Denna studie har för mig lett till dels ny kunskap och dels till att få upp ögonen för skolans verksamhet. Studien har lett till att jag har behövt reflektera över mina egna tankar och mitt framtida yrkesutövande.
Studiens behållning är att den förhoppningsvis har bidragit med att dels synliggöra hur lärare beskriver och resonerar om elever och undervisning för eleverna som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte nå upp till kunskapskraven. Dels har studien även synliggjort vilka maktrelationer som lärare behöver förhålla sig till vid bedömning och betygsättning.
Avslutningsvis vill jag tacka de personer som har bidragit till denna studie med kloka ord, tankar, synpunkter och stöd. Tack.
9 Källförteckning
Ahlberg, Ann (2007). ”Specialpedagogik av igår, idag och imorgon”. I: Pedagogisk forskning
i Sverige. årgång 12 nummer 2, s. 84-95.
Ahrne, Göran & Eriksson-Zetterquist, Ulla (2011). ”Intervjuer”. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.
Andreasson, Ingela (2007). Elevplanen som text: om identitet, genus, makt och styrning i
skolans elevdokumentation. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007
Asp Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en
kommun. Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet.
Badersten, Björn & Gustavsson, Jakob (2010). Vad är statsvetenskap?: om undran inför
politiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Banks, Pauline et al. (2001). Raising Attainment of Pupils with Special Educational Needs. Hämtad (2013-03-11): http://www.scotland.gov.uk/Resource/Doc/158339/0042887.pdf
Barry, Brian (2005). Why social justice matters. Oxford: Polity.
Beckman, Ludvig (2009). ”Jämlikhet”. I: Beckman, Ludvig & Mörkenstam, Ulf (red.) Politisk
teori. 1. uppl. Malmö: Liber.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Betygsprövningsutredningen (2010). Riktiga betyg är bättre än höga betyg – Förslag till
omprövning av betyg (SOU 2010:96). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Block, Martin et al. (2011). “Teaching the Self-Contained Adapted Physical Education Class”. I: Journal Of Physical Education, Recreation & Dance (JOPERD). Volym 82, utgåva 4, s. 47-52. Hämtad (2013-03-06):
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/07303084.2011.10598614
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Burr, Vivien (2003). Social constructionism. 2. ed. London: Routledge.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber.
Catagnus, Robyn & Hantula, Donald (2011). “The virtual Individual Education Plan (IEP) team: Using online collaboration to develop a behavior intervention plan”. I:
International Journal of E-Collaboration. Volym 7, utgåva 1, s. 30-46. Hämtad
(2013-03-23): http://www.igi-global.com/article/virtual-individual-education-plan-iep/49663
Cooper, Paul (1996). “Are individual education plans a waste of paper?”. I: British journal of
special education. volym 23, utgåva 3, s. 115-119. Hämtad (2013-03-07):
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-8578.1996.tb00960.x/abstract
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Department of Education and Skills (2001a). Special Educational Needs: Code of practice. Hämtad (2013-03-06):
https://www.education.gov.uk/publications/eOrderingDownload/DfES%200581%20200 MIG2228.pdf
Department for Education and Skills (2001b). Special Educational Needs: Toolkit. Hämtad (2013-03-12): https://www.education.gov.uk/publications/eOrderingDownload/DfES-0558-2001-2.pdf
Esaiasson, Peter (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Fairclough, Norman (2001). Language and power. 2. ed. Harlow: Longman.
Gergen, Kenneth (2009). An invitation to social construction. 2. ed. Los Angeles: Sage. Goepel, Janet (2009). “Constructing the Individual Education Plan: Confusion or
Collaboration?”. I: Support For Learning. Volym 24,utgåva 3, s. 126-132. Hämtad (2013-03-06):
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9604.2009.01412.x/full#b9
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för
pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet.
Hacking, Ian (2000). Social konstruktion av vad?. 1. uppl., 3. tr. Stockholm: Thales. Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.
Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hinton, Perry R. (2003). Stereotyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan : [med samtalsguide]. 2. uppl. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag.
Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael, & Bergström, Erik (2007). “School Problems or Individual Shortcomings? A Study of Individual Educational Plans in Sweden”. I:
European Journal Of Special Needs Education. Volym 22, utgåva 1, s. 75-91. Hämtad
2013-03-11): http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856250601082323
Jenkins, Richard (2008). Social identity. 3. ed. London: Routledge.
Kunnskapsdepartementet (1998). Lov om grunnskolen og den vidaregåande opplæringa
(Opplæringslova) (LOV 1998-07-17 nr 61). Oslo. Hämtad (2013-03-06):
http://www.lovdata.no/all/hl-19980717-061.html#5-1
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lee-Tarver, Aleada (2006). “Are Individualized Education Plans a Good Thing? A Survey of Teachers´ Perceptions of the Utility of IEPs in Regular Education Setting”. I: Journal of
Instructional Psychology. Volym 33, Nummer 4, s. 263-272. (Hämtad 2013-03-25):
http://ehis.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=a5dc8f57-7a2c-4b51-91bb-50f5e6da7f0d%40sessionmgr13&hid=110
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa
processer. Diss. Lund : Lunds universitet.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter?: en textanalytisk studie
av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Diss. Stockholm : Univ.
Lingard, Tony (2001). Does the code of practice help secondary school SENCos to improve
learning. British journal of special education volym, 28 utgåva 4, s. 187-190. Hämtad
2013-03-07):http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1467-8527.t01-1-00223/pdf
Lipsky, Michael (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public
services. 30th anniversary expanded ed. New York: Russell Sage Foundation.
Lukes, Steven (2008). Maktens ansikten. [Ny utök. utg.] Göteborg: Daidalos.
Lundquist, Lennart (1977). Förvaltningen i det politiska systemet. 2., revid. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Markula, Pirkko & Silk, Michael (2011). Qualitative research for physical culture. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2.,[rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Premfors, Rune (2009). Demokrati och byråkrati. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur Redelius Karin, Birgitta Fagrell & Håkan Larsson (2009): “Symbolic capital in physical
education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question”. I: Sport,
Education and Society. Volym 14, utgåva 2, s.245-260. Hämtad (2013-05-21):
Regeringen (2012). Thomas Persson ska utreda hur lärarnas administration kan minska . Pressmeddelande 2012-10-23.
RFSL (2013). Hbt-historia. Hämtad (2013-05-10): http://www.rfsl.se/?p=413
Riksdagen (2013). Grundlagarna.Hämtad (2013-02-21): http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Grundlagarna/
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans
idrottsundervisning 1962-2002. Diss. Stockholm : Stockholms universitet.
Santesson-Wilson, Peter (2001): ”Att studera symbolpolitik – fyra problem och tänkbara lösningar” I: Statsvetenskaplig Tidskrift. Volym 104, nummer 1, s. 1-27. Lund: Fahlbeckska stiftelsen.
SFS 1949:105 Tryckfrihetsförordning
SFS 1980:64 Förordning om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan SFS 1985:1100 Skollag
SFS 2000:1111 Gymnasieförordning Regeringskansliet
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/00/001111.PDF hämtad 2013-02-21 SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag
SFS 2010:800 Skollag
Sitti Hasnah, Bandu & Zalizan Mohd, Jelas (2012). “The IEP: Are Malaysian Teachers Ready?” I: Procedia - Social And Behavioral Sciences. Volym 47, s. 1341-1347. Hämtad (2013-03-22):
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042812025591
Skolinspektionen (2012). Regelbunden tillsyn under första halvåret 2012. Hämtad (2013-02-27): http://www.skolinspektionen.se/Documents/statistik/regelbunden%20tillsyn/stat-reg-tills-1a-halvaret-2012-gy.pdf
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. (2008). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Övergripande kommentarer om gymnasieskola 2011. Hämtad (2012-11-16):
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.145385!Menu/article/attachment/Gymnasieskol a2011_overgripande.pdf
Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2841 2013-05-20 Skolverket (2013a). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 1996/97. Hämtad
(2013-02-27): http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4391/2.4395/betyg-och-studieresultat-i-gymnasieskolan-lasar-2011-12-1.187928
Skolverket (2013b). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2011/12. Hämtad (2013-02-27): http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4391/2.4395/betyg-och-studieresultat-i-gymnasieskolan-lasar-2011-12-1.187928
Skolöverstyrelsen. (1982). Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Hjälp till elever
med svårigheter. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlag.
Smith, Stephen & Brownell, Mary (1995). “Individualized education program: Considering the broad context of reform”. I: Focus On Exceptional Children, Volym: 28, utgåva 1.
Hämtad (2013-03-06): http://ehis.ebscohost.com/eds/detail?vid=3&sid=5490cfc5-caf5-
4a7e-a27b-97c3045df01b%40sessionmgr110&hid=107&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtb Gl2ZSZzY29wZT1zaXRl#db=afh&AN=9510253037
Stroggilos, Vasilis & Xanthacou, Yota (2006). “'Collaborative IEPs for the Education of Pupils with Profound and Multiple Learning Difficulties”. I: European Journal Of
Special Needs Education. Volym 21, utgåva 3, pp. 339-349. Hämtad (2013-03-06):
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856250600810872
Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och
betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Diss.
Göteborg : Göteborgs universitet.
Thomas, Gary & Loxley, Andrew (2007). Deconstructing special education and constructing
inclusion. 2. ed. Maidenhead: Open University Press.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Utredningen om sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter (2011). Skolans dokument – insyn och sekretess (SOU 2011:58).
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utredningen om skolans inre arbete - SIA (1974). Skolans arbetsmiljö: betänkande (SOU 1974:53). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Bilaga
Intervjuguide
Innan intervjun tar sin början kommer ett inledande samtal som inte har någon relevans för arbetet att äga rum. Samtalen är till för att värma upp respondenten och få en ”relation” till respondenten inför de kommande frågorna. Denna del kommer inte att spelas in.
1a del praktiskt och etiskt
Information om syfte.
Konfidentialitetskravet.
Samtycke.
Rätt att avbryta deltagandet.
Information om att jag kommer att spela in intervjun.
2a delen Allmänt
Namn Ålder Kön
Antal år anställd som lärare
Undervisar du i fler ämnen än idrott och hälsa? I så fall vilka?
3e delen Undervisning
- Hur arrangerar du undervisningen så att alla (ex funktionshinder, idrottskador, simning etcetera…) kan deltaga och bli godkända – vad gäller innehåll och metoder (ex. vid centralt innehåll gällande åtgärder vid skador och nödsituationer, metoder och redskap för friluftsliv, allsidig kroppslig förmåga?)
- Hur tänker du kring elever som ofta är frånvarande (ex vid betygsgrundade aktiviteter, simning etcetera)? Vilka strategier har du för att hantera det?
- Var går gränsen mellan att bli godkänd/underkänd? (Finns det någon lokal bedömningsmatris- hur ser den i så fall ut?) (om de säger närvaro, finns det med som kunskapskrav?)
- Vad beror en elevs underprestation på? (Är det ett individproblem eller ett organisationsproblem (lärare/undervisning/skol/samhällsproblem)?)
4e delen Åtgärdsprogram i allmänhet
- Om jag säger åtgärdsprogram vad tänker du på då?
- Hur arbetar ni med åtgärdsprogram på er skola? Kan du beskriva processen? (Ex. vem tar initiativ till åtgärdsprogram, deltagare vid utarbetning- elever/föräldrar, Hur reagerar föräldrarna, innehåll vid mötet, hur följs det sedan upp, fler möten och vad innehåller de då?
- Vad är viktigt att tänka på vid utarbetningen av ett åtgärdsprogram?
- Vilken funktion anser du att åtgärdsprogrammen har? (Hur upplever du arbetet med åtgärdsprogram?) Om liten/ringa eller stor funktion, hur kommer det sig?
(jämlikhetsperspektiv)
- Vilka fördelar ser du med åtgärdsprogram? Vilka nackdelar?
- Hur skulle du beskriva dina kunskaper gällande åtgärdsprogram?
- Vilken utbildning har du fått gällande åtgärdsprogram?
5e delen Åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa
- Hur ofta skriver du åtgärdsprogram för elever i idrott och hälsa? - Hur många åtgärdsprogram har du skrivit ämnet idrott och hälsa?
- Hur många skrivs överlag i idrott och hälsa vid din skola? Om få hur tror du det kommer sig?
- Är det någon skillnad jämfört med de andra ämnena du undervisar i?
Alternativt
Om du inte undervisar i fler ämnen så hur tror du det ser ut i andra ämnen? – Hur kommer det sig?
- Vilka åtgärder är/tror du är vanligast i idrott och hälsa? Hur kommer det sig?
6e delen Avslutning
- Övriga kommentarer och tankar som du vill tillägga?