Ytterligare en synvinkel på designbegreppet, vilka kritiker önskar poängtera, är designers visionära uttalanden om att design skulle fungera som en tillväxtfaktor på marknaden och vara “ett magiskt trollspö” för ekonomin (Göransdotter, 2006). Som diskuterats tidigare i inledningen har design visat sig gynna olika organisationer på marknaden, men om design skulle fungera som ett magiskt trollspö låter studien vara till övriga spekulationer. Även om designbyråerna talar i termer om effektivitet kan man ställa sig kritisk till uttalandet då det, med grund i institutionell teori är för att legitimera sina tjänster och därför tala i termer om effektivitet eller positiva
organisationsförändringar. För hur skulle en designbyrå med sina designkonsulter få möjlighet att implementera sina metoder, utan en konkret definition av begreppet, om det inte finns tillstymmelse till en rationalistisk arbetsmetod? Detta är något som Clas Frössén tar upp som anledning till att det är svårt för företag att implementera design inom organisationer. Definitionen av begreppet design är så vagt och tvetydigt att det skapar förvirring av vad design konkret kan bidra med (Fjällström, Veckans affärer, 2013). Vad som också är värt att diskutera är studiens inledande citat från Lisbeth Svengren Holm då hon, ringar in vad denna studien försökt att reda ut; “Design förekommer idag i så många sammanhang att det snart är omöjligt att förstå vad det innebär”. Kanske är det den tvetydiga definitionen av design och begreppets
användning som gör att dagens designer, oavsett designområde tvingas använda ett gemensamt vokabulär för att förstå sig själva och sin omgivning. För visst ligger det i samhällets intresse att försöka reda ut och definiera ordet design och dess betydelse, något som till och med Sveriges regering försökt att göra (Kulturdepartementet, 2014). Dagens politiker vill, genom att definiera begreppet design och, enligt studien dess utvecklade organisationsrecept, skapa det till ett verktyg för målstyrning. Detta förstärker den tidigare diskussion om effektivitet som designens mest meningsbärande symbol, vilket ligger till grund varför designbyråerna talar utifrån effektivitet, alltså utifrån det som bringar legitimitet, en institutionaliserad term. Vad designkonsulterna gång på gång påpekar är att design bör betraktas liknande en process, något som väcker nyfikenhet till hur designbegreppet i framtiden kommer utvecklas, uppfattas och praktiseras. Sammanfattningsvis påvisar studien att design, med all dess innebörd,
som formskapande och tjänsteskapande, har genomgått en dynamisk förändring som skapat ett populärt organisationsrecept. Detta har bidragit med att design i praktiken fungerar som ett symbolbärande verktyg för organisering av aktiviteter, likväl som ett verktyg i de kreativa processer som formar produkter.
7. Referenser
Case Studies:
Usify, (2015) “Tjänstedesign för en bättre framtid”.
http://www.usify.se/project/ett-tak-tva-generationer/ (2017-04-16)
Usify (2016) Personcentrerad cancervård
http://www.usify.se/project/region-ostergotland/ (2017-04-16)
Usify (2016) “för att förenkla för föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF” http://www.usify.se/project/post-och-telestyrelsen/http://iot-for-npf-foraldrar.se/koncept/ (2017-04-16)
Antrop (2016) “Registercentrum, tjänstedesign som effektiviserar sjukvården”
http://www.antrop.se/vara-case/registercentrum (2017-04-16)
Antrop (2016) “Stöttning när en livskamrat dör”
http://antrop.se/vara-case/lavita (2017-04-16)
Antrop (2014) “Användarorientering på Migrationsverket”
http://antrop.se/vara-case/migrationsverket (2017-04-16)
SVID (2009) “City move interdesign”
http://www.svid.se/upload/City_Move_Interdesign/Pa_svenska/Resultat_och_forslag/
Publikation_Om_att_flytta_en_stad_City_Move_Interdesign_2009.pdf (2017-04-22)
SVID (2017)”Förnyelselabbet”
http://www.svid.se/upload/City_Move_Interdesign/Pa_svenska/Resultat_och_forslag/
Publikation_Om_att_flytta_en_stad_City_Move_Interdesign_2009.pdf (2017-04-22) http://www.svid.se/Om-SVID/Vad-vi-gor/Pagaende-projekt/Fornyelselabbet/
(2017-04-22)
SVID(2005) “Design för små och stora samhällen”
http://www.svid.se/upload/Om_SVID/Vad%20vi%20gör/Projekt/Avslutade%20proje kt/Design_for_sma_och_stora_samhallen/SVID_Projekt_Samhallen.pdf (2017-04-24)
Veryday (2015) “Tjänstedesign för med jämlik sjukvård. Ur ett genusperspektiv”
http://veryday.com/case/genuslabbet/ (2017-04-16)
Veryday (2016) “PFIZER”http://veryday.com/case/pfizer/ (2017-04-24)
Veryday (2016) “The next generation mobile First Aid Kit”
http://veryday.com/case/cederroth-first-aid-kid/ (2017-04-24)
Veryday (2014)”Smart click system”http://veryday.com/case/galderma/ (2017-04-24)
Veryday (2014) “ArjoHuntleigh” http://veryday.com/case/arjohuntleigh/ (2017-04-24)
Veryday (2016) ”Thule, Bring your kids along” http://veryday.com/case/thule-2/
(2017-04-24)
Veryday (2017) “IRRAS, ny teknik sparar liv” http://veryday.com/case/irras/
( 2017-04-24)
Litteratur
Berger, Peter L. Luckman, Thomas (1966). The social construction of reality.
London. Penguin Books
Borja de Mozota, B (2003) Design management: Using design to build brand value and corporate innovation. New York. Allworth; Garsington. Windsor
Brunsson, N (1989) The organization of hypocrisy: talk, decisions and actions in organizations, New York, John Wiley.
Bryman, A. Bell, E (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm Liber
Denscombe, M. (2014) Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects. Maidenhead: McGraw-Hill Education, Uppl 5. ISBN 9780335264711
Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. (2012) Metodpraktiken:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm : Norstedts juridik, Uppl 4. ISBN 978-91-39- 11217-4
Eriksson-Zetterquist, U; Kalling, T ; Styhre, A. Organisation och organisering. 3.
uppl. Malmö: Liber AB. 2012
Foucault, M.(1972). The archeology of knowledge. New York, Vintage Books, A division of random houses inc.
March, James G. Olsen, Johan P. (1989). Rediscovering institutions. The organizational basis of politics. New York. The Free Press.
Meyer, J.W., Boli, J. Thomas, G.M (1994). “Ontology and Rationalization in the Western Cultural Account”. i: W.R Scott och J.W Meyer (red). Institutional Environments and Organizations. Structual Complexity and Individualism, 9-27.
London: Sage
Normann, R (2002) Service Management- Strategy and leadership in service business, 3rd edition. John Wiley & sons, West Sussex.
Rövik, K.A (2008). Management Samhället, Trender och ideer på 2000-talet.
Upplaga 1:a Liber AB, Malmö
Vhima, S (2011) Designhistoria - En introduktion. Raster förlag. Orginalutgåva på Finska(2002) Helsingfors. 4:e upplagan. Riga, Livonia Print.
Stickdorn, M. Schneider, J (2011) This is service design thinking. 4:e upplagan.
Amsterdam, BIS publishers.
Vetenskapliga artiklar
DiMaggio, P.J & W.W Powell (1991b)(1983) The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collevtive rationality in organizational fields. Ur Powell,W.W och DiMaggio, P.J (red.) (1991). The new institutionalism in organizational analysis.
Chicago, The university of Chicago Press.
Foucault, M (1991). Question of method, i : G. Burchell, C. Gordon och P.Miller(red.) The Foucault effect. Harvester, Wheatsheaf.
Gobble, MaryAnne M. (2003) Research Technology Management. Vol. 56, 4:e upplagan, sid. 64-66.
Horst W. J. Rittel , Melvin M. Webber (1973) Dilemmas in a general theory of planning Policy Sciences June, Volume 4, 4:e upplagan, sid. 155–169. Amsterdam, Elsevier Scientific Publisher Company.
Latour. B (1986). "The powers of association i : J.Law(red.) Power, action and belief, sid. 264-280. London, Routledge and Kegan Paul.
Meyer, J.W och Rowan. B (1997). Institutional organizations: Formal structure as myth and ceremony, American journal of sociology, vol. 83, sid. 340-363.
Morelli, N. (2002). Designing Product/Service Systems: A Methodological Exploration. Design Issues, vol. 18(3), sid. 3–17.
Pacenti, E. (1998). Il progetto dell’interazione nei servizi. Un contributo al tema dellaprogettazione dei servizi. (Vol. PhD thesis in Industrial Design). Milan, Italy, Politecnico di Milano.
Sparke, P (2013), An introduction to design and culture 1900 to the present.
Routledge, London, Feb 2013, sid. 7.
Rövik, K.A (1989) Tre elementer i en nasjonal forvaltningspolitikk: Policy, virkemidler og organisering, Norska statsvitenskapelig tidsskrift, 2, sid. 189-200.
Razzouk, Rim ; Shute, Valerie. (2012) What Is Design Thinking and Why Is It Important? Review of Educational Research, Vol.82 (3), sid. 330-348
Scott, W.R (1994) "Institutional analysis : variance and process theory approaches"
i: W.R Scott och J.W Meyer(red) Institutional environments and organizations.
Structural complexity and individualism, sid. 81-99. London sage.
Shostack, G. L. (1984). Designing services that deliver. Harvard Business Review, vol. 62 (1), sid. 133-139.
Simon, H (1969). The sciences of the artificial. Cambridge, Mass: MIT Press.
Stern, R.N, Barley, S.R (1996) Organizations and social systems: Organization theory neglecedmandate. Administrative science quarterly, vol. 41 (1),sid. 146-162
Tuckman, A 1994, The Yellow Brick Road: Total Quality Management and the Restructuring of Organizational Culture. Organization Studies, 09/1994, Vol.15 (5), pp.727-751
Journalistiska artiklar
Göransdotter, Maria (2006) Designåret 2005 och debatten som inte blev av. Umeå Universitet. Teknisk-Naturvetenskapliga Fakulteten. Institutionen Designhögskolan.
file:///C:/Users/sh14hp3016/Downloads/Namu_2005_Designaret_och_debatten_som_
inte_blev_av%20(2).pdf (2017-03-22)
Fjällström, 2013 för veckan affärer. Tjänstedesign är det nya svarta.
http://chapters.service-design-network.org/sweden/wp-content/uploads/sites/13/2013/05/VeckansAffarer_18designspecial_lowres.pdf (2017-04-01)
Kulturdepartimentet (2014) Gestaltat livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design.
Dir. 2014:69
http://www.regeringen.se/contentassets/34a4c92e7cbd4dc696c0688b40f90fc4/gestalt ad-livsmiljo--en-ny-politik-for-arkitektur-form-och-design-dir.-201469(2017-04-16)
Svenska dagbladet (2007) Förförda av Amerikanska konsulter.
https://www.svd.se/forforda-av-amerikanska-konsulter (2017-04-17)
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign (2014) Samhället som designar sig själv.
http://www.svid.se/upload/Nytta_med_design/Samhallet_som_designar_sig_sjalv/A_
Society_Designing_Itself.pdf (2017-04-26)
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign (2017) Designföretagsregistret.
http://www.svid.se/sv/Guider-och-verktyg/Sok-i-Designforetagsregistret/
(2017-04-16)
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign (2005) Better Shelter - Värdiga hus till flyktingläger
http://www.svid.se/sv/Nyttan-med-design/Better-Shelter/
(2017-04-16)
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign (2009) Design och affärer.
http://www.svid.se/upload/Om_SVID/Trycksaker/Design-o-Affarer/Design-o-Affärer.pdf
(2017-04-28)
Swedish Design Research Journal (2016) nr 1. 1.16 av SVID. Flight and relocation require design for inclusion. P. 8-10.
http://www.svid.se/upload/Forskning/Design_Research_Journal/Design_Research_Jo urnal_nr_1_2016/Swedish_Design_Research_Journal_nr_1_2016.pdf (2017-05-22)
The Guardian (2005) Design award row engulfs 'super school'
https://www.theguardian.com/uk/2005/jun/12/schools.regeneration (2017-04-25)
Tim Brown, 2016, Harvard Business Review. Innovation, November issue 2016.
https://hbr.org/2016/11/leaders-can-turn-creativity-into-a-competitive-advantage (2017-04-23)
Elektroniska källor
Svensk Form- Historia (u.å) www.svenskform.se (2017-04-18)
Antrop Designbyrå (u.å) www.antrop.se (2017-03-22)
SVID, Svensk industridesign (u.å) www.svid.se (2017-03-22)
Veryday (u.å) www.veryday.com (2017-04-26)
Usify (u.å) www.usify.se (2017-04-26)
Almega AB (u.å) “Tjänstesamhället är viktigt för Sverige”
https://www.almega.se/politik-och-ekonomi/statistik/tjanstesektorn (2017-04-22)
8. Bilaga 1:
Case
En analys och tolkning av varje enskilt projekt.
De 16 olika case som utgör studiens empiri är tolkade, analyserade samt redovisade i bilagan. De första tio casen är utformade som tjänster varav de resterande sex är produktdesign. Anledningen till att jämföra både tjänstedesign och produktdesign är för att undersöka om det finns likheter eller skillnader i designprocessen för hur en produkt designas och hur en tjänst designas. Jämförelsen mellan produktdesign och tjänstedesign görs för att försöka finna mönster i designprocessen som indikerar på en förändring eller skiftning i ordet design utifrån dess tidigare innebörd.
Case studies ger en bredare förståelse för hur design gått från att formge produkter till att göra anspråk på att organisera tjänster.
Design är således studieobjektet för undersökning, tolkning och analys där tjänstedesign undersökt utifrån tankar om organisationsrecept.
Tjänstedesign
Tjänstedesign för med jämlik sjukvård. Ur ett genusperspektiv (2015) Veryday
Casets syfte och designerns uppgift
Ett Genuslabb utvecklades för att skapa förståelse och få insikt över beteendemönster hos patienter i vårdkö då det uppmärksammats att det fanns skillnader i kösystemet beroende på kön hos patienten. Genom att använda ett användarcentrerat angreppssätt med metoder som kundresor och scenarios kunde en förståelse utvecklas för både verksamma läkare, sjuksköterskor samt patienter inom vården. Beteendemönster hos patienter utreds därför av designbyrån för att komma fram till viktiga insikter samt hjälpa kliniker att handla utifrån ett genusneutralt sätt.
Veryday kopplades in och använde sig av designmetoder hämtade från tjänstedesign.
Kundresor gjordes och scenarion byggdes upp för att skapa emotionell förståelse för kundens upplevelse av tjänsten. Designbyrån belyste även vikten av förändring hos organisationen då det påpekades hur viktigt det är att arbeta med ständig förändring inom organisationen för att följa upp trender och innovation. Veryday menar att människans sätt att uppleva världen ligger till grund för hur innovation och
upplevelser uppfattas. Designern utgår från slutanvändarens och upplevelsen och de insikter slutanvändaren har för att skapa en användarvänlig och effektiv tjänst.
Veryday beskriver själva att deras primära syfte med projketet eller studien var att
“Undersöka beteendeförklaringar och använda dess viktiga insikter för att skapa kraftfulla argument för att driva förändring”
Vad gjorde designern?
People insight; kundresor, intervjuer, scenario
Resultat av case
Ökad förståelse hos sjukhuspersonal, patienter och designers
Tjänstedesign för en bättre framtid (2015) Usify
Casets syfte och designerns uppgift
Ett tak, två generationer har mynnat ut i ett projekt baserat på social innovation utifrån tjänstedesignstrategier. Detta för att lösa det stora samhällsproblemet av brist på bostäder i stockholm. framförallt för studenter. Samtidigt vill projektet lösa ett annat problem nämligen att äldre människor ofta är ensamma. Caset tar tillvara på bostäder där det finns plats för fler och där lösningen är att studenter och äldre bor tillsammans.
Genom att använda designstrategier inom tjänstedesign skapades förståelse för användaren. Designbyrån kopplades in för att skapa social innovation utifrån tjänstedesign strategier och metoder.
Vad gjorde designern?
Tjänstedesign; workshops, intervjuer, personas
Resultat av case
Lanseras våren 2017 i Stockholm, men hittills har det varit otroligt bra respons från både pensionärer och studenter.
"Den här satsningen kan bidra till en win-win situation för båda parter; studenter får en plats att bo på och senioren, som anser att bostaden blivit onödigt stor, kan bo kvar hemma längre."
En ny tjänst ska hjälpa seniorer att inhysa bostadssökande studenter, som på så vis bidrar till hyran. Men dagens stelbenta regler för bostadstillägg gör att de äldre riskerar att förlora pengar genom att hjälpa till.
Personcentrerad cancervård (2016) Usify
Casets syfte och designerns uppgift Utgår ifrån ett användarcentrerat arbetssätt.
Projektet vill belysa hur personcentrerad vård kan bidra till “bättre” vård. Projektet löper parallellt som en vidareutveckling på ett annat projekt som heter “Anpassat vårdförlopp” med syfte att individanpassa vårdkön. Designbyråns primära uppgift var att leverera en kvalitativ undersökning och därmed beskriva hur den nya vårdkedjan upplevs ur patienters, anhörigas- och ur anställdas perspektiv.
Designbyrån applicerade designmetoder och använde moderna digitala och tekniska lösningar som verktyg.Vinsten med nyttoskapandet för patienter, anhöriga och anställda inom vården var i fokus.
Resultat av case?
Finns ej redovisat på dokument.
Innovationsprojekt för att förenkla för föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF (2016) Usify
Casets syfte och designerns uppgift Ett tydligt användarcentrerat arbetssätt.
För att skapa förståelse för användaren gick designbyrån ut på fältet för att prata med användaren genom intervjuer och workshops. Medverkande var användaren och experter inom området.
När all data om användaren var insamlad skapades personas, fiktiva personer som har egenskaper liknande de intervervjuade användarna. Olika typer av scenarion skapades för att förstå vad användaren behövde för typ av tjänst, vilket resulterade i
planeringsverktyg i form av olika appar. Apparna kopplades sedan till användarens smartphone eller smartwatches för att kartlägga beteendemönster hos användaren.
Strategier skapades för att underlätta för användaren att komma ihåg vardagliga sysslor, exempelvis personlig hygien och medicinering. Fokus låg därför på att
utveckla teknologiska, användarvänliga tjänster för användaren att bruka med syfte att underlätta vardagen.
Vad gjorde designern?
Användarcentrering, personas, workshops, intervjuer
Resultat av caset
Nedan är designbyrån Usifys egna berättelse om resultatet av caset.
“Olika situationer (aktiviteter, platser, personer och kombinationer av dessa) ger och tar energi, vilka som ger energi och vilka som tar energi är individuellt. Energistigen
lär känna dig och dina beteendemönster och kan på så sätt hjälpa dig balansera vardagen så att negativ stress inte tar överhand. Om energin ändå håller på att ta slut kommer Energistigen att ge dig råd om hur du kan undvika eller hantera de negativa situationerna samt hur du kan fylla på med positiv energi för att åter komma i balans.
Energistigen är också länkad till anhöriga och sociala forum som kan stödja dig på avstånd. Energistigen kan länkas till andra appar du använder och kan även
rekommendera kategorier av appar som kan passa dig, tex träning, sömnhjälp, planering. “
Registercentrum, tjänstedesign som effektiviserar sjukvården (2016) Antrop
Casets syfte och designerns uppgift
Designbyrån arbetade utifrån tjänstedesign via ett användarcentrerat angreppssätt för att förbättra sjukvårdens kvalitetsregister, IT-strukturer och bearbetningar av
patientdata. Genom undersökning och analys av användarens behov och användning av registren med hjälp av observationer, intervjuer och workshops har designern ökat förståelse för hur tjänsten brukas för att sedan skapa utvecklingsmöjligheter och nya koncept. När första idén om ett nytt koncept utvecklats testas detta på användaren för att se om det matchar användarens behov och önskemål.
Utifrån dessa koncept Infördes ett tjänstedesignbaserat arbetssätt inom hela organisationen, vilka var utformade som strategier för att också möta de mål som finns inom organisationen. Tjänsten har därför designats utifrån funktionalitet och är visuellt tydlig för att underlätta användningen. Designbyrån utvecklade metoder för organisationen att kunna skräddarsy ett arbetssätt som passar verkligheten. Strategier utvecklades under arbetets gång där designern arbetade tätt intill registeranvändare och organisationsrepresentanter. Designerns kopplades in med syfte att öka
användningen av utdata från registren och på sin vis kunna förbättra vården som levereras till patienterna samt att effektivisera arbetet med hur vården levereras.
Designerns kopplades även in för att få hela organisationen Registercentrum att arbeta enligt en tydlig designprocess som sätter användaren i fokus samt att uppnå största möjliga nytta och användning av tjänsten
Vad gjorde designern?
Observationer, intervjuer, workshop, prototyp Resultat av caset
Förutom nya insikter om hur systemet används hos användare har webbplatser utvecklats. En av användarna är Sveriges landsting som kan följa kvalitetsutveckling från sju nationella psykiatriska kvalitetsregister.
Stöttning när en livskamrat dör (2016) Antrop
Casets syfte och designerns uppgift
Caset mynnar ut i en webbplats som kallas efterlevnadsguiden. Det är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Genom tjänstedesign och användarfokuserade kundresor samt målgruppsbeskrivningar genererades stor insikt om människor som hamnar i en situation då deras livspartner går bort.
Antrop som designbyrå kopplades in för att kartlägga användaren, i detta fall partnern till den avlidnes känslor och sorgbearbetning tiden efter bortgången. Designbyrån visualiserade en kundresa för att skapa större insikt hos myndigheterna för att ge ökad förståelse i hur sorg bearbetas och vilken hjälp användaren kan ha behov av. När kundresan visualiserats och designbyrån fått kunskap utifrån användaren skapades en webbsida med praktisk information som skulle vara till hjälp i sorgearbetet.
Designbyråns syfte med projektet var att underlätta tiden efter en bortgång genom att utveckla lättillgänglig praktiskt information.
Vad gjorde designern?
Kundfokusering, kundresa, kundinsikter, användningstester (prototyp)
Resultat av case
Baserat på vad användare har lämnat för kommentarer om tjänsten är den positiv och möter användarens behov. Det är den lättillgängliga webbsidan och “steg för steg”
uppbyggnaden som gör att tjänsten är lätt att ta till sig i en tid som kan upplevas som enormt svår.
Användarorientering på Migrationsverket (2014) Antrop
Casets syfte och designerns uppgift
Utgångspunkt i caset var att hitta målgruppens behov.
Designbyrån var inkopplade för att försöka ta reda på hur man kan tillfredsställa många olika grupper av människor, vilka kräver olika tjänster och har olika behov.
Migrationsverket har idag hand om asylansökningar, uppehållstillstånd, förlängning av uppehållstillstånd, familjeåterförening etc. En kartläggning av Migrationsverket och dess målgrupper utfördes därför av designbyrån där de försökte Tydliggöra vilka delar av tjänsten som kan förbättras och hur detta kunde ske. Observationer av besökarnas rörelsemönster på Migrationsverkets kontor samt intervjuer med kunder och anställda var en av metoderna för att hitta en lösning.
Designbyrån genomförde en “omfattande kartläggning” av Migrationsverkets målgrupper och deras behov som skapade en djupare kundinsikt. Detta genom att identifiera hinder och förstå förväntningar som målgrupper hade. Tjänstedesign som innefattade 3 steg; Hitta, välja och göra.
“Hitta
Hitta-fasen handlar om att inventera befintlig kunskap om kunden, att fylla i luckor, kartlägga och identifiera möjligheter och utmaningar. Se först över vilka befintliga kunskaper och kundinsikter som finns på organisationen.
Hitta-fasen handlar om att inventera befintlig kunskap om kunden, att fylla i luckor, kartlägga och identifiera möjligheter och utmaningar. Se först över vilka befintliga kunskaper och kundinsikter som finns på organisationen.