Sammantaget ses stora likheter mellan genomförda fallstudie och kommunens ”Nöjd-kund-undersökning” samt även med Föräldrastödsutredningen (2008:14), vad beträffar efterfrågan och förväntningar, vilka fokuserar gemenskap, råd och stöd från andra föräldrar och experter, vilka i detta fall kan exemplifieras av pedagoger och socialsekreterare. Därtill framkommer skillnader rörande var information erhålls, förväntningar, motivation till besök, vad som är bra och vad som kan bli bättre. Mer detaljerat ses ett antal faktorer divergera, vilket kopplas till individuella differenser, preferenser och det förhållandevis begränsade forum som enstaka intervjuer kan bidra till. Här kan ovan presenterade och diskuterade resultat belysa vikten av att föräldrar explicit uttrycker sina förväntningar och vad de efterfrågar och i det blir bemötta för att skapa en dialog för delaktighet (Skolverket, 2000).
Det som framstår tydligast i alla intervjuer med personal, förvaltning och förtroendevald är ödmjukhet och ett stort mått av empati i kombination med en vilja att förstå individen, respektfullt bemöta och att dessa möten skall bidra till goda relationer mellan såväl mellan vuxna och som barn. Personalgruppens förhållningssätt genomsyrar verksamheten, vilket kopplas till kvalitet som gestaltas i mötet mellan individer, pedagog, föräldrar och barn (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2001). Här ses att barn men även vuxna är beroende av samspel med andra för att utvecklas. Häri ligger också det som ur ett barnperspektiv benämns processkvalitet (Sheridan, 2001). Genom att samspela och vara intresserade av vad besökarna upplever kan personalen bekräfta i deras livsvärld (Johansson, 2003). Processkvalitet handlar samtidigt om möjligheter att påverka den helhet verksamheten och dess utformning utgör. Personalens förhållningssätt gentemot detta barnperspektiv skapar förutsättningarna för att uppnå läroplanens ”delaktighet och tilltro till den egna förmågan samt möjligheten att få uppleva sig som en tillgång i gruppen”(Lpfö 98), vilket ger en grundtrygghet att bygga såväl relationer, samspel och kommunikation som utveckling och lärande på. Trots betoning på barnperspektiv ses klara paralleller med individens primära behov (Maslow i FHI 2008), vilket även kan ses tvetydigt då föräldrastödjande verksamhet och aktiviteter syftar till barnens bästa via bekräftande samspel och trygg anknytning mellan föräldrar och barn. Fokus kan ses vara processen, att ge besökare möjlighet att utvecklas individuellt och i relation till barn och vuxen samt inom gruppen, hellre än en bedömning av den slutliga produkten, vilket är i enlighet med det sociokulturella perspektivet inom vilket man anser att produkten är underordnad processen (Vygotskij, 1995). Fokus riktat mot processen blir istället med syfte att utvärdera personalens arbete och vad processen innebär för berörda parter. En medvetenhet kring rollen som förebild är avgörande för reflektion kring god kvalitet, men även rollen som ledare måste beaktas (Kernell, 2002:176). Ledarskapet innebär en kombination av medvetenhet kring det uppdrag, som ligger till grund för verksamheten och en ödmjukhet inför de individer vars livsvärld öppna förskolan utgör en del av. En avgörande del i mitt kommande uppdrag är att tolka styrdokument och uppdragsgivares målsättningar och omsätta dessa i konkret handling, vilket förutsätter en medvetenhet kring vad det innebär att utveckling, lärande och identitet skapas i ett socialt sammanhang och vilka konsekvenser det får för att skapa miljöer för lärande. För att uppnå en samspelande atmosfär förordas ett
reflekterande och ödmjukt förhållningssätt samt ett aktivt engagemang med syfte att utveckla såväl verksamhet, deltagare och arbetslag (Johansson, 2003). Här ses positivt på en medforskande hållning, vilket är ett förhållningssätt som kan leda till utveckling av det egna arbetet samt ny kunskap som kan utgöra underlag för utvärdering samtidigt som det ger goda förutsättningar att bidra till skapandet av utvecklande och hållbara miljöer för kommunikation, interaktion och bekräftande samspel (Lenz Taguchi, 1997:39).
5.1. Framåtsyftande reflektioner
Förväntningar och efterfrågan som idag ännu inte är tillgodosedda, innebär en möjlig utvecklingspotential av öppna förskolans verksamhet. Om föräldrar tycker att verksamheten motsvarar förväntningar och möter vad som efterfrågas, antas antalet besökare kunna öka, vilket implicit medför att de nås av och föräldrastöd, vilket är positivt och eftersträvansvärt då föräldrastöd anses bidra till barns trygghet, utveckling och hälsa (Bremberg, 1998a ). Vad beträffar föräldrastöd ses att val av genomförande bör anpassas efter lokala förutsättningar och resurser (Ferrer-Wreder et al. 2003). Resurser är ett kapitel för sig då öppna förskolan i skrivande stund ännu inte är lagbunden, vilket gör att den återkommande är under luppen för eventuella neddragningar och i värsta fall avveckling, vilket skett på flera ställen i landet. Inom den aktuella kommunen ses dock ett tvärsektoriellt engagemang i just föräldrastöd och öppna förskolans verksamhet då såväl förvaltning, placerad under socialtjänst, som förtroendevald, placerad under Barn och utbildningsnämnd, ställer sig positiva till verksamheten, vilket är en förutsättning till dess existens. Företrädare för BVC och MVC uttalar även de att verksamheten är av stor betydelse för såväl barn som vuxna (Seminarium, 2009). Under intervjuer ses förvaltning och tre personal på frågan om vad som är bra med öppna förskolan, betona att dess existens är en faktor i sig, vilket givetvis inte motsägs av föräldrar, men ger en indikation om att öppna förskolan är en verksamhet som inte kan tas för given.
Vidare ses öppettider vara ett observandum i det att föräldrar, personal, förvaltning och förtroendevald väljer att lyfta fram denna faktor i såväl intervju som i kommunens ”Nöjd-kund-undersökning”. Här nämns även resurser som bidragande orsak till begränsade öppethållande samt möjligheter till utökade grupper, vilket efterfrågas av föräldrar i syfte att ta del av varierad verksamhet såsom babyrytmik, parallellt som det anges i syfte att få möjlighet att tillbringa mer tid i verksamheten. Kring detta funderar personal i termer av balans ”Det är en svår avvägning. En del behöver vara mer hemma, behöver uppleva tryggheten i sig själva att vara hemma med sitt barn och då kan extra öppettider på ett sätt försvåra det. Balansgång, man vill hjälpa åt båda håll”, vilket tyder på en medvetenhet om att vägen till att hjälpa och stödja individen grundas i förståelse, att ta den andras perspektiv genom sin profession öka individens förståelse av sig själva för att därigenom uppleva trygghet, tillit och göra medvetna val (Kinge, 2000). Samtidigt kopplas efterfrågan kring öppettider till utsagan om upplevelsen av för mycket folk och därigenom stressigt för barnen, vilket sammantaget ger en komplex bild av frågan kring öppettider, vari det kan ses positivt
med ett utökat öppethållande, i kombination med personalens kontinuerliga insatser att stödja och vägleda föräldrar utifrån deras individuella förutsättningar, explicita uttryck och implicit uttolkade behov.
Vidare ses praktiska delar i att utveckla kommunens hemsida så till vida att det ses kunna ha potential att nå fler än motsvarande andel av respondenterna (en av nio) i kombination med att tanken om diskussionsforum, möjligen skulle kunna antas även på nätet, med inloggning för föräldrar på kommunens hemsida, där det redan idag finns ett forum för föräldrar, vari det är möjligt att ta del av aktuell och kontinuerlig information. Vidare ses förslaget om diskussionsforum vara en tanke att lyfta vidare för genomförande, då personal, kunnande och lokal finns. Samtidigt noteras att det inom den aktuella kommunen idag finns möjlighet att kostnadsfritt delta i diskussionsgrupper i via Studieförbundet Vuxenskolans Familjeverkstan, som är ett DVD-baserat föräldrastödsmaterial, vilket syftar till att bygga goda relationer mellan föräldrar och barn och som är utformat i samarbete med Folkhälsoinstitutet (2008). Avslutningsvis ses att utgångspunkt för pedagogisk verksamhets målrelaterade teori och praktik är kunskapen om incitament för meningsfull kommunikation i ett socialt sammanhang, vilka varierar på individnivå (SOU 1997:108d). Det kan här finnas behov av att ändra fokus, men behålla målet eller ändra metod och behålla innehållet, för att hitta möjligheter till lärande (Andersson & Bengtsson, 2006). Att vara flexibel men ändå trygg i sin roll och sitt uppdrag i form av styrdokument och målbeskrivningar bör kompletteras med kontinuerliga reflektioner kring egna förgivettaganden, handlingar och verksamheten. Reflektioner som bidrar till en aktiv medvetenhet kring förhållningssätt, individ, sig själv och samhället, likväl som miljömässiga kontexter i konstant förändring, ger en god grund till samverkan, fortsatta erfarenheter och reflektioner, vilket sammantaget utgör förutsättningar för att skapa goda miljöer för trygghet, utveckling och lärande.
5.2. Vidare forskning
Motivet till och engagemanget för att fortsätta forska kring öppna förskolans och föräldrastödjande verksamhet ses väl belyst i citatet ”Att komma till öppna förskolan, det är som att få syre” (Förälder, 2008) i kombination med tidigare nämnda forskningsresultat kring föräldrastöd (Sarkadi, 2008) och läroplanens betoning på samverkan för livslångt lärande Lpfö 98). Vad beträffar vidare forskningsmöjligheter ses positivt på att undersöka huruvida öppna förskolan som föräldrastödjande verksamhet kan tryggas genom lagbundenhet. Därtill ses en tanke om att undersöka samarbetet kring föräldrastödjande verksamhet mellan öppna förskolan, förskolan, förskoleklassen och grundskolan i syfte att verka för ett sammanhållet föräldrastöd.