Avslutande konklusioner

Utifrån undersökningens resultat drar vi slutsatsen att kuratorernas samstämmiga uppfattning är att det är många faktorer som är bidragande till om kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt polisanmäler det eller inte. Det som framkommer av kuratorerna är att det definitiva avgörandet ligger i kvinnans händer men att det är en komplex fråga som inte har ett enkelt svar på grund av att kvinnan alltid är påverkad av sin omgivning. Tidigare forskning påvisar likväl den att kvinnor som blivit utsatta uttrycker olika faktorer som påverkar om en polisanmälan görs eller inte. Avslutningsvis är undersökningen relevant för att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kuratorerna uppfattar är avgörande för om en polisanmälan görs eller ej. Detta för att uppmärksamma och få en bild av kuratorerna som i sitt arbete ska finnas som ett stöd för kvinnorna de möter och ha förståelse för komplexiteten i att polisanmäla. Undersökningens resultat ger stöd för att kuratorerna har förståelse för detta och att det förefaller finnas en samsyn i kuratorernas och de utsatta kvinnornas uppfattning av vilka faktorer som är bidragande till om en polisanmälan görs eller inte.

27 7.4 Förslag på framtida forskning

Utifrån undersökningens resultat anser vi att det vore viktigt och intressant att bedriva framtida forskning om hur samhället och vi som ingår i det ska få kvinnor att polisanmäla våldtäkt i högre utsträckning än vad det görs idag. Detta utifrån att vårt resultat påvisar att det enligt kuratorerna förekommer fler faktorer till att inte polisanmäla än till att göra det. Det förefaller därmed inte vara självklart för kvinnor som varit utsatta för våldtäkt att polisanmäla brottet i samma utsträckning som det gör gällande andra brott, vilket även bekräftas av det mörkertal som beräknas finnas. Med detta sagt anser vi att forskning bör bedrivas för att ta reda på hur man ska arbeta framåt med att minska antalet faktorer som står i vägen för att polisanmäla att man blivit utsatt för våldtäkt. Detta är ingenting som kan förändras över en dag eller med lätthet men vi tror att det är viktigt för ett jämställt samhälle att det ska ses som självklart att polisanmäla våldtäkt, vilket det inte förefaller göra i nuläget.

28 Litteraturförteckning

Ahrens, C., Campbell, R., Ternier-Thames, K., Wasco, S., Sefl, T. (2007). Deciding whom to tell: Expectations and outcomes of rape survivors´ first disclosures. Psychology of Women Quarterly, 31, 38-49.

Akademikerförbundet SSR (2017a). Policy för kuratorer i hälso- och sjukvård.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/ny_policy_kuratorer_hs_150206.pdf [2017-04-24].

Akademikerförbundet SSR (2017b). Etik i socialt arbete.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_i_socialt_arbete.pdf [2017-04-24].

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Avalos, L. (2016). Prosecuting Rape Victims While Rapists Run Free: The Consequences of Police Failure to Investigate Sex Crimes in Britian and the United States. Michigan Journal of Gender and Law, 23 (1), 1- 64.

Bergenheim, Å. (2010). Gränsen för det otillåtna - om synen på våldtäkt i Sverige 1950- 2010.

I Antologi - sju perspektiv på våldtäkt. Uppsala: Uppsala universitet. s. 10-30.

Codex. (2017). Informerat samtycke. http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [2017-04-21].

Brottsförebyggande rådet (BRÅ). (2017a). Våldtäkt och sexualbrott.

https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html [2017-04-11].

Brottsförebyggande rådet (BRÅ). (2017b). Nationella trygghetsundersökningen 2016 - om utsatthet, otrygghet och förtroende.

http://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb172d6047/1483969937948/2017_1_Nation ella_trygghetsundersokningen_2016.pdf [2017-05-23].

Davidsson, J., Benjaminsson, G., Wijma, B., & Swahnberg, K. (2009). Association between experiencing rape, police reporting, and self-reported health among women visiting three gynecology clinics in Sweden. Acta obstetricia et gynecologica scandinavica, 88 (9), 1000-1005.

Eriksson- Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. s. 34- 54.

Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petterson, B. (2011). God forskningssed.

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2017-05-01].

29 Healy, K. (2014). Social work theories in context. New York: Palgrave Macmillan.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Larsen, A K. (2007). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1 uppl. Gleerups: Malmö.

Lexin (2017a). Faktor.

http://lexin2.nada.kth.se/lexin/#searchinfo=both,swe_swe,faktor [2017-05-16].

Lexin (2017b). Polisanmälan.

http://lexin.nada.kth.se/lexin/#searchinfo=both,swe_swe,polisanm%C3%A4lan [2017-05-16].

Mattaini, M. & Meyer, C. (2002). The ecosystems perspective: implications for practice. I Mattaini, M., Lowery, C. & Meyer, C. (red.) The Foundations of Social Work Practice: A Graduate Text. Washington: NASW Press. s. 3-24.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning - en introduktion. 3. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. 4 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Nationalencyklopedin (2017). Kurator.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kurator [2017-05-16].

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok - nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp.

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-

handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.1198318323.1487242170.1488372006.1491904378.5&__utmb=1.10.

10.1491904378&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1488372006.4.2.utmcsr=kvinnofridslinjen.se|utmccn=(referral)|utmcmd=referral|

utmcct=/index.php&__utmv=-&__utmk=211327253 [2017-04-24].

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. &

Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. s. 220-236.

SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. &

Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. s. 17-31.

30 Thomassen, M. (2005). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. 1.

uppl. Malmö: Gleerups.

Vandiver, A. & Rager Dupalo, J. (2012). Factors That Affect College Student’ Perceptions of Rape: What Is the Role of Gender and Other Situational Factors? International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 57 (5), 592-612.

Wenneberg Barlebo, S. (2010). Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv. 2.

uppl. Stockholm: Liber.

Wolitsky-Taylor, K., Resnick, H., McCauley, J., Amstadter, A., Kilpatrick, D. & Ruggiero, K.

(2011). Is Reporting of Rape on the Rise? A Comparison of Women With Reported Versus Unreported rape Experiences in the National Women’s Study-Replication. Journal of Interpersonal Violence, 26 (4), 807-832.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat. 1. uppl.

Stockholm: Gothia Förlag.

1177.se (2017). Tystnadsplikt och sekretess. https://www.1177.se/Varmland/Regler-och-rattigheter/Tystnadsplikt-och-sekretess/ [2017-05-18].

31 Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide BAKGRUND

- Hur länge har du jobbat med det du gör, ålder, kön, utbildning, tidigare arbeten.

- Hur kommer det sig att du valt att arbeta med detta?

- Hur ofta kommer du i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt?

- Hur upptäcker du att våldtäkt skett? Om kvinnan inte kommer av den anledningen i första hand.

- Vilka kvinnor är det du möter? Livssituation, våld i nära relation? Överfall?

- Hur jobbar ni med dessa kvinnor, din roll?

- Hur definierar du våldtäkt?

ATT ANMÄLA

- Upplever du att kvinnor polisanmäler det de blivit utsatta för? I vilken utsträckning?

- Vilken är din uppfattning om varför en kvinna anmäler våldtäkt?

- Vilka faktorer avgör i högst utsträckning upplever du?

- Varför just dessa faktorer?

ATT INTE ANMÄLA

- Vilken är din uppfattning om varför en kvinna inte väljer att polisanmäla?

- Ser du att det finns några “fördelar” med att inte polisanmäla?

- Vilka hinder finns för att polisanmäla?

ÖVRIGT

- Anser du att kvinnor bör polisanmäla om man blivit våldtagen?

- Finns det några undantag?

- Hur förhåller du dig till frågan om att polisanmäla eller inte i samtal med dina klienter?

- Hur tror du att kvinnorna påverkas av era samtal? (Gällande polisanmälan)

- Upplever du några skillnader om kvinnor väljer att anmäla våldtäkten beroende på relation till förövaren?

- Upplever du några skillnader om kvinnorna väljer att anmäla våldtäkten beroende på kontexten?

- Hur lång tid efter våldtäkten upplever du att polisanmälan sker?

- Vi vet att det är många kvinnor som inte polisanmäler (stort mörkertal), vad tror du det beror på?

- Har din syn på polisanmälan förändrats sedan du började arbeta med detta?

- Finns det något ytterligare du vill tillägga?

- Är det okej om vi kontaktar dig om fler frågor skulle uppstå? Eller förtydliganden.

32 Bilaga 2. Informationsmejl

Hej!

Vi heter Hannele Nevala och Agnes Eriksson och vi studerar socionomprogrammet på Karlstads universitet. Anledningen till att vi kontaktar dig är att vi söker efter

sjukhuskuratorer att intervjua för vår C-uppsats.

Vår undersökning baseras på att vi uppmärksammat att det finns ett stort mörkertal bland kvinnor som välja att polisanmäla om de blivit utsatta för våldtäkt. Vi har valt att rikta in vårt uppsatsarbete på att undersöka vilka faktorer kuratorer som i sitt arbete träffar våldtäktsutsatta kvinnor uppfattar är avgörande för huruvida kvinnorna väljer att polisanmäla det de blivit utsatta för eller inte.

Vi kontaktar dig då vi tror du är lämplig att intervjua utifrån vår tilltänkta undersökning.

Upplever du att du är rätt person för undersökningen och har du möjlighet att delta är upplägget som följer:

- Du får avgöra plats för intervjun.

- Intervjun kommer att pågå mellan 45 min – 90 timme.

- Intervjun kommer spelas in, transkriberas och efter avslutat arbete kommer inspelningen och transkriberingen att raderas. I undersökningen kommer samtliga intervjupersoner att vara avidentifierade och du har möjlighet att avbryta ditt deltagande fram till att transkribering påbörjats.

Vi planerar att genomföra intervjuerna under vecka 16 och 17. Har du möjlighet att ställa upp så vore det toppen om det fungerade någon av dessa veckor.

Vi skulle uppskatta om du hade möjlighet att delta i vår undersökning och är tacksamma för svar så snabbt som möjligt.

Tack på förhand!

Hannele Nevala och Agnes Eriksson