Avslutande kommentarer

Några frågor vi ställde oss i slutet av detta arbete var: Vad är rimligt att brukaren ska ha självbestämmande över relaterat till enhetschefens ansvar angående brukare, hemtjänstpersonal och arbetsmiljö? Vad kan göras för att självbestämmande mer ska genomsyras i verksamheten? Hur kan arbetet kring självbestämmande förbättras? Vi anser att det är rimligt att brukaren ska ha inflytande över sin vardag och vem som kommer hem till brukaren. Vi anser också att brukare ska kunna bestämma över vad som görs i hemmet när hemtjänstpersonalen är där, om det är inom ramen för biståndsbeslutet. Brukaren ska kunna leva ett liknande liv som brukaren gjorde innan hen blev sjuk.

Det som kan förbättra arbetet är att enhetschefer sinsemellan kan diskutera vad som innebär med att ha självbestämmande och hur de kan arbeta för att uppnå det på bästa möjliga sätt. Det kan också hjälpa om kommunens riktlinjer explicit skulle beskriva vad det innebär.

Enhetschefen behöver även påminna hemtjänstpersonalen om att det är brukaren som bestämmer hur insatsen ska utföras. Hemtjänstpersonalen behöver påminna brukaren om att de kan kontakta enhetschefen om det är något de inte är nöjda med. Vi anser att en viktig del i detta är att fortsätta ge information om att det är brukaren som bestämmer och att hemtjänstpersonalen är där för att hjälpa till med det brukaren behöver och att brukaren alltid kan påverka. Om brukarna inte är nöjda med hjälpen de får, ska de alltid kontakta enhetschefen eller biståndskontoret om brukaren anser att hen behöver mer hjälp. Vi menar att brukare inte

34 kan förväntas veta om det eftersom de oftast är äldre och har lättare att glömma bort bland annat sin rätt till självbestämmande.

Enhetscheferna ska arbeta aktivt med att brukarna ska ha självbestämmande. Vi anser att de kan göra detta genom att påverka hur hemtjänstpersonalen arbetar samt vid kontakt med brukare och anhöriga. Respondenterna gör mycket av ovanstående och de har ett komplext arbete. Det är svårt att fokusera på alla områden lika mycket men självbestämmande ska enligt socialtjänstlagen genomsyra allt arbete med brukare. Studiens syfte är att undersöka självbestämmande och därför är ovanstående råd enbart inriktat på hur självbestämmande kan öka utan hänsyn till andra arbetsuppgifter. För att öka självbestämmande behöver inte enbart lokala hemtjänster ändras utan även på ett mer samhälleligt plan genom att definiera begreppet självbestämmande i lag eller i nationella riktlinjer.

35

7. Referenslista

Dunér, A., Bjälkebring, P., & Johansson, B. (2018). Autonomy, choice and control for older users of home care services: Current developments in swedish eldercare. Journal of Social Service Research, 45(1), 129-141. doi:10.1080/01488376.2018.1479677

Framtid (u.å.). Enhetschef inom social omsorg. https://www.framtid.se/yrke/enhetschef-inom-social-omsorg [2019-06-08]

Graneheim, B. & Lundman, U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Nielsen, B. &

Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur, ss. 219-235.

Hasenfeld, Y. (red.) (1992). Human services as complex organizations. Newbury Park, Calif.:

Sage

Hill, M.J. & Hupe, P.L. (2009). Implementing public policy: an introduction to the study of operational governance. 2. ed. Los Angeles: SAGE

Jordbruksverket (2015). Så här definierar vi landsbygd.

http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/etjansterforutvecklingavlandsbygden/alltom landet/sahardefinierarvilandsbygd.4.362991bd13f31cadcc256b.html [2019-04-05]

Kajonius, P., Kazemi, A. & Tengblad, S. (2016). Organizing principles and management climate in high-performing municipal elderly care. Leadership in Health Services. 29 (1). pp.

82-94. doi: 10.1108/LHS-06-2015-0018

Kunskapsguiden (2016). Brukarinflytande i praktiken.

https://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/klient-patientinflytande/Sidor/Klientinflytande-i-praktiken.aspx [2019-09-30]

Lipsky, M. (1980). Street- level bureaucracy dilemmas of the individual in public services.

Uppl. 1., New York: Russel Sage Foundation.

Pressman, J.L. & Wildavsky, A. (1984). Implementation: how great expectations in

Washington are dashed in Oakland: or why it's amazing that federal programs work at all, this being a saga of the Economic Development Administration as told by two sympathetic observers who seek to build morals on a foundation of ruined hopes. 3. ed. Berkeley:

University of California Press.

Proposition 1990/91:14. Om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m.m.

Stockholm: Socialdepartementet.

36 Socialtjänstpodden (2018). Kön och etnicitet [poddsändning]. Akademikerförbundet SSR, 2 maj. [2018-08-07]

SOU 1988:65. Pensionärerna - inflytande och medbestämmande. Stockholm:

Socialdepartementet

SBU (2017). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf [2019-03-08]

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.Stockholm: Norsteds juridik Socialstyrelsen (u.å). Begreppsklustret brukare.

https://termbank.socialstyrelsen.se/docs/Bruktext.pdf [2019-10-11]

Socialstyrelsen (2018). Ny bestämmelse om förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre - meddelandeblad.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21047/2018-6-37.pdf [2019-04-26]

Socialstyrelsen (2012a). Om implementering.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-6-12.pdf [2019-09-30]

Socialstyrelsen (2012b). Äldreomsorgens nationella värdegrund - ett vägledningsmaterial.

Västerås: Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2012-3-3.pdf [2019-02-25]

Svensk ordbok (2009). Självbestämmande. https://svenska.se/so/?id=46513&pz=7 [2019-05-07]

Söderberg, M., Ståhl, A. & Melin Emilsson, U. (2015). How the care managers handle the situation when older people consider relocation to a residential home. British Journal of Social Work, 45(8), pp. 2423-2440. doi: 10.1093/bjsw/bcu075.

Thomassen, M (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning.

Vamstad, J. (2016). Exit, voice and indifference - older people as consumers of swedish home care services. Ageing and Society, 36(10), 2163-2181.

doi:10.1017/S0144686X15000987

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-03-20]

37 Westerberg, K., Hjelte, J. & Josefsson, S. (2016). ‘Understanding eldercare users’ views on quality of care and strategies for dealing with problems in Swedish home help services’.

Health & Social Care in the Community, 25(2), pp. 621–629. doi: 10.1111/hsc.12351.

Wikström, E. (2005). Inflytandets paradoxer Möjligheter och hinder för självbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Växjö: Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet

38