annan. De områden som tydligast påvisar olika ståndpunkter är teknik och originalets tillgänglighet, vilket visas som exempel i tabell 7:
Område + Fördel - Nackdel
Teknik OCR: Fördel att kunna söka
i texten
OCR: Nackdel att alla typ-snitt inte går att identifiera
” Skärpa och zoom går att
manipulera
Svårt att avgöra ett digitalt materials autenticitet
Originalets tillgänglighet Originalet skyddas för an-vändning och utlån, vilket är ett slags bevarande
Digitaliseringen kan innebä-ra att intresset för originalen kan minska
” Intresset för originalen ökar Slitage på orig. kan öka
Tabell 7: Fördelar och nackdelar inom områ dena teknik och originalets tillgänglighet.
Det som anges som en nackdel av en författare kan anses som en fördel av en annan, vilket kan illustreras med att för material som digitaliseras kan användandet av origina-len minska. Detta uppges vara en nackdel i fallet med specialsamlingar, där det upplevs kunna riskera hela verksamheter, medan det i andra kontexter är en fördel och kanske till och med en övervägande anledning att digitalisera, då det anses vara till skydd för originalmaterialet att slitage och utlån av detsamma kan minska. OCR uppges både kunna vara till nackdel, i fall då identifieringen av vissa typsnitt inte görs felfritt, och fördel i sökbarhet och att fulltextsökning möjliggörs. Ytterligare ett fenomen är proble-matiskt, nämligen att digitalisering kan innebära ett ökat intresse för materialet. Detta kan upplevas som en fara då det kan innebära ett ökat slitage på originalen, samtidigt som det uppges vara en fördel att nya användare intresserar sig för ett material. Manipu-lerbarheten i skärpa och zoom anges vara en fördel, medan svårigheter att avväga ett materials autenticitet anges vara en nackdel.
5.5 Avslutande kommentar
Det val av teoretisk utgångspunkt jag gjorde inledningsvis, har format uppsatsen så till vida att fokus har legat kring ideologibegreppet och därmed sammanhängande värde-ringar. Arbetet med ideologianalys har inte varit styrt av strikta teorier eller metoder utan har varit en förutsättningslös prövning av om ideologiapparaten går att använda i sammanhang som detta. Det resultat som jag anser mig ha kommit fram till, förutom genomgången ovan av frågeställningarna, rör just värderingar i samband med ideologi-er. Vad som upplevs som positivt av en person, kan upplevas som negativt av en annan i samband med digitalisering av kulturarvet, beroende på i vilken situation man befinner sig i sammanhanget. Som ett belysande exempel kan spärrandet av användande av ori-ginal vara, där personal vid den ägande / förvaltande institutionen kan uppleva detta som positivt, medan externa användare kan uppleva detta som negativt.
Valet av textanalys som metod i mina båda delstudier kan naturligtvis ifrågasättas. Var-för valde jag inte intervju som metod istället? Jag har tidigare motiverat mitt val av me-tod, men det är först i slutskedet som jag kan överväga för- och nackdelar med metoden jag valde jämfört med metoder jag valde bort. Som det nu blev skulle jag gärna se denna uppsats som en grund, en introduktion till framförallt analyserande av
tation, som med fördel i en fortsättning av studier kring digitaliseringsprojekt skulle kunna kompletteras med intervjuer av förslagsvis projektledare. Kompletterande meto-der skulle kunna avslöja diskrepanser mellan officiella versioner av projekts dokumen-tation och informella, genom personliga uppfattningar. Intervjuer skulle kunna ge en rikare bild av digitaliseringens bakomliggande ideologier och konsekvenser, vilket skul-le vara en mycket intressant ingång till en annan uppsats. Dock vill jag inte nedvärdera vikten av det skrivna ordet som underlag för undersökningar.
Avslutningsvis vill jag visa på en personlig insikt jag kommit fram till genom mitt upp-satsskrivande, nämligen hur viktigt det är att kulturarvet förs vidare till kommande ge-nerationer, digitaliserat eller inte. Detta vill jag göra genom ett citat som jag återkom-mande under arbetet med uppsatsen har inspirerats av. Citatet är hämtat ur Ivar A L Ho-els skrift Bevaring av dokumenter. Det teoretiske grundlag som refererades till i kapitlet Tidigare forskning:
”Uden bevarede kilder kan fremskridt ikke måles och fortiden ikke forstås.”
6 Sammanfattning
Denna uppsats har syftat till att undersöka vilka bakomliggande ideologier som framträ-der i ett urval av politiska dokument och i dokumentation av tre svenska digitaliserings-projekt när det gäller digitalisering av kulturarvet inom arkiv, bibliotek och museer, den så kallade ABM-sektorn, och vilka konsekvenser som kan följa därav. Vidare har syftet varit att ta reda på vilka målgrupper som utpekas som berörda av digitalisering av kul-turarvet, vilka andra intressenter som kan identifieras och slutligen vilka olika stånd-punkter som råder inom området. Som en övergripande problemformulering angavs frågan: Vilka ideologier styr arbetet med digitalisering av kulturarvet och vilka konse-kvenser kan följa därav? Följande frågeställningar uppställdes:
- Vilka grundläggande tankegångar kan identifieras som styrande vid digitalisering av kulturarvet?
- Vilka målgrupper utpekas som berörda av digitalisering av kulturarvet?
- Vilka konsekvenser anges som fördelar för vilka intressegrupper?
- Vilka konsekvenser anges som nackdelar för vilka intressegrupper?
- Vilka olika ståndpunkter förekommer i frågor om digitalisering av kulturarvet?
Två studier har genomförts i uppsatsen, delstudie 1 – Studie av politiska dokument och delstudie 2 – Studie av digitaliseringsprojekt. Båda studierna har utgjorts av textanaly-ser, i studie 1 politiska dokument som berör kultur- och IT-politik samt mål och upp-drag för arkiv, bibliotek och museer i syfte att identifiera bakomliggande ideologier rörande kulturarvet och dess digitalisering. Studien resulterade i en modell av ideologi-er, där en ideologi utgjordes av bevarande, en av tillgängliggörande och en av bevaran-de och tillgängliggöranbevaran-de. Mobevaran-dellen använbevaran-des i bevaran-delstudie 2 där dokumentation av tre svenska digitaliseringsprojekt analyserades i syfte att se om de i politiska dokument identifierade ideologierna även återfinns på projektnivå. De tre digitaliseringsprojekten är alla exempel på bilddigitalisering eller så kallad bildfångst, men det digitaliserade materialet skiljer sig åt genom att det i ett fall rör sig om en bok, ett bildverk, i nästa fall rör det sig om fotografier och i det tredje fallet rör det sig om handskrivna dokument.
De analyserade projekten är i tur och ordning Sueciaprojektet på KB, där Erik Dahl-bergs Suecia antiqua et hodierna har digitaliserats; Andréemuseet i Gränna som har digitaliserat bland annat fotografier från Andrées ballongfärd till Nordpolen; och Göte-borgs Universitetsbibliotek som har digitaliserat arkivmaterial från Ostindiska Kompa-niet.
Målgrupper som identifierades i delstudie 1 kunde utökas med ytterligare målgrupper i delstudie 2 och dessa tillsammans resulterade i sex identifierade intressegrupper som kan anses berörda av digitalisering av kulturarvet. Intressegrupperna utgörs av allmän-heten, myndigheter och institutioner, utbildning och forskning, den egna institutionen, personalen samt kommersiella aktörer. Konsekvenser av digitalisering av kulturarvet identifierades som antingen fördelar eller nackdelar för ovan nämnda intressenter. Sex konsekvenser identifierades som renodlade beskrivningar som kan anses vara allmängil-tiga konsekvenser av digitalisering av kulturarvet:
• Original spärras för användning
• Tillgängligheten förbättras
• Materialet ges ett mervärde
• Arbetsbördan för personalen vid den aktuella institutionen underlättas/minskas
• Hantering av materialet vid försäljning underlättas
• Den egna institutionen marknadsförs
Dessa konsekvenser kunde anses vara till fördel för vissa intressenter, men till nackdel för andra.
Olika ståndpunkter i frågor om digitalisering av kulturarvet framkom i kapitlet Tidigare forskning där ett urval av litteratur om digitaliseringsmetoder, digitalisering och mikro-film, bevarandestrategier, specialsamlingar och ABM presenterades. Tydligast fram-kommer olika ståndpunkter i frågor om teknik och om originalmaterialets tillgänglighet.
Ideologier som styr arbetet med digitalisering av kulturarvet identifierades i denna mo-dell:
Bevarande _____________________________________________Tillgängliggörande
Modell 1. Horisontell linje visar ideologier.
Modellen innehåller tre ideologier, nämligen bevarande, tillgängliggörande samt beva-rande och tillgängliggöbeva-rande. Valet av ideologi i ett digitaliseringsprojekt kan sägas påverka konsekvenserna för de intressegrupper som berörs av det.
7 Käll- och litteraturförteckning
Arkiv för alla – nu och i framtiden (2002). Betänkande av Arkivutredningen Arkiv för alla. SOU 2002:78. Stockholm: Fritzes.
Arkivlag (1990). SFS 1990:782.
Baker, Nicholson (2001). Double Fold. Libraries and the Assault on Paper. New York:
Random House.
Benito, Miguel (1997). Bibliotekstermer. 2:a, rev uppl. Borås: Tarancos.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bibliotekslag (1996). SFS 1996:1596.
Boman, Mattias, Lillieström, Dan & Wiberg, Pär (1998). Digital arkivering. Bevarande av elektroniskt publicerade dokument. Magisteruppsats IDA 1998:12. Borås: Högskolan i Borås.
Boström, Linda (2000). Datorisering av släktforskarens källor. Vad släktforskarföre-ningar gör och hur de ser på fenomenet. Magisteruppsats BHS 2000: 25. Borås: Hö g-skolan i Borås.
Bremer-Laamanen, Majlis (2002). Selecting items or collections to be preserved espe-cially by transfer to a secondary format. Ingår i IFLA Managing the Preservation of Periodicals and Newspapers. Proceedings of the IFLA Symposium. München: K G Saur.
Buckand, Michael (1991). Information and Information Systems. Westport, Conneticut:
Praeger.
Cabral, Maria Luisa (2002). Should the original be preserved or discarded after its trans-fer to a secondary format. Ingår i IFLA Managing the Preservation of Periodicals and Newspapers. Proceedings of the IFLA Symposium. München: K G Saur.
Conway, Paul (1996). Preservation in the Digital World.
Tillgänglig som URL: http://www.clir.org/pubs/reports/conway2/ [2003-03-06]
Dahlström, Mats (1997). Levande texter och oändliga böcker – om multitext, hypertext och hypereditioner. Human IT, nr 1/1997.
Tillgänglig som URL: http://www.hb.se/bhs/ith/md.htm [2003-03-06]
Deegan, Marilyn & Tanner, Simon (2002). Digital futures – Strategies for the informa-tion age. London: Library Associainforma-tion Publishing.
Ds 1999:20 (1999). Se Kulturnät Sverige – för ökad tillgänglighet till kulturen på Inter-net.
Ds 2003:66 (2003). Se Forslund.
Egidius, Henry (1994). Natur och Kulturs Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kul-tur.
Feather, John & Sturges, Paul (ed.) (2003). International Encyclopedia of Information and Library Science. 2:nd ed. London/New York: Routledge.
Forslund, John Erik (2003). Om biblioteksverksamheterna. Ds 2003:66. Stockholm:
Regeringskansliet.
Förordning 1996:505 med instruktion för Kungl. biblioteket (1996).
Hansson, Joacim (1997). Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En diskursstudie.
Göteborg: Göteborgs Universitet.
Henriksson, Ann-Kristin & Holst, Nina (2003). Bevarande av tryckt text genom digitali-sering. B-uppsats BHS. Borås: Högskolan i Borås. (I författarens ägo).
Hirtle, Peter B (2002). The Impact of Digitization on Special Collections in Libraries.
Libraries & Culture, vol 37, nr 1, Winter 2002, s. 42-52.
Hoel, Ivar A. L. (1999). Bevaring av dokumenter. Det teoretiske grundlag. Helsingfors:
NORDINFO.
Höglund, Lars (1995). Biblioteks- och informationsvetenskap som studie- och forsk-ningsområde. Borås: Högskolan i Borås.
IFLA (2002). Managing the Preservation of Periodicals and Newspapers. Proceedings of the IFLA Symposium. München: K G Saur.
Inför ett svenskt kulturnät. IT och framtiden inom kulturområdet (1996). SOU 1996:110. Delbetänkande av Kulturnät Sverige. Stockholm: Fritzes.
Johansson, Anna-Lena (2003). ABM. En studie om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Magisteruppsats BHS 2003:110. Borås: Högskolan i Borås.
Johansson, Per Staffan (1997). Kristdemokratin bland ideologierna. Ingår i Kristdemo-kratisk ideologi – essäer om idéhistoria, personalism, förvaltarskap och samhällssyn.
Idéskrift nr 2. Stockholm: Civitas.
Joyce, William L (1994). Special Collections. Uppslagsord i Wegand, Wayne A &
Davis, Donald G JR (ed). Encyclopedia of Library History. New York/London: Garland Publ Inc.
KB - ett nav i kunskapssamhället (2003). SOU 2003:129. Betänkande från KB-utredningen. Stockholm: Fritzes.
Kjellqvist, Ingrid (2001). ABM och det digitaliserade kulturarvet. Ingår i Almerud, Pe-ter (red) Arkiv Bibliotek Museer. Rapport från ABM-forum 2000. Nacka: DIK-förbundet.
Kolding Nielsen, Erland (1999). En national politik for retrodigitalisering: Hvad, hvor-dan, hvornår? DF-Revy, nr 5, s. 103-107.
Kolding Nielsen, Erland (2001). Bevaring af vor kulturarv for fremtiden – en katastrofe under udvikling i nationalinstitutionerne? DF-Revy, nr 24/2001, s. 131-136.
Kulturnät Sverige – för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (1999). Ds 1999:20.
Stockholm: Regeringskansliet.
Kulturpolitikens inriktning i korthet (1995). En sammanfattning av Kulturutredningens slutbetänkande. SOU 1995:84. Stockholm: Fritzes.
Liedman, Sven-Eric & Olausson, Lennart (red) (1988). Ideologi och institution. Om forskning och högre utbildning 1880-2000. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Lindquist, Mats G (1995). Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument – metoder och överväganden. Kungliga Biblioteket rapport nr 22. Stockholm: Kungliga Bibliote-ket.
Löfberg, Kalle (2000). Kultur som ideologi. Utvecklingspsykologiska seminariet, Skriftserien nr 59. Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.
Mannerheim, Johan (2000). Digitalisering och bevarande – från projekt till långsiktiga program. Human IT, nr 1/2000.
Minne och bildning. Museernas uppdrag och organisation (1994). Museiutredningens betänkande. SOU 1994:51. Stockholm: Fritzes.
Moberg, Vilhelm (1950). Den okända släkten. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Morrison, Alan, Popham, Michael & Wikander, Karen (2000). Creating and Document-ing Electronic Texts: A Guide to Good Practice. Oxford: OTA.
Tillgänglig som URL: http://ota.ahds.ac.ut/documents/creating/index.html [2004-04-07]
NE på nätet. Uppslagsord: Inkunabel och Kulturarv.
Tillgänglig som URL: http://www.ne.se
Nilsson, Anna Karin & Skoglund, Ann-Sofie (2002). Bevarande av dagstidningar i Sve-rige – en probleminventering. Magisteruppsats BHS 2002:76. Borås: Högskolan i Borås.
Prop 1974:28 (1974).
Prop 1995/96:125 (1995/96).
Prop 1996/97:3 (1996/97).
Sevo, Kristina (2003). Arkiv, bibliotek, museer. En jämförelse av katalogiseringsele-ment vid tre minnesinstitutioner. Magisteruppsats BHS 2003:61. Borås: Högskolan i Borås.
SOU 1994:51 (1994). Se Minne och bildning. Museernas uppdrag och organisation.
SOU 1995:84 (1995). Se Kulturpolitikens inriktning i korthet.
SOU 1996:110 (1996). Se Inför ett svenskt kulturnät. IT och framtiden inom kulturom-rådet.
SOU 2002:78 (2002). Se Arkiv för alla – nu och i framtiden.
SOU 2003:129 (2003). Se KB - ett nav i kunskapssamhället.
Steinsaphir, Marianne (2004). Hur sann är en statlig utredning? Biblioteksbladet, nr 3:2004, årg 89, s. 8-9.
Svensson, Gary (1995). Aspekter på gränssnitt och kategoriseringsproblematik. Ingår i Johannesson, Lena (red). Bilddigitalisering vid bibliotek, arkiv och museer. Arbetsrap-port från Tema K 1995:24. Linköping: Linköpings Universitet, Tema Kommunikation.
Söderlind, Åsa (2001). Att formulera en framtid. En jämförande analys av informations- och IT-politiska dokument från de nordiska länderna, 1994-2000. NORDINFO-rapport 2001:2. Göteborg/Borås: Bibliotekshögskolan.
Thorhauge, Jens (2001). Hvad er vores fælles kulturarv og hvad bruger vi kulturarven til? DF-Revy, nr 24/2001, s. 127-130.
von Hielmcrone, Harald (1999). Prioritering af digitalisering af samlingar eller doku-menter i bibliotekernes besiddelse – en kommentar til Erland Kolding Nielsen. DF-Revy, nr 7, s. 166.
Årre, Katarina (1998). Svenska museer. Ingår i Sveriges Kulturarv. Att förvalta det för-flutna. Stockholm: Svenska Institutet.