Avslutande kommentarer och vidare forskning

Att undervisa i läsförståelse har visat sig vara komplext. Lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder och de varierar undervisningen i form av olika

gruppkonstellationer. Resultaten svarade mot mina förväntningar om att undervisningen skulle se olika ut eftersom de är verksamma på olika skolor och undervisar i olika årskurser. Det som genomsyrar undervisningen bland alla lärare är kommunikation, vilket visar att det sociokulturella perspektivet är en naturlig bas för undervisning i läsförståelse. Något som framkommit av studien är att samtliga lärare upplever att elevernas läsförståelse utvecklas och därför går det inte att dra några slutsatser om att någon undervisningsmetod är bättre än någon annan. Det som verkar vara framgångsrikt är att variera undervisningen och att hela tiden stötta och erbjuda elever att samtala för att tolka och skapa mening av det lästa, genom att undervisa explicit för att öka elevers medvetenhet. Här vill jag dock förtydliga att resultatet endast visar hur fem lärare undervisar i läsförståelse, det säger ingenting om hur undervisningen i läsförståelse ser ut rent generellt i Sverige. Vidare framgår av samtliga lärarna att de upplever det positivt att undervisa i läsförståelse, vilket inte stämmer överens med bilden i den tidigare forskning som ligger till grund för studien. Vad kan det bero på? En tolkning kan vara att de lärare som valt att medverka i studien känner att de har mycket kunskaper om och/eller stort intresse för undervisning i läsförståelse, och därför ville medverka, medan de lärare som inte valt att medverka eventuellt är de lärare som stämmer överens med bilden i tidigare studier. Ett lämpligt fokus för fortsatt forskning vore därför just lärare som upplever det svårt att undervisa i läsförståelse. En undersökning av deras didaktiska

reflektioner och metoder skulle i förlängningen kunna påvisa förbättrings- och utvecklingsmöjligheter för den svenska läsundervisningen – ett viktigt mål, eftersom det visat sig vara av stor vikt för elever att tillägna sig en god läsförståelse inför deras framtida liv.

Källförteckning

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: Om lärares möjligheter och hinder. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. Chambers, A. (2011). Böcker i och omkring oss. Stockholm: Norstedts.

Chambers, A. (1998). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. Dymock, S. & Nicholson, T. (2010). High 5! Strategies to Enhance Comprehension of Expository texts. I: The Reading Teaching, Vol 64, issue 3, s. 166-178.

Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på? En studie om att arbeta med läsförståelse i åk 1–2. Umeå: Umeå Universitet.

Eliasson, A. (2013) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (Red.) (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Gambrell, L., Block, C. C. & Pressley, M. (2002). I: C.C. Block, L. Gambrell & M. Pressley (red) Improving comprehension instructiton. Rethinking Research, Theory, and Classroom Practice. San Francisco: Jossey-Bass.

Gibbons, P. (2006) Stärk språket - Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse: Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Skolverket & Fritzes.

McLaughlin, M. (2012). COMPREHENSION – What Every Teacher Needs to Know. The Reading Teacher. Vol 65 Issue. 7.

National Reading Panel. Rapport. (2000). Teaching children to Read. An Evidence-based Assessment of the Scientific Researsh Literature on Reading and its Implications for Reading Instruction. Reports of subgroups. Washington, DC: National Institute of Child Health and Human Development.

Oczkus, L. D. (2003). Reciprocal teaching at work – Strategies for Improving Reading Comprehension. Newark: International Reading Association.

Palinscar, A. S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension – Fostering and comprehension – Monitoring Activities. Cognition and Instruction - Volym 1 Issue 2. RAND Reading Study Group. (2001). Reading For Understanding: Towards an R&D program in reading comprehension. Report prepared for OERI.

Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt. Acta Didactica Norge, Vol 6, No 1.

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse – texten, läsaren, samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2012). PIRLS 2011 - Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2015). Läslyftet – Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande. Läsåret 2016/2017. Stockholm: Fritzes.

Snow, C. (2002). Reading for understanding: Toward a Research and Development Program in Reading Comprehension. RAND 2002.

Spörer, N., Brunstein, J. C. & Kieschke, U. (2009). Improving students´reading comprehension skills: Effects of strategy instruction and reciprocal teaching. Learning and instruction, Vol 19, Issue 3.

Stricklin, K. (2011). Hands-on reciprocal teaching: A comprehension technique. The reading teacher, Vol 64, No 8.

Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger., Liberg, Caroline., (red.)., (2010) Lärande, skola, bildning: grundbok

för lärare. Stockholm: Natur och Kultur. Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Varga, A. (2013). Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier. Acta Didactica Norge. Vol 7, Nr 1.

Vellutino, F. R. (2003). Individual differences as sourches of variability in reading comprehension in elementary school children. I: A.P. Sweet & C.E. Snow. Rethinking reading comprehension. New York: The Guilford Press.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & kultur.