• No results found

Avslutande kommentarer

In document Forskarens flexibla arbetsliv (Page 32-37)

Avslutningsvis är det motiverat att fråga sig om det är möjligt att som utomstående komma åt upplevelsen av fenomenet flexibilitet. En möjlig förklaring skulle kunna vara att forskare inte kan eller vill sätta ord på vad som utgör flexibilitetens begränsningar då de ses som en del av verkligheten, så som det är och kanske ska vara. För att nå intervjupersonernas upplevelse hade kanske ett annat forskningsupplägg gynnat studien. Att till exempel komplettera intervjuer med deltagande observation skulle kunna vara ett sätt att bättre förstå det som intervjupersonerna inte sätter ord på. Därigenom skulle kanske en djupare förståelse för den flexibla och fria situation forskare upplever nås.

Referenser

Abouserie, R. (1996). Stress, Coping Strategies and Job Satisfaction in University Academic Staff. Educational

Psychology, vol. 16:1, s. 49-56.

Allvin, M. (2007). New rules of work: exploring the boundaryless job, s.19-45 i Näswall, K., Hellgren, J. och Sverke, M. (red.). The Individual in the Changing Working Life. New York: Cambridge University Press. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete:

socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U. & Skärstrand, E. (1998). Gränslöst arbete

eller arbetets nya gränser: Delstudie 1. (Arbete och Hälsa Nr. 1998:21). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Allvin, M., Wiklund, P., Härenstam, A., & Aronsson, G. (1999). Frikopplad eller frånkopplad: Om innebörder

och konsekvenser av gränslösa arbeten. (Arbete och Hälsa Nr 1999:2). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Allvin, M., Aronsson, G., Mellner, C. & Movitz F. (kommande). The Diffusion of Flexibility: Estimating the

Prevalence of Low-Regulated Working Conditions.

Allvin, M. & Movitz, F. (2010). Självständiga lärosäten. Paper presenterat på FALF-konferens, (Forum för arbetslivsforskning), 19-21 maj i Malmö.

Amin, A. (1991). Flexible Specialization and Small Firms in Italy: Myths and Realities, s. 119-137 i Pollert, A. (red.). Farewell to Flexibility? Oxford: Basil Blackwell Ltd

Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber.

Atkinson, J. (1987). Flexibility or fragmentation? The United Kingdom labour market in the eighties. Labour

and Society, vol. 12:1, s. 87-105.

Coaldrake, P. & Stedman, L. (1999). Academic Work in the Twenty-first Century. Occasional Paper Series. Canberra: Dept. of Education, Training and Youth Affairs., Queensland University of Technology. Furåker, B. (2002). Arbetsmarknaden, s. 61-88 i Hansen, L. H. & Orban, P. (red.). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Furåker B., Håkansson K. & Karlsson J. Ch. (2007). Reclaiming the Concept of Flexibility, s. 1-17 i Furåker, B., Håkansson, K. och Karlsson, J. Ch. (red.). Flexibility and Stability in Working Life. New York: Palgrave Macmillian Ltd.

Grönlund, A. (2004). Flexibilitetens gränser. Umeå: Boréa

Grönlund, A. (2007). More Control, Less Conflict? Job Demand-Control, Gender and Work-Family Conflict.

Gender, Work and Organization, vol. 14:5, s. 476-497.

Hanley, L. (2005). Academic Capitalism in the New University. Radical Teatcher, nr. 73, s. 3-7. Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Buckingham, Storbritannien: Open University Press.

Isidorsson, T. (2001). Striden om tiden, arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt

perspektiv. Göteborgs universitet: Institutionen för arbetsvetenskap och historiska institutionen.

Jonsson D. (2007). Flexibility, Stability and Related Concepts, s. 30-41 i Furåker, B., Håkansson, K. och Karlsson, J. Ch. (red.). Flexibility and Stability in Working Life. New York: Palgrave Macmillian Ltd.

Kalleberg, A. L. (2001). Organizing Flexibility: The flexible firm in a New Century. British Journal of Industrial

Relations, vol. 39:4, s. 479-504.

Karlsson, J.Ch. & Eriksson, B. (2000). Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor: En empirisk prövning av en

retorisk figur. Lund: Arkiv förlag.

Kelliher, C. & Riley, M. (2003). Beyond efficiency: Some by-products of functional flexibility. The Service

Industries Journal, vol. 23:4, s. 98-113.

Kinman, G. (2008). Work stressors, health and sense of coherence in UK academic employees. Educational

Psychology, vol. 28:7, s. 823-835.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber. MacEachen, E., Polzer, J. & Clarke, J. (2008). "You are free to set your own hours": Governing worker productivity and health through flexibility and resilience. Social Science & Medicine, vol. 66:5, s. 1019-1033. Pal, S. & Saksvik P. Ø. (2008). Work-Family Conflikt and Psychosocial Work Environment Stressors as Predictors of Job Stress in a Cross-Cultural Study. International Journal of Stress Management, vol. 15:1, s. 22-42.

Parker, M. & Jary, D. (1995). The McUniversity: Organisation, Management and Academic Subjectivity.

Organization, vol. 2:2, s. 319-338.

Pollert, A. (1988). The "Flexible firm": Fixation or fact? Work, Employment & Society, vol. 2:3, s. 281-316. Pollert, A., (1991). The Orthodoxy of Flexibility, s. 3-31 i Pollert, A. (red.). Farewell to Flexibility? Oxford: Basil Blackwell Ltd.

Rasmussen, J. G. (2000). Changes in Organizing and Managing Research in Universities: Reconstruction or Rediscovery. Tertiary Education and Management, vol.6:4, s. 271-287.

Ritzer, G. (1998). The McDonaldization Thesis. Explorations and Extensions. London: Sage Publications Ltd. Sennett, R. (2000). När karaktären krackelerar: Människan i den nya ekonomin. Stockholm: Atlas.

Sennett, R. (2007). Den nya kapitalismens kultur. Stockholm: Atlas.

Tapper, T. & Palfreyman, D. (1998). Continuity and change in the collegial tradition. Higher Education

Quarterly, vol. 52:2, s. 142-161.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Nedladdad 2010-05-22 från http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Weber, M. (1946). Science as a Vocation, s. 129-156 i H. Gerth och C. Wright Mills (red.). From Max Weber. Essays in sociology. New York: Oxford University Press.

Bilaga 1 Intervjuguide

Presentation

--- --- ---

Introduktionsfrågor

Vad arbetar du med? Hur gammal är du?

Hur ser din familjesituation ut? Hur länge har du arbetat?

Kan du beskriva vad du gör på jobbet?

Flexibilitetsbegreppet När

I vilken mån kan du själv bestämma när du ska göra ditt jobb? Hur brukar du göra?

Hur känner du kring det?

Finns det något som begränsar dig i frågan om när du ska göra ditt jobb?

Var

I vilken mån kan du själv bestämma var du ska göra ditt jobb? Hur brukar du göra?

Hur känner du kring det?

Finns det något som begränsar dig i frågan om var du ska göra ditt jobb?

Hur

I vilken mån kan du själv bestämma hur du ska göra ditt jobb? Hur brukar du göra?

Hur känner du kring det?

Finns det något som begränsar dig i frågan om hur du ska göra ditt jobb?

Vad

I vilken mån kan du själv bestämma vad du ska göra ditt jobb? Hur brukar du göra?

Hur känner du kring det?

Finns det något som begränsar dig i frågan om vad du ska göra ditt jobb? Kan du göra en uppskattning och fördela hur mycket tid du lägger på dina olika arbetsuppgifter? (forskning, utbildning, handledning, administration, möten mm) Är du nöjd med fördelningen eller skulle du vilja ha det på något annat sätt.

Ansvar

Vet du vad som förväntas av dig i ditt arbete? (förväntningar ifrån chefer, kollegor, studenter, anslagsgivare, fakultetsledningen)

Finns det någon kontroll på dina arbetsinsatser? Hur ser den ut? Kvalitetskontroll? Vad blir reaktionen om du inte gör det som förväntas av dig? (ev. sanktioner)

Hur vet du vad du ska prioritera? Vem vänder du dig till för stöd?

Vad eller vem skulle du säga styr ditt arbete?

Reaktiva och proaktiva strategier

Vad och/eller vem avgör när du är klar med en arbetsuppgift?

Vilka möjligheter har du att planera ditt jobb på kort och på lång sikt? Hur ofta måste dina planer ändras?

I vilken mån klarar du oplanerade avbrott? Kan du ge exempel på en sådan situation och hur du reagerat?

Hur hanterar du situationer när det blir för mycket? Kan du ge ett konkret exempel på en sådan situation och hur du reagerat?

Finns det något som skulle kunna hjälpa dig i dessa situationer?

Hur ser du på din arbetssituation som helhet? Tycker du att det fungerar? Är du frustrerad?

Det var den sista frågan, är det något du skulle vilja tillägga? Tack för din medverkan!

In document Forskarens flexibla arbetsliv (Page 32-37)

Related documents