Avslutande kommentarer

Resultatet av den här jämförande studien mellan Eurokodens observationsmetod och han-teringen av grundvattenfrågan i Norra länken visade att Norra länkens arbete med frågan på det stora hela låg nära Eurokodens definition av metoden. De största skillnaderna i jämfö-relse med Eurokoden gällde framför allt följande krav:

 Att visa att ens kontrollvariabler med tillräckligt hög sannolikhet kommer att hålla sig inom acceptabla gränser. Sådana beräkningar gjordes inte för Norra länken, utan man utgick ifrån att tätning i enlighet med framtagen tätningsklass skulle vara tillräckligt.

 Att mätanordningarna under byggskedet ska fungera med tillräcklig tillförlitlig-het och tillräckligt snabbt kunna ge korrekt verifiering av tätningsresultatet. I Norra länken fanns flera problem med mätningarna.

Med en utveckling inom dessa frågor borde det vara möjligt att fullt ut tillfoga hantering av inläckande grundvatten till observationsmetodens tillämpningsområden. Vad gäller den första avvikelsen, bör det dock tilläggas att Norra länkens lösning i detta fall fungerade till-fredsställande. Detta innebär att Eurokodens observationsmetod uppfylld till punkt och pricka inte nödvändigtvis är den bästa lösningen. Även varianter på denna kan utgöra full-goda alternativ.

Examensarbete visade också på några områden där förändringar kan göras, för att ge en bättre hantering av grundvattenfrågan i framtiden:

 Bergtekniker bör komma in tidigare i projekteringen, då dessa kan göra kunskapsbilden mer komplett i fråga om sprick- och krosszoners inverkan på de hydrogeologiska modellerna.

 Att ta fram ett fungerande sätt att verifiera tätningsresultatet genom mätningar, skulle visa att frågan ges högre prioritet än idag. Det skulle vara fördelaktigt i form av både tillförlitligare mätvärden och en förändrad inställning till frågan inom branschen.

 Det bör utredas om det för särskilt känsliga områden med sprickigt berg finns bättre alternativ än injektering, när det är stor risk att detta inte är tillräckligt för att få en tät konstruktion.

 Ramverket som Eurokodens observationsmetod erbjuder, kan bidra till att grundvattenfrågan hanteras på ett mer konsekvent sätt. Detta bidrar då till ökad förutsägbarhet inom projektet till förmån för alla parter.

Till stor del handlar en anpassning till Eurokodens observationsmetod endast om en formali-sering av dagens arbetssätt. En sådan formaliformali-sering är naturligtvis också möjlig även utan att definiera arbetssättet utifrån just Eurokoden. En utveckling av strategierna för hur

grund-observationsmetod är en möjlig väg att gå och resultatet har det här examensarbetet har visat att den vägen på intet sätt är olämplig.

14. Referenser

Bergab, 2004. Norra länken, hydrogeologisk utredning. Vägverket region Stockholm, Göteborg och Solna.

Christian, J. T., 2004. Geotechnical engineering reliability: how well do we know what we are doing? Journal of Geotechnical and Geoenvironmental Engineering, 130, 985-1003.

Einstein, H. H., 1996. Risk and risk analysis in rock engineering. Tunnelling and Underground Space Technology, 11 (2), 141-155.

Eriksson, M., Stille, H., 2005. Cementinjektering i hårt berg. SveBeFo rapport K22. Stiftelsen Svensk bergteknisk forskning, Stockholm.

Eurokod 7, 2004. Eurokod 7 Dimensionering av geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler. SS-EN 1997-1. CEN/TC 250, BSI.

Hansson, K., Svensson, T., Möller, A., Larch, P., Åhlen, B., 2010. Mätning av inläckande vatten till bergtunnlar. BeFo rapport 104. Stiftelsen Bergteknisk forskning, Stockholm.

Holmberg, M., Stille, H., 2007. Observationsmetodens grunder och dess tillämpning på design av konstruktioner i berg. SveBeFo rapport 80. Stiftelsen Svensk bergteknisk forskning, Stockholm. Holmberg, M., Stille, H., 2009. Observationsmetoden och deformationsmätningar vid tunnelbyggande. BeFo rapport 93. Stiftelsen Bergteknisk forskning, Stockholm.

Holmberg, M., Stille, H., 2010. Examples of applications of observational method in tunnelling. Geomechanics and Tunnelling, 3 (1), 77-82.

IEG, 2011. Tillämpningsdokument, observationsmetoden i geotekniken. IEG rapport 9:2010, Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik, Stockholm.

Kadefors, A., Bröchner, J., 2008. Observationsmetoden i bergbyggande: kontrakt och samverkan. SveBeFo rapport K28. Stiftelsen Svensk bergteknisk forskning, Stockholm.

Kovári, K., Lunardi, P., 2000. On the observational method in tunnelling. Proceedings of the GeoEng 2000: an International Conference on Geotechnical & Geological Engineering, 19-24 november, 2000. Vol. 1, 692-707, Melbourne, Australien.

Miljödomstolen i Stockholms tingsrätt, 2005. Mål nr 30241-04. Dom meddelad i Stockholms honom tingsrätt 2005-06-21.

Nicholson, D. P., 1994. Preface. Geotechnique, 44 (4), 613-618.

Nicholson, D. P., Tse, C., Penny, C., 1999. The observational method in ground engineering: principles and applications. CIRIA Report 185. Construction Industry Research and Information Asso-ciation, London.

Patel, D., Nicholson, D. P., Huybrechts, N., Maertens, J., 2007. The observational method in geotechnics. Proceedings of the European Conference on Soil Mechanics and Geotechnical Engineering, 14: Geotechnical Engineering in Urban Environments, 24-27 september, 2007. Vol. 2, 365-370, Madrid, Spanien.

Peck, R. B., 1969. Advantages and limitations of the observational method in applied soil mechanics. Geotechnique, 19 (2), 171-187.

Powderham, A. J., 1994. An overview of the observational method: development in cut and cover and bored tunnelling projects. Geotechnique, 44 (4), 619-636.

Powderham, A. J., 2002. The observational method – learning from projects. Proceedings of the Institution of Civil Engineers, Geotechnical Engineering, Vol. 115.

Powderham, A. J., Nicholson, D. P., 1996. The way forward. I: D. P. Nicholson (red.), The observational method in geotechnical engineering (s. 195-204). Thomas Telford Publishing, London. Sakurai, S., Akutagawa, S., Takeuchi, K., Shinji, M., Shimizu, N., 2003. Back analysis for tunnel engineering as a modern observational method. Tunnelling and Underground Space Tech-nology, 18, 185-196.

Samuelsson, I., 2007. Utvärdering av inläckande grundvatten i bergtunnlarna inom projekt Södra länken. Examensarbete på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala. Schubert, W., 2008. The development of the observational method. Geomechanics and Tunnel-ling, 1 (5), 352-357.

SFS 1998:808. Miljöbalken. Justitiedepartementet, Stockholm.

Spross, J., 2009. Mätning av inläckande vatten i bergtunnlarna inom projekt Norra länken. Trafik-verket publikation 2011:137. TrafikTrafik-verket Region Stockholm, Solna.

Trafikverket, 2009. Konsult- och entreprenadindelning. Bild ur Powerpoint-presentation. Chaos Desktop: NL/02–information/0P020001.ppt.

Trafikverket, 2011. Bilder från: http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E20-norra-lanken/Delprojekt-i-Norra-lanken. Hämtat 2011-10-27, med tillstånd.

Vattendomstolen i Stockholms tingsrätt, 1995. Mål nr VA 52/94. Dom nr DVA 52, medde-lad i Stockholms tingsrätt 1995-06-16.

Vägverket, 2006. Arbetshandling, Norra länken. (NL 33, NL 34, NL 35; pärm 4 och 5).

14.2. Muntliga källor

Liszka, H., 2011. Hydrogeolog på Trafikverket, Solna. Intervju 13 september 2011. Windelhed, K., 2011. Bergsingenjör på Trafikverket, Solna. Intervju 29 juni 2011.