Enligt Kühlhorn (2004) är ökningen av misshandel utomhus mellan personer som inte är bekanta med varandra troligen en faktisk ökning. Anledningen är sannolikt en ökad alkoholkonsumtion. Dessa brott sammanfaller även tidsmässigt med alkoholkonsumtion, det vill säga med en brottskoncentration kvälls- och nattetid under helger på ett begränsat antal platser.
Forskning om personer inblandade i våldsbrott visar att en majoritet av förövarna och nära hälften av offren är alkoholpåverkade vid brottstillfället. En ny studie visar dessutom att de personer med alkohol (16 procent)- eller narkotikarelaterade (cirka 10 procent) problem som togs in i den slutna sjukvården, svarade för nära en fjärdedel av alla lagföringar för våldsbrott under perioden 1988–2000 (Grann och Fazel 2004).
När det gäller det ökade registrerade ungdomsvåldet menar istället Estrada & Sarnecki (2003), med hänvisning till Hall (1978), von Hofer (2000) och Estrada (2001 och 2004), att den ökade registrerade brottsligheten inte beror på en faktisk ökning av brottsligheten i denna grupp utan att det är en konsekvens av en förändring i hur samhället reagerar på denna typ av brottslighet. De skriver vidare att ” This change has occurred in parallel with an ideological shift, from the treatment ideology to a neo-classicist focus on just deserts, which has affected the politics of social control. Together, these tendencies have lead to an increasing propensity to report acts of violence, which has in turn led to a situation exhibiting all the classic characteristics of a deviancy amplification spiral” (sid 12). ”För våldsbrott som både objektivt och subjektivt uppfattas som lindriga och där offret och gärnings-
mannen är bekanta med varandra kan således en mycket liten anmälningsbenägenhet förväntas (i princip noll procent enligt Persson 1980:24). Ungdomars våldsbrottslighet utgörs huvudsakligen av sådan lindrigare misshandel. Mörkertalet beträffande ungdomsvåld är alltså stort. Just på grund av denna omfattande dolda brottslighet räcker det med små ökningar av anmälningsbenägenheten för att det skall få stora effekter i den registrerade brottsligheten.” (Estrada, 2001) Å andra sidan, att anmälningsbenägenheten skall få en sådan stor effekt som Estrada talar om förutsätter en mycket hög brottslighet bland ungdomar.
Sammantaget påverkar en rad faktorer brottsutvecklingen i allmänhet och anmälningsbenägenheten i synnerhet. En rimlig utgångspunkt för analys är därför att det förmodligen rör sig om en reell ökning av våldsbrottsligheten samtidigt som det kan finnas inslag av ökad anmälningsbenägenhet.
Men, för att förstå det senare måste man även vara beredd på att ställa frågor om ökad tolerans mot brottslighet, dvs. minskad anmälningsbenägenhet och även minskad anmälningsbenägenhet som följd av ökad alkoholkonsumtion.
Avslutningsvis vill vi återigen påpeka att det krävs en mer djupgående analys av våldsbrottssituationen i Malmö/Skåne och av det omgivande samhället för att kunna göra säkrare uttalanden om den observerade ökningen är faktisk eller en funktion av ökad anmälningsbenägenhet.
REFERENSER
Andersson, F. & Mellgren, C. (2006) Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion. Holmbergs, Malmö.
Brottsförebyggande rådet 2007:9, Förtroendet för rättsväsendet – Resultat från nationella trygghetsundersökningen 2006. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (2003:5). Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs 9. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Fritzes.
Brottsförebyggande rådet 2000:6, Ungdomar som rånar
ungdomar i Malmö och Stockholm. Stockholm,
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet 2001:3. Upprepad utsatthet för brott. Stockholm: Elanders Gotab.
Dolmén, L. & Lindström, P. (1991) Skola, livsstil och brott. Brottsförebyggande rådets rapport 1991:3. Stockholm: Gotab.
Estrada, F. (2001). Ungdomsbrottslighetens utveckling, i Estrada, F. & Flyghed, J. (red.): Den svenska ungdoms- brottsligheten. Lund: Studentlitteratur.
Estrada, F. (2001b). “Juvenile Violence as a Social Problem. Trends, media attention and societal response”, British Journal of Criminology, 41, 639-55.
Estrada, F. (1998): ”Ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstidens Europa.” I: von Hofer, H. (Red), Brottsligheten i Europa. Lund: Studentlitteratur.
Estrada, F. (2004) “The Transformation of the Politics of Crime in High Crime Societies“ European Journal of Criminology, vol 1 (4).
Grann, M. & Fazel, S. (2004). Substance misuse and violent crime: Swedish population study. BMJ, 328, 1233-1234.
Home Office (2003) Alcohol-related assault: Findings from the British Crime Survey. Home Office Online Reports 35/03.
Hall, S., Critcher, C., Jefferson, T., Clarke, J. & Roberts, B. (1978). Policing the Crisis. Mugging, the State, and Law and Order. London: MacMillan.
Kühlhorn, E. (2004). Misshandel. I Brå-rapport 2004:3, Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003, Stockholm: Edita Norstedts.
Norström T. (1997) Alkoholkonsumtionens mörkertal i Sverige 1960–1994. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift; Vol. 14 1997 (2), 65–73.
Persson, L.G.W. (1980) Hidden criminality: theoretical and methodological implications. Gotab, Stockholm.
Polismyndigheten i Skåne 2007, Marika Stenfeldt, Underlag för brottsförebyggande insatser mot misshandel utomhus.
Roxell, L. & Tiby, E. (2006) Frågor, fält och filter – Kriminologisk metodbok, Lund, Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2003) Introduktion till kriminologi, Lund, Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2001): Delinquent Networks: Youth Co-offending in Stockholm. Cambridge: Cambridge University Press.
Sarnecki, J. & Estrada, F. (2004), Juvenile crime in Sweden, A trend report on criminal policy, the development of juvenile delinquency and the juvenile justice system. Stockholm University, Department of Criminology.
Statistiska centralbyrån (2004) Offer för våld och egendomsbrott 1978- 2002. Levnadsförhållanden, rapport nr 104. Örebro: SCB- tryck.
Svenskt kvalitetsindex, www.kvalitetsindex.se
Tanton, R. & Jones, R. (2003) Australian Victims Propencity to Report assault and Break and Enter to Police. Analysis Branch, Australian Bureau of Statistics. Paper presented at the Evaluation in Crime and Justice: Trends and Methods, Conference convened by the Australian Institute of Criminology in conjunction with the Australian Bureau of Statistics and held in Canberra, 24-25 March 2003.
von Hofer, H. (2000). "Criminal Violence and Youth in Sweden: a Long-term Perspective", Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 1/1, 56-72.
Wikström, P-O.H. (1992) Våld. En kunskapsöversikt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, informationsenheten.