Det har varit ett givande arbete att genomföra denna studie. Jag ser att jag har stor nytta av den här kunskapen i min kommande yrkesroll som specialpedagog. Jag har lärt mig mycket under resans gång. När jag har arbetat med denna studie, så slår det mig, att förskolans pedagoger i samarbete med specialpedagog, kanske har världens viktigaste jobb! Det är ett viktigt förtroende att förvalta. I mitt resultat kan jag utläsa några övergripande slutsatser från studien.
Regelbunden handledning för pedagoger ger möjlighet att jobba förebyggande och proaktivt och att stärka arbetsglädjen.
En rimlig och tydlig arbetsbeskrivning ger en samsyn med förskoleledning, en enighet i synen på vad som ingår i specialpedagogens uppdrag.
Ett teamarbete mellan specialpedagogerna ger möjlighet att kunna stötta varandra, att jobba tillsammans.
Metoddiskussion
Under denna rubrik förs ett resonemang kring den metod som använts i studien.
Att ha intervju som metod är tidskrävande och mycket tid har avsatts för sammanställning. Jag har gjort elva intervjuer, först transkriberat dem och därefter sammanfattat, färgmarkerat och analyserat. Jag valde intervju som metod utifrån mitt syfte och mina frågeställningar, samt utifrån den kunskap jag ville utveckla. Eftersom jag har använt både enkät och intervju som datasamlingsmetod i tidigare uppgifter, under utbildningen, hade jag erfarenhet av båda och valde även utifrån det intervju. Jag är nöjd med resultatet i intervjuerna, även om det finns mer att utveckla. Informanterna var engagerade och flera av dem uttalade att det var givande att få samtala kring detta. Det märktes att det fanns ett stort behov av att få prata, så ibland föll vi utanför fokus. Jag kunde märka en skillnad i intervjuerna mellan informanterna. Förskollärarna har ett stort behov av att samtala kring dessa frågor, så där blev det oftare att jag fick styra tillbaka frågorna till intervjuguiden. Förskoleledning och specialpedagoger höll sig i större utsträckning till intervjuguiden.
Trost (2010) säger att det inte är lätt att ställa enkla och raka frågor, trots att det är en nödvändighet, men menar att man kan träna upp sig till det. Jag märker att jag har utvecklat min intervjuteknik under min studietid, men är långt ifrån fullärd. Jag rycktes med i samtalen eftersom jag är engagerad i ämnet, så jag hade ibland svårt att själv vara tyst. Det var lärorikt att i transkriberingen lyssna till mig själv, jag lärde mig utifrån det, mer för varje intervju jag gjorde och lyssnade till.
Trots att jag valde ett lugnt ställe att genomföra intervju på, kunde vi ibland bli störda, och vid någon transkribering hörde jag ljud som kom utifrån.
För att spara tid hade jag kunnat välja att göra fler än en gruppintervju, men på grund av det geografiska avståndet mellan förskolorna var det enklare att intervjua övriga informanter en och en. Jag tror att det har blivit mer givande svar utifrån enskilda intervjuer, eftersom informanterna då får mer talutrymme, och inte behöver ta hänsyn till varandras svar. Om det funnits mer tid för studien hade jag velat intervjua fler förskollärare för att få ett större underlag.
Fortsatt forskning
Det vore intressant att göra om denna studie med fler förskoleinformanter, samt att jämföra specialpedagogens arbete med andra kommuner. Min tanke inledningsvis var att intervjua specialpedagoger i närliggande kommuner, men jag insåg att arbetet då skulle bli för omfattande. Jag är nyfiken på en fortsatt studie kring handledning och pedagogers arbetsglädje. Kan arbetsglädjen öka genom regelbunden handledning?
REFERENSLISTA
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Stockholm: Liber.
Almqvist, L. (2006) Children’s health and developmental delay: positive functioning in
everyday life. Örebro: Örebro universitet.
Björne, P. (2012). Utmanande beteenden, utmanande verksamheter. Malmö: Stadskontoret, FoU Malmö
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Karlstad: Karlstad universitet.
Brodin, J. (2011) Children in precarious environmemts and life situations. Internationel Journal of Child and Youth Health, 4(2), 131 – 138.
Brodin, M. & Hylander, I. (2002) Att bli sig själv – Daniel Sterns teori i förskolans vardag Trelleborg: Berlings Skog
Brodin, J. & Renblad, K. (2013). Reflections on the revised national curriculum for
preeschool in Sweden. Interviews with the heads, Early child Development and Care, 1-16, First published online. DOI: 10, 1080/03004430, 2013,788500
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Byström, A. & Nilsson, A-C. (2003) Specialpedagogers verksamhet efter examen. Lunds universitet
Cederberg – Scheike, A. (2016). Handledning för kollegialt lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Egelund, Haug och Persson, (2006) Inkluderande förskola - Förskollärares erfarenheter och ... Hämtad 2018-09-16 från
https://www.researchgate.net/publication/279476493_Inkluderande_forskola_-Förskollarares_erfarenheter_och_upplevelser_i_motet_med_alla_barn
Eriksson, A. (2009). Barns delaktighet i förskolan. I Anette Sandberg (Red), Med sikte på
förskolan. Barn i behov stöd (s. 203-219). Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson-Gustavsson, A., Frykedal, K. F., & Samuelsson, M. (2016). Specialpedagogik – i om, för och med praktiken. Stockholm: Liber.
Glaser, D. (2002) Emotionell abuse and neglect (psychological maltreatment): a conceptual freawork. Child Abuse Negl. 26(6-7):697-714
Hagström, P., (2018:4), En elevhälsa för de allra minsta, Specialpedagogik, 4, s. 20-21 Hannås, B.M., & Hanssen, N.B. (2016) Special Needs Eduacation in Light of the Inclusion
Principle: An exploratory Study of Special Needs Eduacation Practice in Belarusian and Norwegian Preschools. European Journal of Special Needs Eduacation 31(4), 520-534. Helldin, R., & Sahlin, B. (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund:
Studentlitteratur.
Juul, J., & Jensen, H. (2003). Relationskompetens: I pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Kvale, S., & Brinkmann, S.(2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare: En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Göteborg: Acta
Lutz, K. (2006) Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet - MUEP. Hämtad 2018-09-10 från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5967/Lutz inlaga 7 dec.pdf
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: Styrning & administrativa processer. Malmö: Högskola.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Lärarförbundet (2006). Specialpedagogiskt stöd – för allas rätt till en bra utbildning. Stockholm: Lärarförbundet.
Mudlay, N. & Goddard, C. (2006) the truth is Longer than a Lic: Childrens experiences of Abuse and professional Interventions, Jessica Kingsley: London and Philadelphia Möllås, G. (2017) Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En
analys av ses fallstudier. Vetenskapsrådet.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Nordahl, T., Sørlie, M., Manger, T., Tveit, A., Järvå, H., & Wiberg, L. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Rosenqvist, J., Persson, B., & Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Sandberg, A. (2014). Med sikte på förskolan: Barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur Sandberg, A., A. Lillvist, L. Eriksson, E. Björck-Åkersson, & M. Granlund. 2010.“′Special
Support′ in Preschools in Sweden; Preschool Staff ’s Definition of the Construct.”
International Journal of Disability, Development and Education 57
Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: Samverkan i förändring. Stockholm: Liber.
Shepherd, K., & Brody Hasazi, S., (2007). Leadership for social justice and inclusion. I L Sjöman, M. (2018, February 20). Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient:
The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and
engagement among children with and without need of special support. Hämtad 2018-08-29 från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1184022
Skogman, E. (2004). Funktionshindrade barns lek och aktivitet: En studie av struktur och utförande i förskolan. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Univ.
Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2 010:800 t.o.m. SFS 2018:1 368 - Riksdagen. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. (2017). Hämtad 2018.11.20 från
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-forskola/ Skolverket. (2005) . Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98/Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes. Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar, Stockholm:
Norstedts Akademiska förlag.
Strandberg, L.(2018) Vygotskij, barnen och jag. Lund: Studentlitteratur AB.
Ström, K. (2018) Vägen mot en inkluderande skola. Specialpedagogik i styrdokument för
grundläggande utbildning. Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten.
SOU 1951:15. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn. Avgivet av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården. (1951). Pp. 635. Stockholm.
Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning: lärares tankar om
specialpedagogisk handledning. Hämtad 2018-12-01 från:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/84814/sundqvist_christel.pdf?sequence=2&i sAllowed=y
Svenska Unescorådet. (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (Svenska Une‐ scorådets skriftserie 2/2006). Hämtas 2018-12-08 från www.unesco‐
sweden.org/informationsmaterial/listpubs.asp? CategoryId=2 62 s.
Svensson Höstfeldt, S. (2016). Specialpedagogik 1. Stockholm: Sanoma utbildning AB. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Unicef.se/barnkonventionen (2006)
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uac t=8&ved=2ahUKEwjZjqLrgvzeAhVDkiwKHVuaCxoQFjABegQICBAB&url=https%3 A%2F%2Funicef.se%2Fbarnkonventionen&usg=AOvVaw3tEJ0axWDXL0y_zdZVd4_ w
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, S. Lev. (1999 [1934]). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wetso, G. (2007). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i förskola: När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. Stockholm: HLS Förlag
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej! 180925
Jag skriver just nu mitt examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Jag har valt att undersöka specialpedagogens roll i förskolan.
Syftet med studien är att belysa förskollärares, specialpedagogers och förskolelednings förväntningar på specialpedagogens arbete i förskolan. Vilken roll förväntas
specialpedagogen ha, vad förväntas ingå i arbetsuppgifterna samt vilka möjligheter och svårigheter kan de olika yrkesgrupperna se?
För att kunna genomföra denna studie hoppas jag på att få intervjua dig om dina erfarenheter kring dessa frågor. Intervjun beräknas ta 60 minuter.
Det är viktigt att vi kan sitta ostört, på en plats du bestämmer eller i mitt arbetsrum.
Intervjufrågorna skickas ut i förväg, och jag har önskemål om att spela in intervjun så att jag sedan kan lyssna i lugn och ro.
I studien utgår jag från Vetenskapsrådets etiska principer, vilket innebär att intervjun är frivillig, du har möjlighet att avbryta din medverkan när som helst utan motivering. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och det insamlade materialet kommer enbart att användas i denna forskning. Råmaterialet är det endast jag som kommer att ha
tillgång till och kommer efter bearbetning att makuleras.
När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas tillgängligt i en databas vid Umeå Universitet.
Har du några eventuella frågor maila kristina.strand@xxxxxxxx.se
Bilaga 2. Intervjuguide ”Specialpedagogens roll i förskolan”
Vilken utbildning har du?
Hur många år har du inom yrket?
Hur lång tid har du arbetat i nuvarande yrkesroll?
Beskriv organisationen där du samt specialpedagogerna ingår!
Hur många specialpedagoger finns anställda i relation till antalet förskolor?
Hur är de specialpedagogiska insatserna organiserade på förskolan?
Förekommer det något nätverk? Beskriv!
Finns barnhälsoteam? Beskriv!
Finns behov av specialpedagog i förskolan?