit en utdragen men enormt lärorik process. Litteraturstudierna, genomförandet av intervjustudierna, analysen av det empiriska materialet och tolkningen av allt material har gett mig nya perspektiv på ämnet upplevelseproduktion. Jag har fått värdefulla insikter om att kunskaperna och erfarenheterna jag förvärvat under utbildningens gång är applicerbara i många olika sammanhang. Samtidigt som utbildningen har format mig och skapat förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv har jag som student fått möjligheten att forma min egen utbildning. Genom att välja mina egna vägar har jag kunnat skapa en egen unik inriktning inom mitt huvudämne upplevelseproduktion.
Detta kunskapsbyggande hade inte varit möjligt utan den oerhört värdefulla plattform som Institutionen för konst, kommunikation och lärande13 vid Luleå Tekniska Universitet har utgjort för mitt lärande. Med unika möjligheter till att arbeta i gränsöverskridande projekt har jag fått ta del av kompetenser inom viktiga områden när det kommer till kommunikation och
evenemangsproduktion, vilket i sin tur har utvecklat mina färdigheter i min roll som upplevelseproducent.
Utbildningen har inte satt några fasta ramar för hur man ska vara och vad man ska kunna och göra som upplevelseproducent. Kunskaperna jag har erhållit blir snarare ett förhållningssätt som kan formas utifrån givna förutsättningar inom de vägar jag väljer att ta i mitt yrkesliv. Att ha dessa oändliga möjligheter är en av många meningsfulla aspekter som jag tar med mig från en fyra år lång universitetsutbildning och livserfarenhet som nu kommit till sitt slut.
75
KÄLLFÖRTECKNING
Allen, J., O'Toole, W., Harris, R., & McDonnel, I. (2005). Festival and special event management (Third Edition uppl.). Wiley.
Antonovsky, A. (2004). Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Arvikafestivalen. (2010). Arvikafestivalen. Hämtat från http://www.arvikafestivalen.se den 14 April 2010
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berridge, G. (2007). Events Design and Experience. Elsevier.
Boswijk, A., Thijssen, T., & Peelen, E. (2007). The Experience Economy - A new perspective. Pearson Education Benelux.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: LiberAB.
Crompton, J. L., & McKay, S. L. (1997). Motives of Visitors Attending Festival Events. Annals of
Tourism Research , 24, 425-439.
Diller, S., Shedroff, N., & Rhea, D. (2006). Making meaning: how successful businesses deliver meaningful
customer experiences. Berkley, CA: New Riders, cop.
Formica, S., & Murrmann, S. (1998). The Effects of Group Membership and Motivation on Attendance: An International Festival Case. Tourism Analysis , 3, 197-207.
Getz, D. (2007). Event Studies - Theory, research and policy for planned events. Elsevier. Getz, D. (1991). Festivals, special events, and tourism. New York: Van Nostrand Reinhold. Getz, D. (1989). Special events: Defining the product. Tourism Management , 10 (2), 125-137. Goldblatt, J. J. (1990). Special Events: Event Leadership for a New World (4th Edition uppl.). Wiley. Gursoy, D., Spangenberg, E. R., & Rutherford, D. G. (2006). The Hedonic and Utilitarian
Dimensions of Attendees' Attitudes Toward Festivals. Journal of Hospitality & Tourism Research , 30, 279-294.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. Jenkins, R. (2008). Social Identity. Routledge.
Jensen, R. (1999). The dream society: how the coming shift from information to imagination will transform your
76
Johansson, T. (2001). Socialpsykologi - subjektivitet, överskridande och förändring. Lund: Studentlitteratur. Karlsen, S. (2007). The Music Festival as an Arena for Learning - Festspel i Pite Älvdal and Matters of
Identity. Institutionen för Musik och Medier. Luleå Tekniska Universitet.
KK-Stiftelsen. (2001). Aha Sweden. KK-Stiftelsen i samarbete med Belvert.
KK-Stiftelsen. (2008). U1, Upplevelseindustrin/Kapitel 1. Stockholm: Ekotryckredners. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, J. (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Lonsdale, A. J., & North, A. C. (2009). Musical Taste and Ingroup Favouritism. Group Processes &
Intergroup Relations , 12 (3), 319-327.
LTU. (2009). Upplevelseproduktion, kandidat. Hämtat från
http://www.ltu.se/edu/program/FKUPG den 21 december 2009
MacDonald, R., Hargreaves, D., & Miell, D. (Red.). (2002). Musical Identities. Oxford: Oxford University Press.
Maslow, A. H. (1954). Motivation and Personality. New York: Harper & Row Publishers. Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin. (2010a). Festival | Nationalencyklopedin. Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/festival den 08 Januari 2010 Nationalencyklopedin. (2010b). Motiv | Nationalencyklopedin. Hämtat från http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/motiv/259478 den 12 Januari 2010
Nicholson, R., & Pearce, D. (2001). Why Do People Attend Events: A Comparative Analysis of Visitor Motivations at Four South Island Events. Journal of Travel Research , 39, 449-460.
Obenour, W., Patterson, M., Pedersen, P., & Pearson, L. (2006). Conceptualization of a meaning-based research approach for tourism service experiences. Tourism Managment , 27, 34-41.
Ørnbo, J., Sneppen, C., & Würtz, P. (2005). Upplevelsebaserad kommunikation. Palmeblads tryckeri. Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Peace & Love. (2010). Peace & Love. Hämtat från http://www.peaceandlove.nu den 15 April 2010 Pine, J., & Gilmore, J. (1999). The Experience Economy - Work is Theatre & Every Business a Stage. Boston, Massachusetts: Harvard Business School Press.
77
Prahalad, C. K., & Ramaswamy, V. (2004). Co-creating unique value with customers. Strategy &
Leadership , 32 (3), 4-9.
Ramaswamy, V. (2009). Leading the transformation to co-creation of value. Strategy & Leadership ,
37 (2), 32-37.
Rockparty. (2010). Rockparty.se. Hämtat från http://www.rockparty.se den 16 April 2010 Ruud, E. (1997). Musikk og identitet. Oslo: Universitetsforlaget.
Snel, A. M. (2005). Valuable and meaningful experiences. European Centre for the Experience
Economy.
Stenbacka, C. (2001). Qualitative Research Requires Quality Concepts of its Own. Management
Decision , 39, 551-555.
Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap (Tredje upplagan uppl.). Studentlitteratur.
Tajfel, H. (1981). Human Groups and Social Categories. Cambridge: Cambridge University Press. Tarrant, M., North, A. C., & Hargreaves, D. J. (2002). Youth Identity and Music. i R.
MacDonald, D. Hargreaves, & D. Miell, Musical Identities (ss. 134-150). Oxford: Oxford University Press.
Thurén, T. (2006). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB. Trost, J. (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Turino, T. (2008). Music as Social Life - The Politics of Participation. Chicago: The University of Chicago Press.
Wahlström, B. (2002). Guide till upplevelsesamhället. Från musik & museer till sushi och spa. Stockholm: SNS Förlag.
Otryckta källor
Durmér, H., Hultsfredsfestivalen. Telefonintervju. 2010-04-08.
Hammar, P., Peace & Love-festivalen. Intervju via E-post. 2010-04-16. Linné, J., Arvikafestivalen. Telefonintervju. 2010-05-12.
78