Utifrån de resultat som redovisats, den diskussion som hållits och utifrån den tidigare forskning som tagits upp i denna uppsats ser vi en outnyttjad kraft och potential i ljudboksformatet. Den data som presenterats i den här uppsatsen visar att elever som får ta del av en elevnära åldersadekvat skönlitterär text av en förinspelad röst tar till sig information och tolkar information i texten på liknande sätt som de elever som själva läser samma text inom flertalet läsförståelseprocesser.
Med boksamtal och/eller vidare arbete med texterna menar vi att ljudboksformatet skulle kunna utnyttjas ännu mer.
Tillgänglighetsaspekten och den nya tekniken ger litteratur och litteracitet nya innebörder och möjligheter, och utifrån detta tror och hoppas vi att ljudboksformatet kan ge fler barn och ungdomar de verktyg som behövs för att utveckla en god förståelse för den litteratur de får ta del av. I inledningen av denna uppsats skrev vi om skolans kompensatoriska uppdrag (SFS 2010:801, 2013), läsförståelsens betydelse för en elevs möjligheter att akademiskt lyckas i skolan (Lgr11, 2019, s. 257; Westlund, 2015, s. 25) och svenska barns läsvanor (Statens Medieråd, 2019, s. 7), och att det utifrån de aspekterna var relevant att undersöka ljudbokens potential i skolan. Med det stöd vi funnit i forskningen kring hörförståelse och potentialen med det auditiva bokformatet, och våra egna data, så finner vi det rimligt att säga att den svenska skolan bör ta tillvara på den potential och kraft som finns i det talade ordet och den auditiva berättarkonsten för att lyckas med sitt kunskapsuppdrag, sitt kompensatoriska uppdrag och de uppdrag och mål som rör värdegrundsfrågor.
46
Litteraturlista
Adelmann, K. (2011). Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken. Educare - Vetenskapliga skrifter, (1), s. 43–64. Hämtad
från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-2968
Allea. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet: Reviderad 2018. Berlin: Allea.
Axelsson, M. (2016). Litteracitetsutveckling i olika åldrar och
ämnen. (Lärportalen 2016:1. Modul: Från vardagsspråk till ämnesspråk Del 4: Litteracitetsutveckling). Stockholm: Skolverket.
Best, E. (2020). Audiobooks and literacy: A
rapid review of the literature. National literacy trust. Hämtad
från: https://cdn.literacytrust.org.uk/media/documents/Audiobooks_and_literacy _2020.pdf (2021-03-29).
Cadime, I., Rodrigues, B., Santos, S., Viana, F., Chaves-Sousa, S., Céu Cosme, M. &
Ribeiro, I. (2017). The role of word recognition,
oral reading fluency and listening comprehension in the simple view of reading:
a study in an intermediate depth orthography. Reading and Writing. 30, s. 591–
611. https://doi.org/10.1007/s11145-016-9691-3 Clarke, James M. och Paivio, Allan. (1991).
Dual Coding Theory and Education. Educational Psychology Review, (3)3, s. 149–
210. Hämtad från: https://link.springer.com/article/10.1007/BF01320076 Dellert, M. (2021). Ljudböcker är nu större än tryckta
böcker. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ljudbocker-ar-nu-storre-an-tryckta-bocker (Hämtad 2021-05-06).
Esteves, K. J. & Whitten, E. (2011) ‘Assisted Reading with Digital Audiobooks for Students with Reading Disabilities’, Reading Horizons, 51(1), s. 21–40. Hämtad från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=e ric&AN=EJ1097953&site=ehost-live
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Google. (2021). Google
Formulär. https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ (Hämtad 2021-03-23).
Hallberg, L. (2005) Kompisboken. Stockholm: Rabén & Sjögren.
ILT Inläsningstjänst AB. (2021). Inlästa läromedel och lättlästa böcker för grundskola och gymnasium. https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/inlasta-laromedel-lattlast/ (Hämtad 2021-03-23).
47 Kirby, J. R. and Savage, R. S. (2008). Can the
simple view deal with the complexities of reading?, Literacy, 42(2), s.
75. Available at: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=
shib&db=edsgao&AN=edsgcl.181330140&lang=sv&site=eds-live (2021-02-24).
Keene, E., & Zimmerman, S. (2003). Tankens mosaik: Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.
Kåreland, L. (2009). “Sagan och berättelsen som meningsskapare”. Jönsson, K.
(Red.), Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. s. 64–88.
Liberg, Caroline (2010). Elevers läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket.
Liberg, Caroline, af Geijerstam Åsa & W. Folkeryd, Jenny (2010). Utforska, utmana, utveckla!: Läs- och skrivprocessen i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, A. (2016). ”Stöttning med hjälp av lässtrategier”. I: A. C Olin-Scheller &
M. Tengberg. (Red.), Läsa mellan raderna. Malmö: Gleerup. s. 173–196.
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår : en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. Diss. Umeå: Umeå
universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96279 Lgr 11. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet:
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Lundenmark, P., & Modigh, A. (2017). ZickZack 4 Läsrummet textsamling.
Stockholm: Sanoma utbildning.
Lundenmark, P., & Modigh, A. (2018). ZickZack 4 Läsrummet övningsbok.
Stockholm: Sanoma utbildning.
Microsoft. (2021a). F-test. https://support.microsoft.com/sv-se/office/f-test-funktionen-f-test-100a59e7-4108-46f8-8443-78ffacb6c0a7 (Hämtad 2021-03-23).
Microsoft. (2021b). Microsoft Excel. https://www.microsoft.com/sv-se/microsoft-365/excel (Hämtad 2021-03-23).
Microsoft. (2021c). Microsoft Word. https://www.microsoft.com/sv-se/microsoft-365/word (Hämtad 2021-03-23).
Microsoft. (2021d). T-test. https://support.microsoft.com/sv-se/office/ttest-funktionen-ttest-1696ffc1-4811-40fd-9d13-a0eaad83c7ae (Hämtad 2021-03-23).
48 Milani, A., Lorusso, M. L., & Molteni M. (2009). The effects of audiobooks on
the psychosocial adjustment of pre‐
adolescents and adolescents with dyslexia. Dyslexia 16. S. 87–97.
Mullis, I. V. S., & Martin, M. O. (2015). PIRLS 2016 Assessment Framework (2).
Boston: Boston College.
Nord, A. & Westman, M. (2019). Läsa på skärm och på papper – olika sidor av samma mynt? En jämförelse av provstruktur samt uppgifter och svar på två texter i PIRLS och ePIRLS. Stockholm: Skolverket.
Rogowsky, B. A., Calhoun, B. M., & Tallal, P. (2016). Does Modality Matter?
The Effects of Reading, Listening, and
Dual Modality on Comprehension, SAGE Open (Juli–September 2016). s. 1–
9. doi: 10.1177/2158244016669550.
SFS 2010:801. (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket. (2009). Kursplan med kommentarer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm:
Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cbd0 /1553967463681/pdf3808.pdf
Skolverket. (2021). Sök
statistik. https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA (Hämtad 2021-03-23).
Statens Medieråd. (2019). Ungar & medier 2019,
https://www.statensmedierad.se/download/18.1ecdaa0017633a0d6666107/160 7510806657/Ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf (Hämtad 2021-04-29).
Storytel. (2021). Om Storytel. https://www.storytel.com/se/sv/om-storytel (Hämtad 2021-05-06).
Säljö, R (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U P, Säljö, R & Liberg, C (Red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm:
Natur och kultur.
TIMSS & PIRLS. (2019). PIRLS: Progress In International Reading
Literacy Study. https://timssandpirls.bc.edu/pirls-landing.html (Hämtad 2021-03-23).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsetik. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur&
Kultur.
49 Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft Att undervisa i lässtrategier
Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2016). Bedömning av och för läsförståelse. I: Folke-Fichtelius, M., &
Lundahl, C. (Red.), Bedömning av och i skolan. Lund: Studentlitteratur. s. 201–215.
Wolfson, G. (2008)
‘Using Audiobooks to Meet the Needs of Adolescent Readers’, American Secondary Education, 36(2), s. 105–
117. Available at: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType
=shib&db=eric&AN=EJ809473&site=ehost-live
Xianghu Liu, Chia-Hui Liu and Yang Li (2020) ‘The Effects of
Computer-Assisted Learning Based on Dual Coding Theory’, Symmetry, 12(701), s. 701. doi:
10.3390/sym12050701.
50