Denna studies resultat visar att frekvensen av intensiva RNT har ett samband med allvarligare problem i form av fler symtom inom social ångest, nedstämdhet och sömnproblem. Eftersom tidigare forskning ofta haft fokus på grad av RNT kopplat till psykiska symtom/syndrom vore det intressant att vidare undersöka huruvida frekvensen av lågintensiva RNT har samband med psykisk hälsa/ohälsa. Kan det vara så att det är karaktären (frekvens/intensitet) av RNT snarare än förekomsten av RNT som är betydelsefull vid symtomutveckling? RNT är ett brett begrepp som kan innefatta många olika kognitiva processer där denna studie endast undersökt RNT i form av ruminering, hjälplöshet och magnifiering. Kan det vara så att en av dessa processer är viktigare än de andra vid utveckling av psykisk ohälsa? Kanske kan det finnas andra kognitiva processer inom RNT som har större betydelse för symtomutveckling än de vi undersökt? Svar på dessa frågor kan ge en början till en djupare förståelse för hur RNT är kopplat till symtomutveckling. Sammantaget föreslås vidare forskning kring frågan om RNT som en transdiagnostisk process, vad den innehåller och hur dess karaktär inverkar på
symtomutveckling.
Att den psykiska ohälsan bland svenska ungdomar ökat gör denna studies fokus på vanligt förekommande psykiska symtom inom social ångest, nedstämdhet och sömnproblem högst relevant. Det transdiagnostiska perspektivets fokus på gemensamma underliggande processer som ett sätt att förstå samsjuklighet är en relativt ny och användbar teoretisk grund med implikationer för både prevention och behandling. Studier av denna typ kan leda fram till att individer som löper ökad risk att utveckla samsjuklighet kan identifieras redan i tidig ålder innan problem hunnit bli befästa och av mer allvarlig art. Detta kan ge fördelar utifrån ett hälsoperspektiv där individens livskvalité står i centrum och där tidiga och riktade insatser
med fokus på gemensamma underliggande processer kan förhindra onödigt lidande. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan fördelar erhållas genom undvikande av att
samhällsresurser används på ett icke optimalt sätt. Ett förebyggande arbete behövs därför i ungdomars viktiga miljöer, varav skolan är en av dessa. Vuxna i ungdomars närhet kan
behöva vara uppmärksamma på om någon av ungdomarna verkar vara orolig eller grubblande, reagerar med uppgivenhet (hjälplöshet) eller blir överväldigad av eventuella motgångar
(magnifiering). Detta kan vara tecken på att den unge har RNT vilket visat sig i denna studie och i andra studier ha ett samband med psykisk ohälsa. För att förhindra en ogynnsam utvecklig kan den unge behöva hjälp med att hantera sina RNT.
Även ur behandlingssynpunkt kan interventioner riktas mot gemensamma
underliggande processer som initierar och/eller vidmakthåller psykisk ohälsa. Fördelarna är att man genom att angripa dessa processer dels kan förhindra en utveckling av samsjukliga tillstånd, och dels kan behandla redan befintliga samsjukliga tillstånd mer effektivt jämfört med att behandla ett syndrom i taget.
5. Referenser
Alfano, C. A., Zakem, A. H., Costa, N. M., Taylor, L. K., & Weems, C. F. (2009). Sleep problems and their relation to cognitive factors, anxiety, and depressive symptoms in children and adolescents. Depression and anxiety, 26(6), 503-512.
American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (4th ed.). Washington, DC: Author.
Angold, A., Costello, E. J., & Erkanli, A. (1999). Comorbidity. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 40(1), 57-87.
Axelson, D. A., & Birmaher, B. (2001). Relation between anxiety and depressive disorders in childhood and adolescence. Depression and Anxiety, 14(2), 67-78.
Bergman, L. R., Magnusson, D., & El-Khouri, B. M. (2003). Studying individual development in an interindividual context: A person- oriented approach. Mahwah, NJ, USA:
Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Bettge, S., Wille, N., Barkmann, C., Schulte-Markwort, M., & Ravens-Sieberer, U. (2008). Depressive symptoms of children and adolescents in a German representative sample: Results of the Bella study. European Child & Adolescent Psychiatry, 17(1), 71-81. Brady, E. U., & Kendall, P. C. (1992). Comorbidity of anxiety and depression in children and
adolescents. Psychological Bulletin, 111(2), 244-255.
Breslau, N., Schultz, L., & Peterson, E. (1995). Sex differences in depression: A role for preexisting anxiety. Psychiatry Research, 58(1), 1-12.
Brown, T. A., & Barlow, D. H. (1992). Comorbidity among anxiety and mood disorders: Implications for treatment and DSM-IV. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 60(6), 835-844.
Clark, D. B., Smith, M. G., Neighbors, B. D., Skerlec, L. M., & Randall, J. (1994). Anxiety disorders in adolescence: Characteristics, prevalence, and comorbidities. Clinical Psychology Review, 14(2), 113-137.
Cole, D. A., Peeke, L. G., Martin, J. M., Truglio, R., & Seroczynski, A. D. (1998). A longitudinal look at the relation between depression and anxiety in children and adolescents. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(3), 451-460.
Egidius, H. (2008). Natur & Kulturs psykologilexikon. Stockholm: Natur & kultur.
Ehring, T., & Watkins, E. R. (2008). Repetitive negative thinking as a transdiagnostic process. International Journal of Cognitive Therapy, 1(3), 192-205.
Essau, C. A. (2008). Comorbidity of depressive disorders among adolescents in community and clinical settings. Psychiatry Research, 158(1), 35-42.
Essau, C. A., Conradt, J., & Petermann, F. (1999). Frequency and comorbidity of social phobia and social fears in adolescents. Behaviour Research and Therapy, 37(9), 831- 843.
Fendrich, M., Weissman, M. M., & Warner, V. (1990). Screening for depressive disorder in children and adolescents: Validating the Center for Epidemiological Studies Depression Scale for Children. American Journal of Epidemiology, 131(3), 538-551.
Furmark, T. (2002). Social phobia: Overview of community surveys. Acta Psychiatrica Scandinavica, 105(2), 84-93.
Gren-Landell, M., Tillfors, M., Furmark, T., Bohlin, G., Andersson, G., & Svedin, CG. (2009a). Social phobia in Swedish adolescents: Prevalence and gender differences. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44(1), 1-7.
Green-Landell, M., Björklind, A., Tillfors, M., Furmark,T., Svedin, CG., & Andersson, G. (2009b). Evaluation of the psychometric properties of a modified version of the Social Phobia Screening Questionnarie for use in adolescents. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 3(1), 36.
Hair, J. F., Anderson, R. E., Tatham, R. L., & Black, W. C. (1995). Multivariate data analysis with readings (4th ed.). NJ, USA: Prentice Hall.
Harvey, A. G., Watkins, E., Mansell, W., & Shafran, R. (2004). Cognitive behavioural processes across psychological disorders: A transdiagnostic approach to research and treatment. Oxford: Oxford university press.
Jansson-Fröjmark, M., & Lindblom, K. (2008). A bidirectional relationship between anxiety and depression, and insomnia? A prospective study in the general population. Journal of Psychosomatic Research, 64(4), 443-449.
Johnson, E. O., Roth, T., & Breslau, N. (2006). The association of insomnia with anxiety disorders and depression: Exploration of the direction of risk. Journal of Psychiatric Research, 40(8), 700-708.
Kessler, R. C., McGonagle, K. A., Zhao, S., Nelson, C. B., Hughes, M., Eshleman, S., et al. (1994). Lifetime and 12-month prevalence of DSM-III-R psychiatric disorders in the United States. Results from the National Comorbidity Survey. Archives of General Psychiatry, 51(1), 8-19.
Kessler, R. C., Stang, P., Wittchen, HU., Stein, M., & Walters, E. E. (1999). Lifetime co- morbidities between social phobia and mood disorders in the US National Comorbidity Survey. Psychological Medicine, 29(3), 555-567.
Krueger, R. F., Caspi, A., Moffitt, T. E., & Silva, P. A. (1998). The structure and stability of common mental disorders (DSM - III-R): A longitudinal-epidemiological study. Journal of Abnormal Psychology, 107(2), 216-227.
Leventhal, A. M. (2008). Sadness, depression and avoidance behavior. Behavior Modification, 32(6), 759-779.
Lewinsohn, P. M., Rohde, P., & Seeley, J. R. (1995). Adolescent psychopathology: III. The clinical consequences of comorbidity. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 34(4), 510-519.
Lewinsohn, P. M., Rohde, P., & Seeley, J. R. (1998). Major depressive disorder in older adolescents: Prevalence, risk factors, and clinical implications. Clinical Psychology Review, 18(7), 765–794.
MacDonald, S., Linton, S. J., & Jansson-Fröjmark, M. (2008). Avoidant safety behaviors and catastrophizing: Shared cognitive-behavior processes and consequences in co-morbid pain and sleep disorders. International journal of behavioral medicine, 15(3), 201-210. McLaughlin, K. A., Borkovec, T. D., & Sibrava, N. J. (2007). The effects of worry and
rumination on affect states and cognitive activity. Behavior Therapy, 38(1), 23-38. Merikangas, K. R., He, J. P., Burstein, M., Swanson, S. A., Avenevoli, S., Cui, L., et al.
(2010). Lifetime prevalence of mental disorders in U.S. adolescents: Results from the National Comorbidity Survey Replication -- Adolescent Supplement (NCS-A). Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 49(10), 980-989.
Nelson, E. C., Grant, J. D., Bucholz, K. K., Glowinski, A., Madden, P. A., Reich, W., et al. (2000). Social phobia in a population-based female adolescent twin sample: Co- morbidity and associated suicide-related symptoms. Psychological Medicine, 30(4), 797-804.
Ohayon, M. M., Roberts, R. E., Zulley, J., Smirne, S., & Priest, R. G. (2000). Prevalence and patterns of problematic sleep among older adolescents. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 39(12), 1549-1556.
Ohayon, M. M. (2002). Epidemiology of insomnia: What we know and what we still need to learn. Sleep Medicine Reviews, 6(2), 97–111.
Olsson, G., & Knorring, A. L. von. (1997). Depression among Swedish adolescents measured by the self rating scale Center for Epidemiology Studies – Depression Child (CES-DC). European Child & Adolescent Psychiatry, 6(2), 81-87.
Otto, M. W., Pollack, M. H., Maki, K. M., Gould, R. A., Worthington, J. J. 3rd., Smoller, J. W., et al. (2001). Childhood history of anxiety disorders among adults with social phobia: Rates, correlates, and comparisons with patients with panic disorder. Depression and Anxiety, 14(4), 209–213.
Pallant, J. (2005). SPSS Survival Manual:A step by step guide to data analysis using SPSS for windows (version 12) (2nd ed.). Sydney: Ligare.
Rapee, M. R., & Spence, S. H. (2004). The etiology of social phobia: Empirical evidence and an initial model. Clinical Psychology Review, 24(7), 737-767.
Roza, S. J., Hofstra, M. B., van der Ende, J., & Verhulst, F. C. (2003). Stable prediction of mood and anxiety disorders based on behavioral and emotional problems in childhood:
A 14-year follow-up during childhood, adolescence, and young adulthood. The American Journal of Psychiatry, 160(12), 2116-2121.
Statens offentliga utredningar. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Hämtad den 2 februari 2011, från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/67472
Steinberg, L. (2005). Adolescence (7th ed.). New York: McGraw-Hill Companies, Inc. Sullivan, M. J., Bishop, S. R., & Pivik, J. (1995). The Pain Catastrophizing Scale:
Development and validation. Psychological assessment, 7(4), 524-532.
Taylor, D. J., Lichstein, K. L., Durrence, H. H., Reidel, B. W., & Bush, A. J. (2005). Epidemiology of insomnia, depression and anxiety. Sleep, 28(11), 1467-1464.
Van Amering, M., Mancini, C., Styan, G., & Donison, D. (1991). Relationship of social phobia with other psychiatric illness. Journal of Affective Disorders, 21(2), 93-99. Watkins, E. R. (2008). Constructive and unconstructive repetitive thought. Psychological
Bulletin, 134(2), 163-206.
Wittchen, HU., Nelson, C. B., & Lachner, G. (1998). Prevalence of mental disorders and psychosocial impairments in adolescents and young adults. Psychological Medicine, 28(1), 109-126.
Wittchen, HU., Stein, M. B., & Kessler, R. C. (1999). Social fears and social phobia in a community sample of adolescents and young adults: Prevalence, risk factors and co- morbidity. Psychological Medicine, 29(2), 309-323.