Avslutande ord

Denna studie gjordes dels på grund av att jag själv kände att jag behövde mer kunskaper om hur dokumentation av elevernas kunskapsutveckling kan göras. Jag ville ta del av hur vårdnadshavarna blir involverade i sitt barns kunskapsutveckling. Lärarna som läser detta examensarbete får ta del av hur andra lärare ute i verksamheten beskriver hur de involverar vårdnadshavare och hur IUP:n samt omdömena kan utformas. De nya kunskaper jag framför allt tar med mig från detta arbeta är hur dokumentationen kan utformas i ämnet matematik.

Jag har fått många tips på hur formativ återkoppling kan ges till elev samt vad som är viktigt att tänka på vid återkoppling. Jag har fått ny kunskap om vikten att involvera vårdnadshavarna samt hur de kan involveras i deras barns kunskapsutveckling. Jag hade dock velat få veta mer om hur vårdnadshavarna upplever sin involvering och därför presenteras det som ett förslag till fortsatt forskning.

Referenser

A-C Vallberg Roth., & A. Månsson. (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning & Demokrati : Tidsskrift För Didaktik Och

Utbildningspolitik, (3), 31.

Asp-Onsjö, L. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Educare, 2, 39-56.

Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. (swedish). Education & Democracy: Journal of Didactics & Educational

Policy, 21(3), 71.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:

till grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Brorsson, Å. (2013). Prima matematik: Bedömning. [Från pedagogisk planering till bedömning]. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015) Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Elawar, M. C., & Corno, L. (1985). A factorial experiment in teachers' written feedback on student homework: Changing teacher behavior a little rather than a lot. Journal of educational psychology, 77(2), 162

Ellmin, R. & Josefsson, L. (1995). Utvecklingssamtal i skolan: en levande dialog. Göteborg:

Gothia.

Ellmin, B. & Ellmin Cederholm, U. (2006). Portfolio för professionell utveckling: att leda sig själv och andra. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. &

Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm:

Liber.

Ginsburg, H. P. (2009). The challenge of formative assessment in mathematics education:

Children’s minds, teachers’ minds. Human Development, 52(2), 109-128.

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Rewiew of Educational Research, ss. 81-112.

Hirsh, Å. (2014). The individual development plan: Supportive tool or mission impossible?

swedish teachers' experiences of dilemmas in IDP practice. Education Inquiry (Co-Action Publishing), 5(3), 405.

Hofvendahl, J. (2006a). ”Noa har inga fel“: Om bristfokus i skolans utvecklingssamtal.

(swedish). Education & Democracy: Journal of Didactics & Educational Policy, 15(3), 61.

Hofvendahl, J. (2006b). Riskabla samtal–en analys av potentiella faror i skolans kvarts-och utvecklingssamtal (Vol. 338). Linköpings universitet.

Holm Ivarsson, B. (2013). MI - motiverande samtal: praktisk handbok för skolan :

skolmotivation, hälsosamtal, utvecklingssamtal, studievägledning, föräldrasamtal. (2., omarb.

uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.

Jepson Wigg, U. (2015) Att analysera livsberättelser. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. (3., [utök.] uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Kroeger, J., & Cardy, T. (2006). Documentation: A Hard to Reach Place. Early Childhood Education Journal, 33.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Körberg, C. (2014) http://www.lulea.se/kommun--politik/sjalvservice/utbildning-och-forskola/larplattformen-edwise/edwise-grundskolan.html (Hämtad: 2016-04-28).

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1.

uppl.) Malmö: Gleerup.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap: för lärande och undervisning i matematik.

Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Pihlgren, A.S. (2012). Demokratiska arbetsformer: värdegrundsarbete i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, A.S. (2013). Det tänkande klassrummet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

PRIM-gruppen (2013a)

http://www.su.se/primgruppen/forskning/forskningsprojekt/mima/logg-och-planering (hämtad 2016-03-09).

PRIM-gruppen (2013b)

http://www.su.se/primgruppen/forskning/forskningsprojekt/mima/elevbok (hämtad 2016-03 09).

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Malmö:

Liber ekonomi.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2010). Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b) Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013a) Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013b) http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och

kurser/grundskoleutbildning/planera-och-undervisa/dokumentera-i-grundskolan-1.198124 (hämtad 2016-02-01)

Skolverket (2014) http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/formativ-bedomning-1.223359 (hämtad: 2016-03-15)

Skolverket (2015) http://www.skolverket.se/bedomning/iup-med-omdomen (hämtad 2016-02-01)

Skolverket (2016a)

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/planera-och-undervisa/dokumentera-i-grundskolan-1.198124 (hämtad: 2016-06-10)

Skolverket(2016b)http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisnin g/formativ-bedomning-1.100681 (hämtad 2016-03-15)

Starrin, B. & Svensson, P. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Bilaga

Intervjufrågor till lärarna

1. Kan du beskriva hur du dokumenterar elevens kunskapsutveckling inom ämnet matematik?

1.1 När och hur visar eleverna sina kunskaper? (Kan jag möjligtvis få ta del av den?)

2. Vad tycker du är viktigast att dokumentera inom matematiken?

2.1 Hur tänker du då?

3. Vad väljer du att dokumentera? (Ge gärna exempel)

3.1 När och hur ofta dokumenterar du? Hade du önskat göra på något annat sätt?

3.2 Använder du kursplanen när du dokumenterar? (kan du ge exempel?) 4. Upplever du några svårigheter med att dokumentera elevernas kunskaper?

5. Hur arbetar du men återkoppling till eleverna under terminen i matematik?

5. Dokumenterar eleverna sitt eget lärande?

5.1 Hur dokumenterar eleverna sitt eget lärande?