Införandet av fridskränkningsbrotten utgjorde ett efterlängtat framsteg i den svenska rättsutvecklingen för personer som utsätts för förföljelse, hot, våld och kränkningar av närstående. Efter införandet av bestämmelsen om olaga förföljelse gäller detta även för personer som inte är närstående eller bekanta med gärningsmannen.
Brott mellan närstående utgör alltjämt ett allvarligt samhällsproblem och ett fenomen som orsakar ett fruktansvärt lidande och innebär djupgående inskränkningar i de utsattas frihet. Tyvärr berör fortfarande problematiken främst kvinnor som utsätts av en man de har eller har haft en parrelation till. Även andra situationer omfattas, som exempelvis föräldrar som utsätter barn, kvinnor som utsätter män, brott i samkönade relationer, brott mot äldre och hedersrelaterat våld. Enligt den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), som utgörs av ett omfattande frågeformulär om utsatthet för brott, drabbas årligen drygt en procent av kvinnorna och knappt en halv procent av männen av olika former av brott i nära relationer. De brott som avses är bl.a. misshandel, sexuellt våld, trakasserier eller hot från en nuvarande eller tidigare partner. Även här gäller med stor sannolikhet att siffrorna innebär en stor underskattning.100 Merparten av brott som sker mellan personer i nära relationer kommer aldrig till myndigheternas kännedom och det antas att mörkertalet är stort.101
Samtidigt har införandet av både fridskränkningsbrotten och bestämmelsen om olaga förföljelse medfört en positiv utveckling avseende brott mellan närstående, framförallt då införandet av fridskränkningsbrotten fungerat som en åtalsdrivande och skärpande faktor.102 Möjligheterna att fälla t.ex. seriemisshandlare inom eller efter en tidigare relation har ökat betydligt genom införandet av fridskränkningsbrotten. Lagrummet har inneburit bevislättnader och medfört att utredningar i dessa ärenden erhållit högre kvalitet.103 Fridskränkningsutredningen har genomfört en praxisgenomgång som visat att
100 Brå rapport NTU 2012 – Om utsatthet, trygghet och förtroende.
101 Ju2012/3378/KRIM.
102 Diesen & Diesen s. 306.
upprepade kränkningar begångna mot närstående eller tidigare närstående i en klar majoritet av alla fall bedöms som fridskränkningsbrott och inte som enskilda gärningar, i linje med lagens syfte. Det har även visats att de avgöranden som rubriceras som fridskränkningsbrott, och inte som enskilda gärningar, leder till klart strängare påföljder.104 Detta har inneburit en generell höjning av straffvärdet, i linje med syftet med införandet av både bestämmelsen om olaga förföljelse och fridskränkningsbrotten.105 Ännu finns inga siffror avseende huruvida straffvärdet för olaga förföljelse höjts eftersom utredningar om införandet av detta brott ännu inte är färdigställda.
Enligt Brå har antalet anmälda fall av kvinnomisshandel ökat under en lång tid.106 Arbetet mot denna typ av brottslighet kräver samordnade, långsiktiga insatser. Ett exempel på detta är regeringens handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.107 Men det krävs ytterligare insatser för att motverka detta allvarliga samhällsproblem.
Införandet av bestämmelsen om olaga förföljelse är ett viktigt steg i kampen mot trakasserier och förföljelse. Personer som utsätts för grova fridskränk-ningsbrott och stalkning av människor som tidigare utgjort en nära stående person medför ofta djupa kränkningar och ärr för livet. Lagstiftningen om olaga förföljelse inger hopp för att dessa personer ska kunna leva ett liv utan fruktan, med ökad trygghet även om det fortfarande finns mycket kvar som måste göras på detta område. Detta är lagstiftning och rättstillämpning som hela tiden måste utvärderas, förändras och förbättras, för att höja livskvalitén hos människor som utsätts för denna typ av brottslighet.
104 SOU 2011:85 s. 91 f.
105 SOU 2011:85 s. 11.
106 Ju2012/3378/KRIM.
Källförteckning
Offentligt tryck
Statens offentliga utredningar SOU 1995: 60 Kvinnofrid
SOU 2008:81 Stalkning – ett allvarligt brott
SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn Propositioner
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid
Prop. 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Prop. 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning
Prop. 2012/13:108 Förstärkt straffrättsligt skydd mot grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Regeringsbeslut
1:5 meddelat 2012-04-06 Ju2012/3378/KRIM Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer
1:40 meddelat 2012-12-20 Ju2012/8491/KRIM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Brottsförebyggande rådet
Övrigt
Dir. 2012:38 En nationell samordnare mot våld i nära relationer Justitieutskottets betänkande 2004/05: JuU20 Stalkning
Kommittéberättelse 2006:Ju2006:09 Stalkningsutredningen
Skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Myndighetspublikationer
Brå, Stalkning i Sverige - Omfattning och åtgärder, Brås rapport 2006:3, 2006 Brå, Anmälda brott, preliminär statistisk för 2012, 2012
Brå, NTU 2012 – Om utsatthet, trygghet och förtroende, Brås rapport 2013:1
Åklagarmyndigheten, Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott, Utvecklingscentrum Göteborg, 2007 Rättsfall Högsta domstolen NJA 1991 s. 83 NJA 1999 s. 102 NJA 2003 s. 144 NJA 2004 s. 97 Hovrätten
Göta hovrätt B 3238-12, dom 2012-12-12 Göta hovrätt B 3633-12, dom 2013-01-29
Hovrätten för nedre Norrland, B 1041-11, dom 2011-12-20 Hovrätten för nedre Norrland, B 885-12, dom 2013-02-21 Hovrätten över Skåne och Blekinge, B 1677-11, dom 2011-07-29 Svea hovrätt, mål nr B 317-05, dom 2005-11-18
Svea hovrätt, mål nr B 8390-08, dom 2009-02-16 Svea hovrätt, mål B 1259-12, dom 2012-03-14 Svea hovrätt B 7979-11, dom 2012-04-27 Svea hovrätt B 9609-12, dom 2013-03-08 Tingsrätt
Borås tingsrätt B 2360-12, dom 2013-04-09 Skaraborgs tingsrätt B 318-12, dom 2012-03-20 Litteratur
Diesen, Christian och Diesen F., Eva, Övergrepp mot kvinnor och barn – den rättsliga hanteringen, Norstedts juridik, Stockholm, 2009
Friberg, Sandra och Jareborg, Nils, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, Iustus förlag, Uppsala 2010
Syrén, Agneta, Smygande hot – en bok om stalkning, Nätnavet AB, Stockholm, 2005 Sørensson, Johan, Stalkning – Om brottet olaga förföljelse samt kontaktförbud, Norstedts juridik, Stockholm, 2011
Elektronisk databas
Berggren, Nils- Olof, Bäcklund, Agneta, Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Munck, Johan, Träskman, Per-Ole, Victor, Dag, Wennberg, Suzanne & Wersäll, Fredrik, Brottsbalken, (1 januari 2013 Zeteo) Kommentar till 4 kapitlet.