Att studera könsnormer är inte enkelt. Vid detta arbete har jag flera gånger kommit på mig själv att förutsätta vad som menas eller hur någon/något är. Vilket är lite av vad könsnormer är: ett förutsättande, en förutfattad mening om hur saker är eller bör vara.
En styrka i detta arbete är hur väl talutrymmet i klassrummet stämmer överrens med Öhrns (2000) studie om pojkars och flickors talutrymme i klassrummet. Det förvånade mig eftersom jag inte planerade för att studera två så olika skolor gällande elevernas socioekonomiska bakgrunder. Det hade varit intressant att forska vidare om. En frågeställning skulle kunna vara hur och varför elever från olika socioekonomiska bakgrunder beter sig som de gör i skolan.
En svaghet i examensarbetet är både att jag som gjort arbetet är helt ny i rollen som forskare och att arbetets metod är enbart intervjuer. Intervjuerna kunde ha kombinerats med observationer för att ge en tydligare bild av det som studerats. I brist på tid valde jag att fokusera på intervjuer. En annan forskare skulle kunna göra liknande studier och fokusera på observationer, eller både intervjuer och observationer.
Jag vill avslutningsvis påpeka att de flesta studier jag hänvisar till i detta examensarbete är gjorda med ett fåtal klasser som underlag. Det kan därför inte dras för generella slutsatser av dem, vilket även innefattar denna studie. Vill vi lärare motverka traditionella könsnormer, som det står skrivet i läroplanen, måste vi först kunna se könsnormerna och sedan fundera på hur vi bäst kan arbeta mot dem. Lärarna i denna studie diskuterar de könsnormer de anser är lämpliga att diskutera med eleverna. Frågan är vilka könsnormer de inte diskuterar och hur det påverkar eleverna.
32
10. Referenser
Berge, B-M. (1999). The maternal nurturance trap. I Birkelund, G. E., Broch-Due, A. K. & Nilsen, A. (red.). Ansvar & protest. Kjønn, klasse og uddanning i senmoderniteten. Sociologisk institutt, Universitetet i Bergen. ss. 151-168
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Connell, R. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011) Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber. ss. 36-57
Esseveld, J. & Larsson, L. (red.) (1996). Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur
Hellman, A. (2008) Kan Batman vara rosa? I Nordberg, M. (red.) Maskulinitet på schemat:
pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber. ss. 74-92
Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber
Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan: en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Imsen, G. (2000). Skjer det likestillingsarbeid i grunnskolen? Noen resultater fra en evaluering. I Imsen, G. (red.). Kjønn og likestilling i grunnskolen. Oslo: Gyldendal. ss. 230-248
Karlson, I. (2003). Könsgestaltningar i skolan: om könsrelaterat gränsupprätthållande,
gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Diss. Linköping: Linköpings universitet
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
33
Lif, J. (2008). Genus och jämställdhet. I Lif, J. (red.) Allt du behöver veta innan du börjar arbeta
med jämställdhet i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 11-40.
Lundgren, A. S. (2000). Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Diss. Umeå: Umeå universitet
Lundgren, E. & Sörensdotter, R. (2004). Ungdomar och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd
Martinsson, L. & Reimers, E. (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup
Nordberg, M. (2008). Inledning. I Nordberg, M. (red.) Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor
och könsskapande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber. ss. 8-20
Odenbring, Y. (2014). Barns könade vardag: om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och
skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Seidegård, C. S. (2015). Nya mål och ny myndighet stärker jämställdheten. Dagens Nyheter 7 oktober. http://www.dn.se/debatt/nya-mal-och-ny-myndighet-starker-jamstalldheten/ [2016-01- 12]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Stockholm: Utbildningsförl.
SOU 2009:64. Flickor och pojkar i skolan: hur jämställt är det?: delbetänkande. Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze
SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze
SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jämställdhet för kunskap och
34
Staberg, E-M. (1992). Olika världar, skilda värderingar: hur flickor och pojkar möter
högstadiets fysik, kemi och teknik. Diss. Umeå: Umeå universitet
Tallberg Broman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Thorne, B. (1993). Gender play: girls and boys in school. Buckingham: Open University Press
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wernersson, I. (1988). Olika kön samma skola?: en kunskapsöversikt om hur elevernas
könstillhörighet påverkar deras skolsituation. F 89:1 Stockholm: Skolöverstyrelsen
Wernersson, I. & Öhrn, E. (1994) A changing stability? Perceptions of gender in young people. Paper presenterat vid konferensen Gender, Modernity and Postmodernity, Lysebu, Norge 22-24 april
Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktion: en observations- och intervjustudie av
högstadieelevers lärarkontakter. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Öhrn, E. (2000). Elevers inflytande i skolan. Om Kön klass och förändring. I U. Tebelius & S. Claesson (red.). Skolan i centrum. Lund: Studentlitteratur. ss. 98-111
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring?: en kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket
Öqvist, A. (2009). Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och
maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Diss.
35
11. Bilaga 1
FRÅGOR Bakgrundsfrågor:Namn (byts ut): Ålder:
Vad har du för utbildning? (kurs i genuspedagogik?) Hur länge har du arbetet som lärare?
Hur kan skolan och dess elever beskrivas?
Hur stort är ditt intresserad av jämställdhet och könsnormer?
Pratas det något om könsnormer, vad som anses maskulint eller feminint, bland personalen på skolan?
Huvudfrågor:
Vad betyder begreppet “könsnormer” för dig? (Hur skulle du vilja beskriva det?)
Har du märkt av några könsnormer i skolan? (Vilka? Hur märks de, hur visar de sig? Vad tror du det beror på?)
I Lgr 11 står det bl a att “Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter” och “Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster”. Vad tänker du om det? (Tänker du ofta på det? - Hur viktigt är det för dig? Varför? Varför inte?)
Hur mycket eller på vilket sätt tror du att du kan påverka eleverna med sådant som har med könsnormer att göra? (Varför vill du påverka? Varför vill du inte påverka?)
Har du upptäckt svårigheter eller kan du se svårigheter i att arbeta för jämställdhet och mot traditionella könsnormer? (Vad tror du det beror på?)
36
Hur tänker du kring placering av eleverna i klassrummet? (Välja själv? Varannan pojke/flicka?)
Hur uppfattar du fördelningen av talutrymmet mellan flickor o pojkar i klassrummet? Har du märkt av skillnader i hur pojkar och flickor talar i klassrummet? (Hur kan dessa skillnader se ut? Vad tror du det beror på?)
Om du ser traditionella könsnormer i skolan, hur arbetar du då emot dem? (Om nej: varför inte? Om ja: Hur kan ett sådant arbete se ut?)