6. Avslutande ord
Denna kvalitativa studie studerar hur HR-medarbetare upplever en HR-transformation som positiv och statusförhöjande, och hur deras upplevelser påverkar yrkesidentiteten utifrån olika dimensioner. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur förändrade roller kan påverka en yrkesidentitet. Vårt resultat berör andra viktiga aspekter, som exempelvis hur vissa arbetsuppgifter kan påverka statusen i ett yrke samt hur rollförändringar likt en HR-transformation kan fungera som ett spel om status och legitimitet trots att det inte anges som det uttalade motivet eller ambitionen för förändringen. Vi har konstaterat att HR-transformationen är ett fenomen som leder till förändrade roller, förväntningar och positioner i organisationer. Framförallt har vi kunnat se transformationens påverkan på yrkesstatusen och yrkesidentitet inom yrkesgruppen, från mystanter till strategiska partners, som en våra informanter uttryckte det.
I
Källförteckning
Alvares, K. M. (1997). The Business of Human Resources. Human Resource Management, 36(1), ss. 9-15.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber
Alvesson, M. (2011). Tomhetens triumf: om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel. 2. uppl., Stockholm: Atlas i samarbete med Liber.
Alvesson, M. & Lundholm, S. (2014). Personalchefers arbete och identitet: strategi och
strul. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Beer, M. (1997). The Transformation of the Human Resource Function: Resolving the Tension between a Traditional Administrative and a New Strategic Role. Human Resource
Management, 36(1), ss. 49-56.
Berglund, J. (2002). De otillräckliga: en studie av personalspecialisternas kamp för
erkännande och status. Stockholm: Handelshögskolan.
Berglund, T. & Schedin, S. (2009) Social klass och arbete. I Berglund, T. & Schedin, S. (red).
Arbetslivet. 2:4 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 347-379.
Boglind, A., Hällstén, F. & Thilander, P. (2013) HR-transformation på svenska: om
organisering av HR-arbete. Lund: Studentlitteratur.
Brewer, M. B. & Gardner, W. (1996). Who is this " We"? Levels of collective identity and self representations. Journal of personality and social psychology, 71(1), s. 83.
II Caldwell, R. (2002). A change of name or a change of identity? Do job titles influence people management professionals’ perceptions of their role in managing change?. Personnel Review,
31(6), ss. 693-709.
Carlsson, P. (2007). Att välja forskningsetik: några reflektioner. I Bergenheim, Å. (red).
Forska rätt: Texter om etik och historisk forskning. Umeå: Umeå Universitet, ss. 10–15.
Chreim, S. Williams B & Hinings, B. (2007): Interlevel Influences on the Reconstruction of Professional Role Identity. The Academy of Management Journal. Vol. 50, No. 6, ss. 1515-1539.
Damm, M. & Dahte, B. (2016). HR - yrke, profession eller professionalism?. Lund: Studentlitteratur.
Dubois, A. & Gadde, L. E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of business research, 55(7), 553-560.
Eneroth, B. (1984). Kvalitativ metod — kunskapsmodell och 'mätproblem'. Sociologisk
Forskning, 21(3/4), ss. 81-87.
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckling. 8. uppl., Stockholm: Natur och kultur.
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Hotho, S. (2008). Professional identity – product of structure, product of choice: Linking changing professional identity and changing professions. Journal of Organizational Change
Management, 21(6), ss.721-742.
Ibarra, H. (1999). Provisional Selves: Experimenting with Image and Identity in Professional Adaptation. Administrative Science Quarterly, 44(4), ss.764–791.
III
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Jenkins, R. (2004). Social Identity. 2 uppl., London: Routledge.
Jensen, T. & Sandström, J. (2016). Fallstudier. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, A. (2016). Yrkestitlar genom åren: Från bodknoddar till fysioterapeuter. Veckans
Affärer, 5 januari 2016.
https://www.va.se/nyheter/2016/01/05/yrkestitlar-genom-aren-fran-bodknoddar-till-fysioterapeuter/
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
McCusker, K. & Gunaydin, S. (2015). Research using qualitative, quantitative or mixed methods and choice based on the research. Perfusion, 30(7), ss. 537-542.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Miscenko, D. & Day, D. V. (2016). Identity and identification at work. Organizational
Psychology Review, 6(3), ss. 215-247.
Nationalencyklopedin (u.å). Räntmästare.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/räntmästare [2017-05-23]
Nationalencyklopedin (u.å). Status. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/status
[2017-03-31]
Nilsson, T. (2013). Vad jobbar du med, sa du? Jusektidningen Karriär, 29 april 2013.
IV Schilling, A., Werr, A., Gand, S. & Sardas, J. C. (2012). Understanding professionals'
reactions to strategic change: the role of threatened professional identities. The Service
Industries Journal, 32(8), ss. 1229-1245.
Sveningsson, S. & Sörgärde, N. (2014). Organisationsförändring: hur, vad och varför? Lund: Studentlitteratur.
Svensson, L. G. & Ulfsdotter Eriksson, Y. (2009). Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur
yrken uppfattas och värderas (Rapport 140). Göteborg: Department of Sociology,
Gothenburg University.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19737/1/gupea_2077_19737_1.pdf?hc_location=ufi
Söderlund, J. & Bredin, K. (2005). Perspektiv på HRM: nya organisationsformer, nya
utmaningar. Malmö: Liber.
Taylor, C. (2006). What's in a Name?. Sales & Marketing Management, 158(1), ss. 31-35.
Thilander, P. (2013). Personalarbete och HR-transformation - om samspel och relationer
mellan linjechefer och HR-medarbetare. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/32725
Timmermans, S. & Tavory, I. (2012). Theory construction in qualitative research: From grounded theory to abductive analysis. Sociological Theory, 30(3), 167-186.
Ulfsdotter Eriksson, Y. & Flisbäck, M. (2011). Yrkesstatus: erfarenhet, identitet och
erkännande. Malmö: Liber.
Ulver-Sneistrup, Sofia (2012). Status. Malmö: Liber.
Walsh, K. & Gordon, J. R. (2008). Creating an individual work identity. Human resource
management review, 18(1), ss. 46-61. http://doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.hrmr.2007.09.001
Weber, M. & Lundquist, A. (1983). Ekonomi och samhälle: Förståendesociologins grunder.
V Argos.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Zambrell, K. (2004). Mitt arbete - det är jag: om identitetsrelaterade dimensioner och
föreställningars diskurser i arbetskontexten. Lic.-avh. Kalmar: Handelshögskolan Baltic
Business School, Högskolan i Kalmar.
Zambrell, K. (2016). Identitet i arbete(t): Chefers reflektioner om arbetets dimensioner:
managers’ reflections about dimensions at work. Diss. Göteborg: Handelshögskolan,
VI
Bilaga 1: Intervju med HR-medarbetare
Innan intervjun:
1. Går det bra att vi spelar in? 2. Vill du vara anonym?
3. Syftet med intervjuerna och arbetet. 4. Hur lång tid intervjun tar.
5. Du får ta del av detta när arbetet är klart.
Intervjufrågor: 1. Namn: Ålder: Utbildning: Yrkesroll: Arbetsplats:
2. Vad gjorde att du valde det här arbetsområdet? Vad var det som du ville jobba med? Känner du att du jobbar med det idag?
3. Vad är HR (Human Resources) och PA (Personaladministration) för dig? Vad tycker du är den största skillnaden?
4. Berätta om hur du har upplevt övergången från PA till HR. Hur har övergången gått till och mottagits bland er medarbetare?
5. Vad har förändrats efter övergången?
6. Vad i det nya respektive “gamla” arbetet trivs du bäst respektive sämst med? 7. Har din titel förändrats? Om ja, hur har den förändrats?
8. Hur ser du nu på din nya och din gamla titel? Speglar någon av dem det du gör bättre än den andra?
9. Hur tror du de övriga i organisationen upplever din yrkesroll? 10. Vad känner du stolthet över i ditt arbete?
11. Är det någon skillnad på den stoltheten nu jämfört med innan övergången? 12. Upplever du att det finns prestige i att arbeta med PA respektive HR? 13. Upplever du någon skillnad på karriärmöjligheterna mellan HR och PA?
14. Upplever du någon skillnad på hur attraktiv en HR eller PA är på arbetsmarknaden? 15. Upplever du någon skillnad i hur organisationen nu bemöter er på HR-avdelningen
VII 16. Upplever du någon skillnad på känslan och gemenskapen på arbetsplatsen?
17. Övriga tankar eller åsikter kring ämnet? 18. Yrkesidentitet?
VIII
Bilaga 2: Intervju med HR-chef
Innan intervjun:
1. Går det bra att vi spelar in? 2. Vill du vara anonym?
3. Syftet med intervjuerna och arbetet. 4. Hur lång tid intervjun tar.
5. Du får ta del av detta när arbetet är klart.
Intervjufrågor:
1. Berätta lite om hur HR-avdelningen är uppbyggd. Skiljer det sig från tidigare?
2. Hur ser du på benämningarna HR respektive personal? Vad skiljer dem åt? Tror du att det skiljer sig på hur ledningen ser på dessa olika titlar?
3. Har arbetsuppgifter eller arbetssätt/rutiner ändrats, tagits bort eller adderats efter förändringen? Vad och varför?
4. Har du varit med om en sådan övergång tidigare? Ändrade titlar?
5. Hur har det gått till rent praktiskt? Tidsram?
6. Kommer några titlar har bytas ut och i så fall varför? Hur har ni valt titlar?
7. Hur togs förändringen emot av personalen på personalavdelningen? Var den välkomnad eller mötte den motstånd? Varför?
8. Hur har du upplevt att förändringen har tagits emot i hela organisationen? Ledningen, övrig personal?
9. Har ni tittat på vad avdelningarna för personalansvariga heter i andra organisationer, både i Sverige och utomlands?