Yttrandefrihet utgör en grundval i det svenska samhället och innefattar ett starkt och vidsträckt skydd. Likväl är religionsfrihet starkt skyddat i Sverige, men till skillnad från yttrandefrihet kan religionsfrihetskyddets omfattning framstå som tämligen restriktivt. För att återkoppla detta till Muhammedkarikatyrer har denna uppsats framhållit att karikatyrerna omfattas av den svenska konstitutionens skydd för yttrandefrihet och att karikatyrernas förekomst inte kan anses stå i strid med RF:s skydd för religionsfrihet. Beträffande Muhammedkarikatyrer ur ett Europakonventionsrättsligt perspektiv kan det konstateras att konventionens artikel 10 omfattar religionskritiska uttalanden, men att artikel 9:s stärkta skydd för religionsfrihet medför att sådana uttalanden kan falla utanför artikel 10:s skydd. Efter en redogörelse och diskussion kring straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp har uppsatsen konstaterat att Muhammedkarikatyrer i teorin kan anses utgöra hetsbrott, men att det sannolikt skulle bli en kontrasterande bedömning i praktiken. Således kan Muhammedkarikatyrer inte anses brottsligt i Sverige idag.
Avsaknaden av ett uttryckt lagstadgat skydd mot religionskränkning leder till att religions- kritiska uttalanden, så som Muhammedkarikatyrer, sannolikt inte kan anses brottsligt i Sverige. Däremot kan det utläsas ett mer angeläget behov av ett skydd mot religionskränkning i Sverige idag jämfört med för 40 år sedan. Kristendomens centrala ställning i Sverige har minskat under de senaste decennierna. Andra religioner har fått en mer framträdande roll. Lagmotiven till upphävandet av brott mot trosfrid kan inte längre anses ha samma relevans som de hade för 40 år sedan. Att den kristna tron inte är i behov av lagstadgat skydd mot religionskränkning utesluter inte att andra religion har ett sådant behov. I dag finns det religioner i Sverige som har ett större behov, än kristendomen, av ett lagstadgatskydd för religiösa känslor och heliga värden. Ett tydligt exempel är islam och Muhammedkarikatyrer. Även om det råder oklarheter beträffande avbildningsförbudet innefattar islam en annan syn på heliga personer. Att kränka en religion i syfte att endast provocera kan inte anses falla in under yttrandefrihetens huvud- sakliga syften i ett mångkulturellt demokratiskt Sverige. Våra grundläggande fri- och rättigheter bottnar i principen om mänsklig frihet och värdighet. Det går att ifrågasätta en religion eller skapa en politisk debatt utan att uttrycka omotiverade kränkningar. Ett förstärkt skydd mot religionskränkning handlar inte om ett faktiskt urholkande av yttrandefrihetens skydd, utan om ett upprätthållande av respekten för mänsklig värdighet. Därmed anser jag att skyddet mot religionskränkning bör förstärkas i Sverige.
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1970:87 med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen
Prop. 1970:125 med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen m.m. Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen
Prop. 1981/82:58 om ändring i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken (hets mot folkgrupp m.m.)
Prop. 2001/02:59 Hets mot folkgrupp, m.m. Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag
Statens offentliga utredningar
SOU 1969:38 Yttrandefrihetens gränser – Sårande av tukt och sedlighet Brott mot trosfrid SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter – Regeringsformen
Första lagutskottet
Första lagutskottet utlåtande 1970:41 I anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående god- kännande av konvention om avskaffande av rasdiskriminering m.m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.
Internationellt material
Ekonomiska och sociala rådet
United Nations, Economic and Social Council, Report of the Special Rapporteur on
contemporary forms of racism, racial discrimination, xenophobia and related intolerance on the situation of Muslim and Arab peoples in various parts of the world (Mr. Doudou Diène),
E/CN.4/2006/17 (13 februari 2006), tillgänlig från http://daccess-dds-
ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G06/107/32/PDF/G0610732.pdf?OpenElement [tillgänglig 24 maj 2015]
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter
United Nations Human Rights Committee (HRC), General comment no. 34, Article 19,
Freedoms of opinion and expression, 12 september 2011, CCPR/C/GC/34 , tillgänglig från:
http://www2.ohchr.org/english/bodies/hrc/docs/gc34.pdf [tillgänglig 24 maj 2015]
Litteratur
Axberger, H, Yttrandefrihetsgrundlagarna, 2 uppl, Nordstedts juridik 2014
Bull, T & Sterzel, F, Regeringsformen: en kommentar, 2 [korrigerade] uppl, Studentlitteratur 2013
Cameron, I, An introduction to the European convention of human rights, 7 uppl, Iustus 2014 Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 4 [uppdaterade] uppl, Nordstedts juridik 2012
(cit: Danelius, 2012)
Danelius, H, Högsta domstolen och pastor Green: Några kommentarer till Inger Österdahls och Hans Ytterbergs artiklar, SvJT 2006 s. 240-242 (cit: Danelius, SvJT 2006)
DO, Forskning om utsatthet hos förmodade muslimer och islamofobi i Sverige: En översikt av forskning publicerad vid universitet och högskolor i Sverige sedan år 2003, Oxford Research, 2013
Fazlhashemi, M, Nidteckningar, antisemitism och islamofobi. I Rasism och främlings- fientlighet i Sverige: Antisemitism, antiziganism och islamofobi 2006,
Integrationsverkets rapportserie 3 2007 s. 33-55
Holmberg, E m.fl., Grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, 3 [reviderade] uppl, Nordstedts juridisk 2012
Holmqvist, L m.fl., Brottsbalken: en kommentar. Del 2, (13-24 kap.): brotten mot allmänheten och staten m.m., 7 [omarbetade] studentutgåvan, Nordstedts juridik 2013
Hydén, H, Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle, Korling, F & Zamboni, M (red.), Juridisk metodlära, 1 uppl, Studentlitteratur 2013
Jareborg, N, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1-10
Klausen, J, The cartoons that shook the world, Yale University Press 2009
Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod, Korling, F & Zamboni, M (red.), Juridisk metodlära, 1 uppl, Studentlitteratur 2013
Samadi, M, Defamation of religion: the right to freedom of expression in international and Islamic law, Örebro universitet 2012
Strömberg, H & Axberger, H, Yttrandefrihetsrätt, Studentlitteratur 2004
Strömberg, H & Lundell, B, Grundlagsskyddad yttrandefrihet, Studentlitteratur 2013
Warnling-Nerep, W & Bernitz, H, En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet, 5 uppl, Jure 2013
Zetterström, S, Juridiken och dess arbetssätt: en introduktion, 2 uppl, Iustus 2012
Rättsfall och andra avgöranden
Europadomstolen
Handyside mot Förenade kungariket, 7 december 1976, Series A no. 24 no. 5493/72 Müller m.fl. mot Schweiz¸ 24 maj 1988, Series A no. 133 no. 10737/84
The Observer och Gurardian mot Förenade kungariket, 26 november 1991, Series A no. 216 no. 13585/88
The Sunday Times mot Förenade kungariket (no 2), 26 november 1991, Series A no. 217 no. 13166/87
Castells mot Spanien, 23 april 1992, Series A no. 236 no. 11798/85
Kokkinakis mot Grekland, 25 maj 1993, Series A no. 260-A no. 14307/88
Otto-Preminger-Institut mot Österrike, 20 september 1994, Series A no. 295-A no. 13470/87 Prager & Oberschlick mot Österrike, 26 april 1995, Series A no. 313 no. 15974/90
Wingrove mot Förenade kungariket, no. 17419/90, ECHR 1996-V Oberschlick mot Österrike (no 2) no. 20834/92, ECHR 1997- IV
Erdogdu och Ince mot Turkiet, nos. 25067/94 och 25068/94, ECHR 1999- IV Lopes Gomes Da Silva mot Portugal [fourth section], no. 37698/97, ECHR 2000-X Vgt Verein Gegen Tierfabriken mot Schweiz, no. 24699/94, ECHR 2001-VI
Günduz mot Turkiet [first section], no. 35071/97, ECHR 2003-XI I.A. mot Turkiet [second section], no. 42571/98, ECHR 2005-VIII Giniewski mot Frankrike, no. 64016/00, ECHR 2006-I
Vereinigung Bildender Künstler mot Österrike, no. 68354/01, 25 januari 2007 Leroy mot Frankrike, no. 36109/03, 2 oktober 2008.
Svenska domstolar och andra myndigheter HD NJA 1996 s. 577 NJA 1999 s. 275. NJA 2005 s. 805 NJA 2007 s. 805 HovR RH 1997:28 RH 1998:77 HovR B 16649-09 HovR B 1053-14 JK JK beslut 2007-09-20, dnr 6010-07-30, 6119-07-30, 6164-07-30, 6220-07-30 och 6339-07-30
Övrigt material
Nationalencyklopedin, hädelse (24 maj 2015)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hädelse Nationalencyklopedin, invandring (24 maj 2015)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/invandring Nationalencyklopedin, islamofobi (24 maj 2015)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/islamofobi Nationalencyklopedin, karikatyr (24 maj 2015)
UNESCO, Director-General condemns “unprecedented” and “appalling crime” against Charlie Hebdo, 7 januari 2015 (24 maj 2015)
http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-
view/news/director_general_condemns_unprecedented_and_appalling_crime_against_charlie _hebdo/back/9597/#.VVXk5_ntmkp
United Nations, Status of ratification interactive dashboard: Ratification of 18 International Human Rights Treaties (24 maj 2015) http://indicators.ohchr.org/.