Denna studie kan bidra med värdefulla synvinklar på hur lärare tänker kring elevers
naturvetenskapliga frågor och funderingar och hur de uppger att de bemöter dem, samt vad tidigare forskning har tagit upp kring detta. Resultatet kan både tjäna som inspiration för undervisande lärare och möjligen som informationskälla för övergripande åtgärder som utveckling av lärarutbildning eller fortbildning för lärare. Därtill kan materialet tjäna som en utgångspunkt till vidare forskning. Studien är extra viktig eftersom den behandlar
naturvetenskap inom årskurserna F-3, vilket är ett område i stort behov av forskning. Om studien kan medverka till att elevers intresse för naturvetenskap och i förlängningen även deras kunskaper höjs, kan det få omfattande effekter i samhället. Detta i form av
naturvetenskapligt medvetna medborgare och hållbar utveckling.
Under studiens gång har vi fått ta del av många strategier för hur man som lärare kan bemöta elevfrågor man faktiskt inte vet svaret på. Men vi har också blivit medvetna om hur lätt fokus då flyttas från ämneskunskaperna till andra aspekter och hur viktigt det är att vara medveten om det. Vi har också blivit bekräftade i vikten av att ha goda ämneskunskaper för att ha de bästa möjligheterna att leda elevernas frågor och funderingar till fördjupat lärande hos
eleverna. Slutligen har arbetet med studien ytterligare ökat vår övertygelse av att det är viktigt att ta till vara elevernas frågor och funderingar för att behålla och utveckla deras intresse för naturvetenskap och att därmed möjliggöra en god kunskapsutveckling.
44
Referenser
Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (2012). Teorier i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups.
Andrée, M. (2007). Den levda läroplanen - en studie av naturorienterande
undervisningspraktiker i grundskolan. Doktorsavhandling, Stockholms universitet,
Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Hämtad från: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:196841/FULLTEXT01.pdf
Chin, C., & Osborne, J. (2008). Students’ questions: a potential resource for teaching and learning science. Studies in Science Education, 44 (1), 1-39.
doi:10.1080/03057260701828101
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (2016/679 EU) av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (2016). Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-
content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
Gisselberg, K. (1991). Vilka frågor ställer elever och vilka elever ställer frågor: en studie av
elevers frågor i naturorienterande ämnen i och utanför klassrummet.
Doktorsavhandling, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:156264/FULLTEXT01.pdf
Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskaplig undervisning och det dubbla uppdraget. NorDiNa, 3 (2), 107–120. doi: 10.5617/nordina.374.
45 Helldén, G., Lindahl, B., & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap -
en forskningsöversikt. (Vetenskapsrådet, 2005:2). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtadfrån: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:295219/FULLTEXT01.pdf
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik
i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion.
Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Tematisk naturvetenskap. Hämtad från: http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:535843/FULLTEXT01.pdf
Johansson, A. (2012). Undersökande arbetssätt i NO - undervisningen i grundskolans
tidigare årskurser. Doktorsavhandling, Stockholm university, Department of
mathematics and science education, Hämtad från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:544492/FULLTEXT01.pdf
Kärrqvist, C., & Frändberg, B. (2010). Vad händer i NO-undervisningen? En
kunskapsöversikt om undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2009. (NA-spektrum, nr. 29). Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik, Göteborgs universitet. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23256
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen
till gymnasiet. Doktorsavhandling, University of Gothenburg, Department of
education, Hämtad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:296000/FULLTEXT01.pdf
Nilsson, P. (2012). Att se helheter i undervisningen: naturvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtadfrån:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2790
Papanastasiou, C. & Papanastasiou, E. C. (2004). Major influences on attitudes toward science. Educational Research and Evaluation, 10 (3), 239–257. doi:
46 Persson, H. & Nilsson, P. (2018). Kreativ och likvärdig NO-undervisning. Stockholm: Liber
AB.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2:a uppl.). (s.220-236) Stockholm: Liber AB.
Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2010). The ROSE project: An overview and key findings. (University of Oslo, 1:31). Oslo: University of Oslo,
Skolinspektionen. (2010). Fysik utan dragningskraft: En kvalitetsgranskning av lusten att
lära fysik i grundskolan. (Granskningsrapport, 2010:8). Stockholm: Skolinspektionen.
Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Fysik-utan- dragningskraft/
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier: förordning (SKOLFS
2000:135) om kursplaner för grundskolan: Skolverkets föreskrifter (2000:141) om betygskriterier för grundskolans ämnen. (2: a uppl.) Stockholm: Skolverket. Hämtad
från: https://docplayer.se/29376253-Forordning-skolfs-2000-135-om-kursplaner-for- grundskolan-skolverkets-foreskrifter-2000-141-om-betygskriterier-for-grundskolans- amnen.html
Skolverket. (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3707
Skolverket. (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3795
Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3789
47 Skolverket. (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3810
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådet, 1:2005). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vikström, A. (2002). Från görande till rikare lärande: en aktionsforskningsstudie av två
arbetslags arbete med naturvetenskap i skolår 1–6. Licentiatavhandling, Luleå
tekniska universitetet, Institutionen för Lärarutbildning. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:989862/FULLTEXT01.pdf